La vigna dell’Eterno
1 Io voglio cantare per il mio diletto il cantico del mio amico per la sua vigna. Il mio diletto aveva una vigna sopra una fertile collina. 2 La dissodò, tolse via le pietre, vi piantò delle viti scelte, vi fabbricò in mezzo una torre e vi scavò uno strettoio. Egli si aspettava che facesse dell’uva, invece fece uva selvatica.
3 Ora dunque, o abitanti di Gerusalemme, e voi, uomini di Giuda, giudicate voi fra me e la mia vigna! 4 Che cosa si sarebbe potuto fare alla mia vigna più di ciò che io ho fatto per essa? Perché, mentre io mi aspettavo che facesse uva, ha fatto uva selvatica?
5 Perciò, ora io vi farò conoscere quello che sto per fare alla mia vigna: le toglierò la siepe e vi pascoleranno le bestie; abbatterò il suo muro di cinta e sarà calpestata. 6 Ne farò un deserto; non sarà più né potata né zappata, vi cresceranno i rovi e le spine e darò ordine alle nuvole che su di essa non lascino cadere pioggia.
7 Infatti la vigna dell’Eterno degli eserciti è la casa d’Israele e gli uomini di Giuda sono la sua piantagione prediletta; egli si era aspettato rettitudine, ed ecco spargimento di sangue; giustizia, ed ecco grida di angoscia!
8 Guai a quelli che aggiungono casa a casa, che uniscono campo a campo, finché non rimanga più spazio, e voi restiate soli ad abitare nel paese! 9 Questo mi ha detto all’orecchio l’Eterno degli eserciti: "In verità queste case numerose saranno desolate, queste case grandi e belle saranno private di abitanti; 10 dieci iugeri di vigna non daranno che un bato, e un omer di seme non darà che un efa".
11 Guai a quelli che la mattina si alzano presto per correre dietro alle bevande alcoliche, e fanno tardi la sera, finché il vino li infiammi! 12 Nei loro banchetti ci sono la cetra, il saltèro, il tamburello, il flauto e il vino! ma non prestano attenzione a quello che fa l’Eterno e non considerano l’opera delle sue mani. 13 Perciò il mio popolo sarà deportato per mancanza di conoscenza, la sua nobiltà muore di fame e le sue folle sono inaridite dalla sete. 14 Perciò il soggiorno dei morti si è aperto desideroso e ha spalancato oltremisura la gola; laggiù scende lo splendore di Sion, la sua folla, il suo chiasso e chi festeggia in mezzo a essa. 15 L’uomo comune è umiliato, i grandi sono abbassati, e sono abbassati gli sguardi alteri; 16 ma l’Eterno degli eserciti è esaltato mediante il giudizio e l’Iddio santo è santificato per la sua giustizia. 17 Gli agnelli pastureranno come nei loro pascoli e gli stranieri divoreranno i campi deserti dei ricchi!
18 Guai a quelli che tirano l’iniquità con le corde del vizio, il peccato come con le corde di un cocchio 19 e dicono: "Faccia presto, affretti la sua opera, affinché la vediamo! Venga e si esegua il disegno del Santo d’Israele, affinché noi lo conosciamo!".
20 Guai a quelli che chiamano bene il male, e male il bene, che cambiano le tenebre in luce e la luce in tenebre, che cambiano l’amaro in dolce e il dolce in amaro!
21 Guai a quelli che si reputano saggi e si credono intelligenti!
22 Guai a quelli che sono prodi nel bere il vino, e valorosi nel mescolare le bevande alcoliche; 23 che assolvono il malvagio per un regalo, e privano il giusto del suo diritto! 24 Perciò, come una lingua di fuoco divora la stoppia e come la fiamma consuma l’erba secca, così la loro radice sarà come marciume, e il loro fiore sarà portato via come polvere, perché hanno rifiutato la legge dell’Eterno degli eserciti e hanno disprezzato la parola del Santo d’Israele.
25 Per questo divampa l’ira dell’Eterno contro il suo popolo; egli stende contro di esso la sua mano e lo colpisce; tremano i monti e i cadaveri sono come spazzatura in mezzo alle vie; malgrado tutto, la sua ira non si calma e la sua mano rimane distesa.
26 Egli alza un vessillo per le nazioni lontane; fischia a un popolo, che è all’estremità della terra, ed eccolo che arriva, pronto, leggero. 27 In esso nessuno è stanco o vacilla, nessuno sonnecchia o dorme; a nessuno si scioglie la cintura dei fianchi o si rompe il legaccio dei calzari. 28 Le sue frecce sono acute, tutti i suoi archi sono tesi; gli zoccoli dei suoi cavalli sembrano pietre, le ruote dei suoi carri un turbine. 29 Il suo ruggito è come quello di un leone; rugge come i leoncelli; rugge, afferra la preda, la porta via al sicuro, senza che nessuno gliela strappi. 30 In quel giorno, egli muggirà contro Giuda, come mugge il mare e, a guardare il paese, ecco tenebre, angoscia e la luce che si oscura nel suo cielo.
Sången om Herrens vingård
1 Ps 80:9f, Jes 27:2f, Jer 2:21, Matt 21:33f, Mark 12:1f, Luk 20:9f. Nu vill jag sjunga
om min älskade,
min älskades sång
om hans vingård:
Min älskade hade en vingård
på en bördig bergskulle.
2 Han grävde upp den
och rensade den från stenar
och planterade där
ädla vinstockar.
Han byggde ett vakttorn mitt i den
och högg ut ett presskar.
Sedan väntade han
att den skulle bära äkta druvor,
men den bar vilddruvor.
3 Och nu, Jerusalems invånare
och Juda män,
döm mellan mig och min vingård.
