Isaías 17

Profezia contro Damasco ed Efraim

1 Profezia contro Damasco.

"Ecco, Damasco è tolto dal numero delle città e non sarà più che un ammasso di rovine. 2 Le città di Aroer sono abbandonate; sono lasciate alle mandrie che vi si riposano, e nessuno le spaventa. 3 Non vi sarà più fortezza in Efraim né reame in Damasco; e del residuo della Siria avverrà ciò che è avvenuto della gloria dei figli d’Israele", dice l’Eterno degli eserciti.

4 "In quel giorno, la gloria di Giacobbe sarà diminuita, e il grasso del suo corpo dimagrirà. 5 Avverrà come quando il mietitore raccoglie il grano e con il braccio falcia le spighe; avverrà come quando si raccolgono le spighe nella valle di Refaim. 6 Vi rimarrà qualcosa da spigolare, come quando si scuote l’ulivo restano due o tre olive nelle cime più alte, quattro o cinque nei rami più carichi", dice l’Eterno, l’Iddio d’Israele.

7 In quel giorno l’uomo volgerà lo sguardo verso il suo Creatore, e i suoi occhi guarderanno al Santo d’Israele; 8 e non volgerà più lo sguardo verso gli altari, opera delle sue mani; e non guarderà più a quello che le sue dita hanno fatto, agli idoli di Astarte e alle colonne solari. 9 In quel giorno, le sue città forti saranno abbandonate, come furono abbandonate le foreste e le vette dei monti all’avvicinarsi dei figli d’Israele: sarà una desolazione.

10 Perché hai dimenticato l’Iddio della tua salvezza e non ti sei ricordato della Rocca della tua forza, ti sei fatto delle piantagioni piacevoli e hai piantato dei tralci stranieri. 11 Il giorno che li piantasti li circondasti di una siepe e ben presto facesti fiorire le tue piante: ma la raccolta ti sfugge nel giorno dell’angoscia, del disperato dolore.

L’esercito assiro distrutto

12 Oh, che rumore di popoli numerosi! muggiscono, come muggiscono i mari. 13 Che tumulto di nazioni! le nazioni rumoreggiano come rumoreggiano le grandi acque. Ma egli le minaccia, ed esse fuggono lontano, scacciate, come la pula dei monti dal vento, come un turbine di polvere dall’uragano. 14 Alla sera, ecco il terrore; prima del mattino, non sono più. Ecco la parte di quelli che ci spogliano, ecco la sorte di chi ci saccheggia!

Damaskus och Israel ska straffas

1 *Jer 49:23f, Amos 1:3. Profetia om Damaskus.

Se, Damaskus ska upphöra

att vara en stad,

det ska bli en ruinhög*17:1Damaskus … ruinhögStaden skövlades av assyrierna 732 f Kr (8:4, 2 Kung 16:9)..

2 Aroers städer blir övergivna.

De blir ett tillhåll för hjordar

som lägger sig där

utan att någon skrämmer dem.

3 *Jes 7:8. Och Efraims borg ska försvinna,

likaså Damaskus kungadöme

och resten av Aram.

Det ska gå med dem som med

Israels barns härlighet,

säger Herren Sebaot.

4 När den dagen kommer,

ska Jakobs härlighet förblekna

och hans feta kropp magra.

5 *Jes 24:13. Det ska vara som när skördemannen

samlar ihop säd

och skördar axen med sin arm.

Han ska då vara som en

som plockar ax i Refaimdalen*17:5RefaimdalenDal sydväst om Jerusalem (2 Sam 5:18f) där mycket av stadens mat odlades..

6 Bara en efterskörd lämnas kvar,

som när man skakar ett olivträd.

Två eller tre mogna oliver blir kvar

högst uppe i toppen,

fyra eller fem på trädets kvistar,

säger Herren, Israels Gud.

7 På den dagen ska människorna

blicka upp till sin Skapare,

deras ögon ska se till Israels Helige.

8 *3 Mos 26:30. Människorna ska inte vända sin blick

till de altaren

som deras händer har gjort.

De ska inte se till sina fingrars verk,

inte till asherapålarna

eller till solstoderna.

9 På den dagen ska deras befästa städer

vara som de övergivna fästen

i skogen och på bergstopparna

som övergavs när Israels barn

drog in.

Allt ska bli ödelagt,

10 *Jer 2:32, 18:15, Hos 8:14. för du hade glömt

din frälsnings Gud,

du kom inte ihåg

din styrkas klippa.

Därför planterade du

ljuvliga planteringar

och satte främmande skott i dem.

11 Den dag du planterade dem

inhägnade du dem,

och tidigt kom dina plantor

att blomma,

men skörden uteblev

på skördedagen,

då plågan blev mycket svår.

12 *2 Kung 18:13f, Jes 36:1f. Hör larmet av många folk,

det brusar som havet brusar.

Det dånar av folkslag,

det dånar

som väldiga vatten dånar.

13 *Ps 65:8, 89:10, 93:3f. Folkslag dånar,

som stora vatten dånar.

Men han tillrättavisar dem

och de flyr bort i fjärran.

De jagas som agnar

för vinden på bergen,

som virvlande löv för stormen.

14 *2 Kung 19:35f, Jes 14:25, 37:36f. När kvällen är inne, se,

då kommer plötslig skräck,

och innan morgonen gryr

är de borta.

Detta är våra rövares del

och våra plundrares lott.