Isaías 30

Minacce rivolte agli uomini di Giuda

1 "Guai ai figli ribelli", dice l’Eterno, "che formano dei disegni, ma senza di me, che contraggono alleanze, ma senza il mio Spirito, per accumulare peccato su peccato; 2 che vanno giù in Egitto senza aver consultato la mia bocca, per rifugiarsi sotto la protezione del Faraone e cercare riparo all’ombra dell’Egitto! 3 Ma la protezione del Faraone vi tornerà a confusione, e il riparo all’ombra dell’Egitto a vergogna. 4 I prìncipi di Giuda sono già a Soan, e i suoi ambasciatori sono già arrivati ad Anes; 5 ma tutti saranno delusi di un popolo che non giova loro nulla, che non porta né aiuto né vantaggio, ma è la loro infamia e la loro vergogna. 6 È pronto il carico delle bestie per il mezzogiorno; attraverso un paese di avversità e di angoscia, da cui vengono la leonessa e il leone, la vipera e il drago volante, essi portano le loro ricchezze sul dorso degli asinelli e i loro tesori sulla gobba dei cammelli, a un popolo che non gioverà loro nulla. 7 Poiché il soccorso dell’Egitto è un soffio, una vanità; per questo io chiamo quel paese: ‘Gran rumore per nulla’. 8 Ora vieni e traccia queste cose in loro presenza sopra una tavola, e scrivile in un libro, perché rimangano per i giorni futuri, per sempre, in eterno. 9 Poiché questo è un popolo ribelle, sono dei figli bugiardi, dei figli che non vogliono ascoltare la legge dell’Eterno, 10 che dicono ai veggenti: ‘Non vedete!’ e a quelli che hanno delle visioni: ‘Non ci annunciate visioni di cose vere! Diteci delle cose piacevoli, profetizzateci delle illusioni! 11 Uscite fuori di strada, abbandonate il sentiero retto, toglieteci davanti agli occhi il Santo d’Israele!’". 12 Perciò così dice il Santo d’Israele: "Poiché voi disprezzate questa parola e confidate nell’oppressione e nelle vie oblique, e ne fate il vostro appoggio, 13 questa iniquità sarà per voi come una breccia che minaccia rovina, che sporge su un alto muro, il cui crollo avviene a un tratto, in un istante, 14 e che si spezza come si spezza un vaso del vasaio che uno frantuma senza pietà, e tra i rottami del quale non si trova frammento che serva a prendere del fuoco dal focolare o ad attingere dell’acqua dalla cisterna".

15 Poiché così aveva detto il Signore, l’Eterno, il Santo d’Israele: "Nel tornare a me e nello stare in riposo sarà la vostra salvezza; nella calma e nella fiducia sarà la vostra forza". Ma voi non lo avete voluto! 16 Avete detto: "No, noi galopperemo sui nostri cavalli!". E per questo galopperete! E: "Cavalcheremo su veloci destrieri!". E per questo quelli che vi inseguiranno saranno veloci! 17 Mille di voi fuggiranno alla minaccia di uno solo; alla minaccia di cinque vi darete alla fuga, finché rimaniate come un palo in cima a un monte, come uno stendardo sopra un colle. 18 Perciò l’Eterno aspetterà per farvi grazia, poi sorgerà per avere compassione di voi; poiché l’Eterno è un Dio di giustizia. Beati tutti quelli che sperano in lui!

19 Popolo di Sion che abiti a Gerusalemme, tu non piangerai più! Egli, certo, ti farà grazia, all’udire il tuo grido; appena ti avrà udito, ti risponderà. 20 Il Signore vi darà, sì del pane di angoscia e dell’acqua di oppressione, ma quelli che ti ammaestrano non dovranno più nascondersi; e i tuoi occhi vedranno chi ti ammaestra; 21 e quando andrete a destra o quando andrete a sinistra, le tue orecchie udranno dietro a te una voce che dirà: "Questa è la via; camminate per essa!". 22 Considererete come cose contaminate le vostre immagini scolpite, ricoperte di argento, e le vostre immagini fuse rivestite d’oro; le getterete via come una cosa impura, "Fuori di qui!", direte loro. 23 Egli ti darà la pioggia per la semenza con cui avrai seminato il suolo, e il pane, che il suolo produrrà saporito e abbondante; in quel giorno il tuo bestiame pascolerà in vasti pascoli; 24 i buoi e gli asini che lavorano la terra mangeranno foraggi salati, ventilati con la pala e il ventilabro. 25 Sopra ogni alto monte e sopra ogni colle elevato vi saranno ruscelli, acque correnti, nel giorno del grande massacro, quando cadranno le torri. 26 La luce della luna sarà come la luce del sole, e la luce del sole sarà sette volte più viva, come la luce di sette giorni assieme, nel giorno che l’Eterno fascerà la ferita del suo popolo e guarirà la piaga da lui fatta con le sue percosse.