4 Jer 2:21. Vad mer kunde man
göra för min vingård
än vad jag har gjort för den?
Varför bar den vilddruvor,
när jag väntade
att den skulle bära äkta druvor?
5 Ps 80:13, Jer 12:10, Luk 21:24. Nu ska jag låta er veta
vad jag ska göra med
min vingård:
Jag ska ta bort stängslet,
och den ska bli ödelagd.
Jag ska bryta ner muren,
och den ska bli nertrampad.
6 Jes 7:23f, Ords 24:30f. Jag ska ödelägga den,
ingen ska beskära den
eller gräva i den.
Men tistel och törne ska växa upp,
och jag ska befalla molnen
att inte låta det regna på den.
7 Ps 80:9, Jes 3:14f, Jak 5:4.Herren Sebaots vingård
är Israels hus
och Juda folk
hans älsklingsplantering.
Han väntade laglydnad
men fann blodiga lagbrott,
han väntade rättfärdighet
men fann skriande
orättfärdighet.
Domsord över ogudaktigheten
8 Jer 22:13, Amos 8:6, Mika 2:2. Ve er som lägger hus till hus
och fogar åker till åker
tills inget utrymme finns kvar
och ni är de enda
som bor i landet.
9 Jes 6:11. Från Herren Sebaot
ljuder det i mina öron:
Sannerligen, många hus ska bli öde,
stora och vackra hus
utan invånare.
10 En vingård på tio plogland
ska bara ge ett batmått,5:10plogland … batmåttEtt "plogland" var den yta som ett par oxar kunde plöja på en dag, kanske ett tunnland, och ett bat var troligen ca 22 liter. Skörden var kanske en tusendel av den normala.
och en homers utsäde
ska bara ge en efa5:10homer … efaCa 220 och 22 liter. Normalt gav skörden tio gånger utsädet, här bara en tiondel..
11 Ords 23:29f. Ve dem som går upp tidigt
för att jaga efter starka drycker
och sitter uppe till sena natten,
heta av vin!
12 Ps 28:5, Amos 6:5f. Vid sina dryckeslag
har de harpa och lyra,
tamburin, flöjt och vin.
Men Herrens gärningar
bryr de sig inte om,
hans händers verk
intresserar dem inte.
13 Därför ska mitt folk
föras bort i fångenskap,
för de saknar kunskap.
Dess ädlingar ska dö av hunger5:13ädlingar ska dö av hungerAnnan översättning: "ädla män ska lida hunger".
och dess larmande skaror
förtorka av törst.
14 4 Mos 16:30f, Jes 14:9, Hab 2:5. Därför ökar dödsriket sitt begär
och spärrar upp sitt gap
utan gräns.
Stadens främsta ska fara ner,
tillsammans med de larmande
och bullrande skaror
som jublar därinne.
15 Jes 2:9, 11, 17. Människorna blir nerböjda,
var och en ödmjukad.
De stoltas ögon ska ödmjukas.
16 Jes 2:11, 29:23, Upp 16:5. Men Herren Sebaot blir upphöjd
genom sin dom,
Gud, den Helige, visar sig helig
genom rättfärdighet.
17 Jes 7:25, Sef 2:6. Då ska lammen få beta
som på sin egen mark,
och på de rikas ödetomter
ska främlingar få sin föda.
18 Ve dem som drar fram missgärning
med lögnens band
och synd som med vagnslinor,
19 Jer 17:15, Hes 12:22, Mal 2:17, 2 Petr 3:3f. dem som säger:
"Han får skynda sig,
han får utföra sitt verk snart
så att vi ser det!
Det som Israels Helige bestämt
får närma sig och komma
så att vi lär känna det!"
20 Job 17:12, Ords 17:15, Amos 5:7. Ve dem som kallar det onda gott
och det goda ont,
som gör mörker till ljus
och ljus till mörker,
som gör bittert till sött
och sött till bittert!
21 Ords 3:7, Rom 12:16, 1 Kor 3:18. Ve dem som är visa i sina egna ögon
och håller sig själva för kloka!
22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin
och duktiga på att blanda
starka drycker,
23 Ords 17:15, 24:23f, Hes 13:19. dem som frikänner den skyldige
för mutor
och berövar den rättfärdige
hans rätt.
24 2 Mos 15:7, Job 18:16, Jes 1:4, 9:18, 47:14. Som eldsflamman förtär strå
och halm sjunker ihop i lågan,
så ska deras rot ruttna bort
och deras blomning flyga i väg
som stoft,
eftersom de förkastade
Herren Sebaots lag
och föraktade Israels Heliges ord.
25 Jes 9:12, 17, 21, 10:4. Därför brinner Herrens vrede
mot hans folk,
och han räcker ut sin hand mot det
och slår det
så att bergen darrar
och döda kroppar ligger
som orenhet på gatorna.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
26 Jes 7:18, 11:12. Han reser ett baner
för hednafolken i fjärran
och lockar på dem
från jordens ände.
Och se, de kommer snabbt
och med hast.
27 Ingen bland dem
är trött eller stapplar,
ingen slumrar eller sover.
Bältet runt deras höfter lossnar inte,
deras skoremmar går inte av.
28 Deras pilar är skarpa,
alla deras bågar är spända.
Hovarna på deras hästar
är som av flinta,
deras vagnshjul liknar
stormvinden.
29 Deras rop är som
en lejonhonas rytande,
de ryter som unga lejon.
De morrar och griper sitt rov
och bär bort det,
och ingen finns som räddar.
30 Jes 8:22, 17:12. På den dagen ska det dåna mot dem
som när havet dånar.
Ser man ut över landet
är där mörker och nöd,
ljuset förmörkas av töcken.