Isaías 24

Le pays de Juda ravagé, Babylone détruite, et Jérusalem restaurée

1 Voici, l’Éternel dévaste le pays et le rend désert,

Il en bouleverse la face et en disperse les habitants.

2 Et il en est du sacrificateur comme du peuple,

Du maître comme du serviteur,

De la maîtresse comme de la servante,

*Éz 7:12,13.Du vendeur comme de l’acheteur,

Du prêteur comme de l’emprunteur,

Du créancier comme du débiteur.

3 Le pays est dévasté, livré au pillage;

Car l’Éternel l’a décrété.

4 Le pays est triste, épuisé;

Les habitants sont abattus, languissants;

Les chefs du peuple sont sans force.

5 Le pays était profané par ses habitants;

Car ils transgressaient les lois, violaient les ordonnances,

Ils rompaient l’alliance éternelle.

6 C’est pourquoi la malédiction dévore le pays,

Et ses habitants portent la peine de leurs crimes;

C’est pourquoi les habitants du pays sont *És 9:18;10:16.consumés,

Et il n’en reste qu’un petit nombre.

7 Le moût est triste, la vigne est flétrie;

Tous ceux qui avaient le cœur joyeux soupirent.

8 *Jé 7:34;16:9;25:10.Éz 26:13.Os 2:10.La joie des tambourins a cessé,

La gaîté bruyante a pris fin,

La joie de la harpe a cessé.

9 On ne boit plus de vin *És 16:10.en chantant;

Les liqueurs fortes sont amères au buveur.

10 La ville déserte est en ruines;

Toutes les maisons sont fermées, on n’y entre plus.

11 On crie dans les rues, parce que le vin manque;

Toute réjouissance a disparu,

L’allégresse est bannie du pays.

12 La dévastation est restée dans la ville,

Et les portes abattues sont en ruines.

13 Car il en est dans le pays, au milieu des peuples,

*És 17:6.Comme quand on secoue l’olivier,

Comme quand on grappille après la vendange.

14 Ils élèvent leur voix, ils poussent des cris d’allégresse;

Des bords de la mer, ils célèbrent la majesté de l’Éternel.

15 Glorifiez donc l’Éternel dans les lieux où brille la lumière,

Le nom de l’Éternel, Dieu d’Israël, dans les îles de la mer!

16 De l’extrémité de la terre nous entendons chanter: Gloire au juste!

Mais moi je dis: Je suis perdu! Je suis perdu! Malheur à moi!

Les pillards pillent, et les pillards s’acharnent au pillage.

17 *Jé 48:43.La terreur, la fosse, et le filet,

Sont sur toi, habitant du pays!

18 Celui qui fuit devant les cris de terreur *Jé 48:44.Am 5:19.tombe dans la fosse,

Et celui qui remonte de la fosse se prend au filet;

Car les écluses d’en haut s’ouvrent,

Et les fondements de la terre sont ébranlés.

19 La terre est déchirée,

La terre se brise,

La terre chancelle.

20 La terre chancelle *És 19:14.comme un homme ivre,

Elle vacille *Job 27:18.És 1:8.comme une cabane;

Son péché pèse sur elle,

Elle tombe, et ne se relève plus.

21 En ce temps-là, l’Éternel châtiera dans le ciel l’armée d’en haut,

Et sur la terre les rois de la terre.

22 Ils seront assemblés captifs dans une prison,

Ils seront enfermés dans des cachots,

Et, après un grand nombre de jours, ils seront châtiés.

23 *És 13:10.Éz 32:7.Joë 2:31;3:15.La lune sera couverte de honte,

Et le soleil de confusion;

Car l’Éternel des armées régnera

Sur la montagne de Sion et à Jérusalem,

Resplendissant de gloire en présence de ses anciens.

Den stora domen över hela jorden

1 *Mika 7:13. Se, Herren tömmer jorden

och ödelägger den.