27 Ecco, il nome dell’Eterno viene da lontano; la sua ira è ardente, grande è il suo furore; le sue labbra sono piene di indignazione, la sua lingua è come un fuoco divorante; 28 il suo fiato è come un torrente che straripa, che arriva fino al collo. Egli viene a vagliare le nazioni con il vaglio della distruzione e a mettere, tra le mascelle dei popoli, un morso che li faccia fuorviare. 29 Allora intonerete dei canti, come la notte quando si celebra una festa; e avrete la gioia nel cuore, come chi cammina al suono del flauto per andare al monte dell’Eterno, alla Rocca d’Israele. 30 L’Eterno farà udire la sua voce maestosa e mostrerà come colpisce con il suo braccio nel furore della sua ira, tra le fiamme di un fuoco divorante, in mezzo alla tempesta, a un diluvio di pioggia e a una grandine di pietre. 31 Poiché, alla voce dell’Eterno, l’Assiro sarà costernato; l’Eterno lo colpirà con il suo bastone; 32 e ogni passaggio del flagello destinatogli, che l’Eterno gli farà piombare addosso, sarà accompagnato dal suono di tamburelli e di cetre; l’Eterno combatterà contro di lui con braccio minaccioso. 33 Poiché da lungo tempo Tofet è preparato, è pronto anche per il re; è profondo e ampio; sul suo rogo c’è del fuoco e legna in abbondanza; il soffio dell’Eterno, come un torrente di zolfo, sta per accenderlo.

Lita på Herren och inte på Egypten

1 *Jes 1:2, 5. Ve de upproriska barnen!

säger Herren.

De rådslår utan mig,

de sluter förbund

utan att min Ande är med,

så att de därigenom hopar

synd på synd.

2 *Jes 31:1, Jer 37:7f, Hes 17:15. De drar ner till Egypten*30:2drar ner till EgyptenKung Hiskia sökte hjälp mot Assyrien hos Egypten (31:1f, 36:6, 9).

utan att ha rådfrågat min mun,

för att söka skydd hos farao

och få tillflykt

under Egyptens skugga.

3 *Jes 20:5, 36:6, Jer 42:18. Faraos beskydd

ska bli er till skam,

tillflykten under Egyptens skugga

en förödmjukelse.

4 *Ps 78:12, Jes 19:11, 13. För hans furstar var i Soan

och hans sändebud

kom ända till Hanes*30:4Soan … HanesEgyptiska huvudstäder, i östra Nildeltat respektive 7 mil söder om Kairo.,

5 *Jer 2:36. men alla ska skämmas

över ett folk

som inte kan hjälpa dem.

De är inte till hjälp eller nytta,

bara till skam och hån.

6 *Jes 14:29, 15:7. Profetia om djuren i Negev.

Genom farornas

och ångestens land

där lejon och lejonhonor

har sitt tillhåll,

där huggormar

och vajande giftormar*30:6vajande giftormarKanske kobror. Annan översättning: "flygande serafer" (jfr 14:29 med not). bor,

bär de sina rikedomar*30:6bär de sina rikedomarFör att vinna egyptiernas gunst (jfr 1 Mos 43:11, 2 Kung 16:8).

på åsnors ryggar

och sina skatter

på kamelers pucklar,

till ett folk som inte kan hjälpa dem.

7 *Jes 36:6, Jer 37:7. För Egyptens hjälp är förgäves

och till ingen nytta.

Därför kallar jag Egypten

"Rahab*30:7RahabBetyder "övermod", ett symboliskt namn för Egypten (jfr Ps 87:4). som inget uträttar".*30:7som inget uträttarAnnan översättning: "den tillintetgjorda".

Faran i att förakta Guds ord

8 *Jes 8:1. Gå nu och skriv detta

på en tavla inför dem

och nerteckna det i en bok,

så att det bevaras

för kommande dagar,

alltid och för evigt.

9 *2 Kung 17:14, Neh 9:16. För det är ett upproriskt folk,

barn som ljuger,

barn som inte vill höra

Herrens undervisning

10 *1 Kung 22:8f, Jer 11:21f, Amos 2:12, Mika 2:6. och som säger till siarna:

"Sluta med era syner!"

och till profeterna:

"Profetera inte

det som är sant för oss!

Tala något smickrande till oss,

profetera något bedrägligt.

11 Vik av från vägen,

gå bort från stigen,

låt oss slippa se Israels Helige!"

12 *Ps 62:11, Jes 47:10, Jer 7:10. Därför säger Israels Helige:

"Eftersom ni förkastar detta ord

och förtröstar på våld och list

och förlitar er på sådant,

13 *Ps 62:4, Hebr 12:13. ska denna missgärning bli för er

som en spricka i en hög mur,

som buktar ut mer och mer

tills muren plötsligt rasar

på ett ögonblick.

