Salmos 106

1 Praise Yahweh!

Give thanks to Yahweh, for he is good,

for his loving kindness endures forever.

2 Who can utter the mighty acts of Yahweh,

or fully declare all his praise?

3 Blessed are those who keep justice.

Blessed is one who does what is right at all times.

4 Remember me, Yahweh, with the favor that you show to your people.

Visit me with your salvation,

5 that I may see the prosperity of your chosen,

that I may rejoice in the gladness of your nation,

that I may glory with your inheritance.

6 We have sinned with our fathers.

We have committed iniquity.

We have done wickedly.

7 Our fathers didn’t understand your wonders in Egypt.

They didn’t remember the multitude of your loving kindnesses,

but were rebellious at the sea, even at the Red Sea.

8 Nevertheless he saved them for his name’s sake,

that he might make his mighty power known.

9 He rebuked the Red Sea also, and it was dried up;

so he led them through the depths, as through a desert.

10 He saved them from the hand of him who hated them,

and redeemed them from the hand of the enemy.

11 The waters covered their adversaries.

There was not one of them left.

12 Then they believed his words.

They sang his praise.

13 They soon forgot his works.

They didn’t wait for his counsel,

14 but gave in to craving in the desert,

and tested God in the wasteland.

15 He gave them their request,

but sent leanness into their soul.

16 They envied Moses also in the camp,

and Aaron, Yahweh’s saint.

17 The earth opened and swallowed up Dathan,

and covered the company of Abiram.

18 A fire was kindled in their company.

The flame burned up the wicked.

19 They made a calf in Horeb,

and worshiped a molten image.

20 Thus they exchanged their glory

for an image of a bull that eats grass.

21 They forgot God, their Savior,

who had done great things in Egypt,

22 wondrous works in the land of Ham,

and awesome things by the Red Sea.

23 Therefore he said that he would destroy them,

had Moses, his chosen, not stood before him in the breach,

to turn away his wrath, so that he wouldn’t destroy them.

24 Yes, they despised the pleasant land.

They didn’t believe his word,

25 but murmured in their tents,

and didn’t listen to Yahweh’s voice.

26 Therefore he swore to them

that he would overthrow them in the wilderness,

27 that he would overthrow their offspring among the nations,

and scatter them in the lands.

28 They joined themselves also to Baal Peor,

and ate the sacrifices of the dead.

29 Thus they provoked him to anger with their deeds.

The plague broke in on them.

30 Then Phinehas stood up and executed judgment,

so the plague was stopped.

31 That was credited to him for righteousness,

for all generations to come.

32 They angered him also at the waters of Meribah,

so that Moses was troubled for their sakes;

33 because they were rebellious against his spirit,

he spoke rashly with his lips.

34 They didn’t destroy the peoples,

as Yahweh commanded them,

35 but mixed themselves with the nations,

and learned their works.

36 They served their idols,

which became a snare to them.

37 Yes, they sacrificed their sons and their daughters to demons.

38 They shed innocent blood,

even the blood of their sons and of their daughters,

whom they sacrificed to the idols of Canaan.

The land was polluted with blood.

39 Thus they were defiled with their works,

and prostituted themselves in their deeds.

40 Therefore Yahweh burned with anger against his people.

He abhorred his inheritance.

41 He gave them into the hand of the nations.

Those who hated them ruled over them.

42 Their enemies also oppressed them.

They were brought into subjection under their hand.

43 He rescued them many times,

but they were rebellious in their counsel,

and were brought low in their iniquity.

44 Nevertheless he regarded their distress,

when he heard their cry.

45 He remembered for them his covenant,

and repented according to the multitude of his loving kindnesses.

46 He made them also to be pitied

by all those who carried them captive.

47 Save us, Yahweh, our God,

gather us from among the nations,

to give thanks to your holy name,

to triumph in your praise!

48 Blessed be Yahweh, the God of Israel,

from everlasting even to everlasting!

Let all the people say, "Amen."

Praise Yah!

Guds nådegärningar och Israels otro

1 *1 Krön 16:34, 41, Ps 107:1, 118:1, 136:1. Halleluja!

Tacka Herren, för han är god,

evig är hans nåd.

2 *Ps 40:6, 71:15. Vem kan beskriva

Herrens väldiga gärningar

och förkunna allt hans lov?

3 Saliga är de som följer det rätta,

som alltid handlar rättfärdigt.

4 Tänk på mig, Herre,

efter din nåd mot ditt folk,

kom till mig med din frälsning,

5 så att jag får se dina utvaldas lycka,

dela ditt folks glädje

och berömma mig

med din arvedel.

6 *3 Mos 26:40, Jer 3:25, Esra 9:7, Neh 1:7, Dan 9:5. Vi har syndat som våra fäder,

vi har gjort fel,

vi har varit ogudaktiga.

7 *2 Mos 14:11f, Ps 78:11, 17, 42. Våra fäder i Egypten

tog inte lärdom av dina under,

de tänkte inte på

dina många nådegärningar

utan gjorde uppror vid havet,

vid Röda havet.

8 Men han frälste dem

för sitt namns skull,

för att göra sin makt känd.

9 *2 Mos 14:21f, Ps 78:13, Jes 51:10, 63:12f. Han talade strängt till Röda havet

och det blev torrt,

han förde dem genom djupen

som i en öken.

10 Han frälste dem

från motståndarens hand

och befriade dem

från fiendens grepp.