Han omvälver dess yta

och skingrar dess invånare.

2 *Hos 4:9, Hes 7:12. Det går prästen som folket,

husbonden som tjänaren,

husmodern som tjänarinnan,

säljaren som köparen,

låntagaren som långivaren,

den skuldsatte

som borgensmannen.

3 *Upp 16. Jorden blir helt ödelagd

och fullständigt utplundrad,

för Herren har talat detta ord.

4 *Hos 4:3, Joel 1:10. Jorden sörjer och vissnar,

världen tynar bort och vissnar,

jordens stolta folk tynar bort.

5 *Upp 18:5f. Jorden har blivit orenad

under sina invånare,

för de har överträtt

Guds undervisning,

kränkt lagarna

och brutit det eviga förbundet.

6 *Jes 16:14, Hes 7:27, Dan 9:11. Därför förtär en förbannelse jorden,

de som bor på den

måste straffas för sin skuld.

Därför blir jordens invånare färre*24:6blir ... färreAnnan översättning: "brinner".,

bara några få är kvar.

7 Vinmusten sörjer,

vinstocken tynar bort.

Alla som var hjärteglada suckar.

8 *Jer 7:34, 16:9, 25:10, Hes 26:13, Hos 2:11, Upp 18:22. Det är slut med tamburinernas fröjd,

de gladas sorl har slutat.

Det är slut med harpans glädje.

9 Man dricker inte vin under sång,

rusdrycken är bitter

för dem som dricker den.

10 Den öde staden ligger nerbruten,

alla hus är stängda

så att ingen kommer in.

11 *Upp 18:11. Ute på gatorna

hörs sorgerop över vinet.

All glädje har förmörkats,

all jordens fröjd har flytt.

12 Bara förödelse är kvar i staden,

porten har slagits i spillror.

13 *Jes 17:5f, 27:12. För det ska bli

på jorden bland folken

som när oliver slås ner,

som vid en efterskörd

när vinskörden är slut.

14 De höjer sin röst och ropar av fröjd,

de jublar högt från havet

över Herrens höghet:

15 "Ära därför Herren i öster,

ära i havsländerna

Herrens, Israels Guds, namn."

16 *Ps 148, Upp 5:13, 15:3f. Från jordens ände

hör vi lovsånger:

"Ära till den Rättfärdige!"

Men jag sade:

Jag förgås, jag förgås, ve mig!

Förrädare förråder,

förrädiskt förråder förrädarna.

17 *Jer 48:43f. Fruktan, fallgrop och fälla väntar er,

ni jordens invånare.

18 *1 Mos 7:11, Jer 48:44, Amos 5:19. Det ska ske att den som flyr

från farans rop störtar

i fallgropen,

och den som kommer upp

ur fallgropen fångas i fällan,

för fönstren i höjden är öppna

och jordens grundvalar skakar.

19 Jorden brister, ja, den brister.

Jorden rämnar, ja, den rämnar.

Jorden vacklar, ja, den vacklar.

20 Jorden raglar som en drucken.

Den svajar fram och tillbaka

som en vakthydda i trädets topp.

Dess missgärning vilar tung

på den.

Den ska falla och inte mer resa sig.

21 På den dagen ska Herren straffa

höjdens här*24:21höjdens härStjärnor symboliserar ofta änglar (Upp 1:20, 8:12f). Se Jud v 6, Matt 25:41. uppe i höjden

och jordens kungar nere på jorden.

22 *Jer 42:22, 2 Petr 2:4. De ska samlas ihop

som fångar i fånggropen,

de ska stängas inne i fängelse.

Efter lång tid når straffet dem.

23 *Jes 13:10, 60:19f, Hes 32:7, Joel 2:31, 3:15, Upp 11:15, 21:23f, 22:5. Då ska månen blygas

och solen skämmas,

för Herren Sebaot ska då vara kung

på Sions berg och i Jerusalem

och inför sina äldste, i härlighet.