14 *Ps 2:9, Jer 19:10f. Den ska krossas som en lerkruka,

så skoningslöst att man inte

kan finna en skärva stor nog

för att hämta eld från eldstaden

eller ösa upp vatten ur dammen."

15 *Ps 37:7, Jer 6:16, Matt 23:37. För så säger Herren Gud,

Israels Helige:

"Om ni vänder om och är stilla

blir ni frälsta.

Genom stillhet och tillit

blir ni starka."

Men ni vill inte.

16 *2 Kung 25:4, Jes 31:1, 3. Ni säger:

"Nej, vi tänker fly på hästar."

Därför ska ni också fly.

"Vi ska rida i väg på snabba hästar."

Därför ska också era förföljare

vara snabba.

17 *3 Mos 26:36f, 5 Mos 28:25, 32:30, Ords 28:1. Tusen ska fly för en endas hot,

och för fem mäns hot

ska ni alla fly,

tills det som är kvar av er

är som en flaggstång

på en bergstopp,

som ett baner på en kulle.

18 *Ps 2:12, 34:9, 40:5, Ords 16:20, Jer 17:7. Därför väntar Herren

på att få visa er nåd,

därför är han upphöjd

för att visa er barmhärtighet,

för Herren är en domens Gud.

Saliga är alla som väntar

på honom.

Herren ska välsigna sitt folk

19 *Jes 58:9, 65:24, Matt 7:7f. O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. 20 *1 Petr 3:17, 4:1f, 19. Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare*30:20dina lärareAnnan översättning: "din lärare" eller "ditt höstregn" (jfr vers 23). inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den."

22 *1 Mos 35:2, Jos 24:23, 1 Sam 7:3, Jes 2:20, 27:9, 31:7. Silvret som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med ska du då anse vara orent*30:22något orentHebr. davá används t ex om menstruationsblod (3 Mos 15:33, 20:18).. Du ska kasta bort det som något orent och säga till det: "Bort härifrån!"*30:22BortAndra handskrifter (Septuaginta): "Avföring".

23 *3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, 28:12, Ps 65:10f, Jer 5:24, Joel 2:23. Och han ska ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda ska ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen ska din boskap få beta på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, de som bearbetar jorden, ska äta saltad blandsäd som kastats med kastskovel och högaffel.

25 *Jes 34:2f, 41:18, Hes 39:4, 17, Upp 19:17f. På den stora slaktens dag, när tornen faller, ska bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus ska vara som solens och solens ljus ska vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.

Dom över Assyrien

27 *2 Mos 24:17, 5 Mos 4:24, 9:3, 2 Sam 22:9, Hebr 12:29. Se, Herrens namn

kommer fjärran ifrån

med brinnande vrede

och med tunga rökmoln.

Hans läppar är fulla av harm,

hans tunga är

som förtärande eld.

28 *Jes 8:8. Hans andedräkt är som en ström

som svämmar över

och når ända upp till halsen,

för han vill sålla hednafolken

i förintelsens såll

och lägga i folkens mun

ett betsel som leder dem vilse.

29 *Ps 42:5. Då ska ni sjunga som under en natt

då man firar helig högtid,

och era hjärtan ska glädja sig

som när man under flöjtspel

tågar upp på Herrens berg,

upp till Israels klippa.

30 *2 Mos 9:23, Jos 10:11, Jes 29:6. Och Herren ska låta höra

sin majestätiska röst

och visa hur hans arm drabbar

med vrede och harm,

med förtärande eldslåga,

storm och störtregn

och hagelstenar.

31 *Jes 10:24f. Inför Herrens röst

ska Assur gripas av skräck

när han slår honom med sin stav.

32 Och så ofta staven far fram

och Herren efter sitt beslut

låter den falla på honom,

ska det ljuda

av tamburiner och harpor.

Gång på gång ska han lyfta sin arm

för att strida mot honom.

33 *2 Kung 23:10, Jes 11:4, Jer 7:31f, 19:6, 13f, Upp 19:20, 20:14f, 21:8. För en eldsgrop*30:33eldsgropPå hebreiska tófet i Hinnomsdalen (Jer 7:31), som blev en bild för den eviga elden (Matt 5:22). Enligt historikern Diodoros brändes Nineves siste kung Sin-Shar-Ishkun levande i sitt palats vid stadens fall 612 f Kr (se Nah 3:18 med not).

är beredd sedan länge,

även för kungen

har den gjorts redo.

Den är djup och bred,

dess bål har eld och ved

i överflöd,

som en svavelström

ska Herrens Ande

sätta den i brand.