11 *2 Mos 14:28, Ps 78:53. Vattnet täckte deras fiender,

inte en enda av dem blev kvar.

12 *2 Mos 14:31, 15:1f. Då trodde de hans ord

och sjöng hans lov.

13 Men snart glömde de

hans gärningar,

de väntade inte på hans råd.

14 *2 Mos 16:3, 4 Mos 11:4f, Ps 78:18, 1 Kor 10:6, 9. De greps av begär i öknen

och frestade Gud i ödemarken.

15 *4 Mos 11:31f, Ps 78:27f. Han gav dem vad de begärde,

men sände tärande sjukdom

i deras själ.*106:15men sände tärande sjukdom i deras själAndra handskrifter (Septuaginta): "och sände mättnad för deras längtan".

16 *4 Mos 16:1f. De fylldes av avund

mot Mose i lägret

och mot Aron, Herrens helige.

17 *4 Mos 16:31f, 5 Mos 11:6. Men jorden öppnade sig

och slukade Datan,

den begravde Abirams grupp.

18 Eld slog upp i deras grupp,

lågorna brände de gudlösa.

19 *2 Mos 32:1f, 5 Mos 9:8, Apg 7:41. De gjorde en kalv vid Horeb

och tillbad en avgudabild,

20 *Jer 2:11, Rom 1:23f. de bytte bort sin härlighet

mot bilden av en tjur

som äter gräs.

21 De glömde Gud, sin Frälsare,

som gjort väldiga ting

i Egypten,

22 *Ps 105:27f. underbara verk i Hams land,

förunderliga gärningar

vid Röda havet.

23 *2 Mos 32:9f, 5 Mos 9:14, 25f, 1 Tim 2:5. Han hotade att förgöra dem,

men Mose, hans utvalde,

ställde sig i vägen

för att vända bort hans vrede

från att fördärva dem.

24 *4 Mos 14:2f, 5 Mos 9:23, Ps 78:32. De föraktade det ljuvliga landet,

de trodde inte hans ord.

25 De klagade i sina tält

och lyssnade inte

till Herrens röst.

26 *4 Mos 14:21f, 28f, Ps 95:11, Hes 20:23, 1 Kor 10:5f. Då lyfte han sin hand mot dem

och svor att låta dem falla i öknen,

27 *3 Mos 26:38, 5 Mos 28:36f, Ps 44:12. att låta deras barn

falla bland hednafolken

och spridas ut i länderna.

28 *4 Mos 25:2f, Ps 115:5f, Jer 10:3, Hos 9:10. De band sig till Baal-Peor

och åt av offren till de döda,

29 de väckte Guds vrede

med sina gärningar

och en hemsökelse bröt ut

bland dem.

30 *4 Mos 25:7f. Men Pinehas steg fram

och skipade rätt,

och hemsökelsen hejdades.

31 *4 Mos 25:10f. Det räknades honom

till rättfärdighet

från släkte till släkte, för evig tid.

32 *2 Mos 17:1f, 4 Mos 20:1f, Ps 81:8, 95:8. De väckte hans vrede

vid Meribas vatten

och Mose fick lida för deras skull,

33 *4 Mos 20:10, Ps 107:11, Jes 63:10. för de trotsade*106:33trotsadeAnnan översättning: "förbittrade". hans ande

så att tanklösa ord

kom över hans läppar.

34 *5 Mos 7:1f, 12:2f, Dom 1:27f. De förgjorde inte folken

som Herren befallt dem,

35 *Dom 3:5f. de beblandade sig

med hednafolken

och lärde sig deras gärningar.

36 *Dom 2:12f. De tjänade deras avgudar,

och dessa blev en snara för dem.

37 *5 Mos 32:17, 2 Kung 21:6, 23:10, Hes 16:20f. De offrade sina söner och döttrar

åt onda andar,

38 *4 Mos 35:33. de spillde oskyldigt blod,

sina söners och döttrars blod

som de offrade åt

Kanaans avgudar

så att landet vanhelgades av blodet.

39 *2 Mos 34:15, 3 Mos 20:4f, Hos 4:12. De blev orena genom sina gärningar

och var trolösa i allt de gjorde.

40 Då upptändes Herrens vrede

mot hans folk,

och han avskydde sin arvedel.

41 *Dom 2:14, 3:8, 12f, 4:2, 6:1f, 10:7f, 13:1, Neh 9:27. Han gav dem

i hednafolkens hand,

och de som hatade dem

fick härska över dem.

42 Deras fiender förtryckte dem,

de kuvades under deras hand.

43 *Dom 2:16f, Ps 81:13. Han räddade dem gång på gång,

men de var upproriska

i sina planer*106:43i sina planerAndra handskrifter: "mot hans plan".

och sjönk allt djupare

genom sin synd.

44 Men han såg till dem i deras nöd

när han hörde deras rop,

45 *5 Mos 30:3f, 32:36, Dom 2:18. han tänkte på sitt förbund med dem

och förbarmade sig

för sin stora nåds skull.

46 Han lät dem finna barmhärtighet

hos alla som fört dem bort

i fångenskap.

47 *1 Krön 16:35f. Fräls oss, Herre vår Gud,

och samla oss från hednafolken,

så att vi får prisa ditt heliga namn

och ha vår ära i att lova dig.

__

48 *Ps 41:14, 72:18f, 89:53. Välsignad är Herren, Israels Gud,

från evighet till evighet!

Och allt folket ska säga: "Amen!"

Halleluja!

FEMTE BOKEN