La caduta di Babilonia
1 "Scendi e siedi sulla polvere, o vergine figlia di Babilonia! Siediti a terra, senza trono, o figlia dei Caldei! poiché non sarai più chiamata la delicata, la voluttuosa. 2 Metti mano alla mola e macina farina; togliti il velo, alzati lo strascico, scopriti la gamba e passa i fiumi! 3 Si scopra la tua nudità, si veda la tua vergogna; io farò vendetta e non risparmierò anima viva. 4 Il nostro Redentore si chiama l’Eterno degli eserciti, il Santo d’Israele. 5 Siediti in silenzio e va’ nelle tenebre, o figlia dei Caldei, poiché non sarai più chiamata la signora dei regni. 6 Io mi adirai contro il mio popolo, profanai la mia eredità e li diedi in mano tua; tu non avesti per essi alcuna pietà; facesti gravare duramente il tuo giogo sul vecchio, 7 e dicesti: ‘Io sarò signora per sempre’. Non prendesti a cuore e non immaginasti la fine di tutto questo.
8 Ora dunque ascolta questo, o voluttuosa, che te ne stai seduta al sicuro, e dici nel tuo cuore: ‘Io, e nessun altro all’infuori di me! Io non rimarrò mai vedova, e non saprò cosa significhi essere privata dei figli’; 9 ma queste due cose ti avverranno in un attimo, in uno stesso giorno: privazione di figli e vedovanza; ti piomberanno addosso tutte assieme, nonostante la moltitudine dei tuoi sortilegi e la grande abbondanza dei tuoi incantesimi.
10 Tu ti fidavi della tua malizia e dicevi: ‘Nessuno mi vede’, la tua saggezza e la tua scienza ti hanno sedotta, e tu dicevi nel tuo cuore: 11 ‘Io, e nessun altro all’infuori di me’. Ma verrà sopra di te un male che non saprai come scongiurare; ti piomberà addosso una calamità che non potrai allontanare con nessuna espiazione; e ti cadrà repentinamente addosso una rovina che non avrai previsto.
12 Sta’ pure con i tuoi incantesimi e con la moltitudine dei tuoi sortilegi, nei quali ti sei affaticata fin dalla tua giovinezza! forse potrai trarne profitto, forse riuscirai a incutere terrore. 13 Tu sei stanca di tutte le tue consultazioni; si alzino dunque quelli che misurano il cielo, che osservano le stelle, che fanno pronostici a ogni novilunio e ti salvino dalle cose che ti piomberanno addosso! 14 Ecco, essi sono come stoppia; il fuoco li consuma; non salveranno la loro vita dalla violenza della fiamma; non ne rimarrà brace a cui scaldarsi, né fuoco davanti al quale sedersi. 15 Questa sarà la sorte di quelli intorno a cui ti sei affaticata. Quelli che hanno trafficato con te fin dalla tua giovinezza andranno errando ognuno per conto suo, e non ci sarà nessuno che ti salvi".
Det stolta Babel faller
1 Job 2:8, Ps 137:8, Jes 26:5, Jer 13:18. Kom ner och sätt dig i stoftet,
du jungfru dotter Babel.
Sätt dig på jorden utan tron,
du kaldeernas dotter,
för man ska inte mer kalla dig
den fina och förnäma.
2 Ta en kvarn47:2kvarnAtt mala mjöl med handkvarn (två stenar) var en slavinnas syssla (2 Mos 11:5). och mal mjöl,
lägg av din slöja47:2slöjaEn gift kvinnas kännetecken och rättighet.,
lyft upp släpet, blotta benen,
vada genom strömmarna.
3 Jes 3:17, Hes 16:37, 23:29, Hos 2:10, Nah 3:5. Din nakenhet ska blottas,
din skam ska synas.
Jag ska utkräva hämnd
och inte skona någon.
4 Jes 43:14, 59:20. Vår återlösares namn
är Herren Sebaot, Israels Helige!
5 Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
du kaldeernas dotter,
för du ska inte mer kallas
kungarikenas drottning.
6 5 Mos 28:50, Ps 60:3, 74:1, Klag 2:2, Sak 1:2, 12. Jag blev vred på mitt folk,
jag vanhelgade min arvedel
och gav dem i din hand.
Och du visade dem
ingen barmhärtighet,
du lät ditt ok tynga de gamla.
7 5 Mos 32:29, Upp 18:7f. Du tänkte:
"Jag ska vara drottning
för alltid!"
Så du tog dig inte i akt
och tänkte inte på slutet.
8 Sef 2:15. Hör nu detta,
du som lever i lyx,
du som tronar så trygg,
du som säger i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan!
Aldrig ska jag sitta som änka,
aldrig veta av barnlöshet."
9 Jes 51:19, Dan 2:2f. Plötsligt ska båda dessa olyckor
drabba dig, på en och samma dag:
barnlöshet och änkestånd.
I fullt mått ska de drabba dig,
trots dina många trollkonster47:9många trollkonsterBabel var beryktat för sin tro på magi. Tusentals besvärjelsetexter har grävts fram.,
trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du litade till din ondska och tänkte:
"Ingen ser mig."
Din vishet och kunskap
förledde dig,
och du sade i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan."
11 Därför ska en olycka drabba dig
som du inte kan besvärja,
ett fördärv ska falla över dig
som du inte kan avvärja.
Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
när du minst anar det.
12 Träd fram med dina besvärjelser
och dina många trollkonster,
som du har tröttat ut dig med
sedan din ungdom.
Kanske kan du få hjälp,
kanske kan du skrämma bort
faran?
13 Du har tröttat ut dig
med dina många rådslag.
Nu får de träda fram
och rädda dig,
de som mäter upp himlen
och spanar i stjärnorna47:13spanar i stjärnornaAstrologin uppkom i Babylonien redan under patriarktiden.
och kungör månad för månad
vad som ska komma över dig.
14 Jes 5:24, 40:24, Joel 2:5. Se, de är som strå
som bränns upp i eld,
de kan inte rädda sitt liv
ur lågornas våld.
Det är ingen koleld
att värma sig vid,
ingen brasa att sitta vid.
15 Så går det med
dem som du tröttade ut dig med,
dem du har handlat med
sedan din ungdom.
De irrar bort var och en åt sitt håll,
det finns ingen som räddar dig.