1 By the rivers of Babylon,

There we sat down, yea, we wept,

When we remembered Zion.

2 Upon the willows in the midst thereof

We hanged up our harps.

3 For there they that led us captive required of us songs,

And they that wasted us required of us mirth, saying,

Sing us one of the songs of Zion.

4 How shall we sing Jehovah’s song

In a foreign land?

5 If I forget thee, O Jerusalem,

Let my right hand forget her skill.

6 Let my tongue cleave to the roof of my mouth,

If I remember thee not;

If I prefer not Jerusalem

Above my chief joy.

7 Remember, O Jehovah, against the children of Edom

The day of Jerusalem;

Who said, Rase it, rase it,

Even to the foundation thereof.

8 O daughter of Babylon, that art to be destroyed,

Happy shall he be, that rewardeth thee

As thou hast served us.

9 Happy shall he be, that taketh and dasheth thy little ones

Against the rock.

1 Vid Babels floder, där sutto vi och gräto, när vi tänkte på Sion.2 I pilträden som där voro hängde vi upp våra harpor.3 Ty de som höllo oss fångna bådo oss där att sjunga, och våra plågare bådo oss vara glada: »Sjungen för oss en av Sions sånger.»4 Huru skulle vi kunna sjunga HERRENS sång i främmande land?5 Nej, om jag förgäter dig, Jerusalem, så förgäte min högra hand sin tjänst.6 Min tunga låde vid min gom, om jag upphör att tänka på dig, om jag icke låter Jerusalem vara min allra högsta glädje.7 Tänk, HERRE, på Jerusalems dag, och straffa Edoms barn, dem som ropade: »Riven ned, riven ned det ända till grunden.»8 Dotter Babel, du ödeläggelsens stad, säll är den som får vedergälla dig allt vad du har gjort oss.9 Säll är den som får gripa dina späda barn och krossa dem mot klippan.