1 Guai a quelli che fanno decreti iniqui e a quelli che mettono per iscritto sentenze ingiuste, 2 per negare giustizia ai miseri, per spogliare del loro diritto i poveri del mio popolo, per fare delle vedove la loro preda e degli orfani il loro bottino! 3 Che farete il giorno che Dio vi visiterà, nel giorno che la rovina verrà da lontano? Da chi fuggirete in cerca di soccorso? dove lascerete la vostra ricchezza? 4 Non rimarrà loro che curvarsi fra i prigionieri o cadere fra gli uccisi. Nonostante tutto, la sua ira non si calma e la sua mano rimane stesa.
L’Assiria umiliata
5 "Guai all’Assiria, verga della mia ira! Ha in mano il bastone della mia indignazione. 6 Io la mando contro una nazione empia e la dirigo contro il popolo che ha provocato la mia ira, con l’ordine di darsi al saccheggio, di fare bottino, di calpestarlo come il fango delle strade. 7 Ma essa non la intende così; non la pensa così in cuor suo; essa ha in cuore di distruggere, di sterminare un gran numero di nazioni. 8 Poiché dice: ‘I miei prìncipi non sono forse tanti re? 9 Non è forse Calno come Carchemis? O Camat come Arpad? O Samaria come Damasco? 10 Come la mia mano è giunta a colpire i regni degli idoli dove le immagini erano più numerose che a Gerusalemme e a Samaria, 11 come ho fatto a Samaria e ai suoi idoli, non farò io così a Gerusalemme e alle sue statue?’".
12 Ma quando il Signore avrà compiuto tutta la sua opera sul monte Sion e a Gerusalemme, "Io", dice l’Eterno, "punirò il re di Assiria per il frutto della superbia del suo cuore e dell’arroganza dei suoi sguardi alteri". 13 Infatti egli dice: "Io l’ho fatto per la forza della mia mano e per la mia sapienza, perché sono intelligente; ho rimosso i confini dei popoli, ho predato i loro tesori; e, potente come sono, ho detronizzato dei re, 14 la mia mano ha trovato, come un nido, le ricchezze dei popoli; e come uno raccoglie delle uova abbandonate, così ho io raccolto tutta la terra; e nessuno ha mosso l’ala o aperto il becco o mandato un grido".
15 La scure si vanta forse contro colui che la maneggia? La sega si esalta forse contro colui che la muove? Come se la verga facesse muovere colui che la alza, come se il bastone alzasse colui che non è di legno! 16 Perciò il Signore, l’Eterno degli eserciti, manderà la consunzione tra i suoi più robusti; e sotto la sua gloria accenderà un fuoco, come il fuoco di un incendio.
17 La luce d’Israele diventerà un fuoco, e il suo Santo una fiamma, che arderà e divorerà i suoi rovi e i suoi pruni in un solo giorno. 18 La gloria della sua foresta e della sua fertile campagna egli la consumerà, anima e corpo; sarà come il deperimento di un uomo che langue. 19 Il resto degli alberi della sua foresta sarà così minimo che un bambino potrebbe farne il conto.
20 In quel giorno, il residuo d’Israele e gli scampati della casa di Giacobbe cesseranno di appoggiarsi su colui che li colpiva, e si appoggeranno con sincerità sull’Eterno, sul Santo d’Israele. 21 Un residuo, il residuo di Giacobbe, tornerà all’Iddio potente. 22 Infatti, anche se il tuo popolo, o Israele, fosse come la sabbia del mare, un residuo soltanto ne tornerà; è decretato uno sterminio, che farà traboccare la giustizia. 23 Poiché lo sterminio che ha decretato il Signore, l’Eterno degli eserciti, lo effettuerà in mezzo a tutta la terra.
24 Così dunque dice il Signore, l’Eterno degli eserciti: "O popolo mio, che abiti in Sion, non temere l’Assiro, benché ti batta con la verga e alzi su te il bastone, come fece l’Egitto! 25 Ancora un breve, brevissimo tempo, e la mia indignazione sarà finita, e la mia ira si volgerà alla loro distruzione". 26 L’Eterno degli eserciti alzerà contro di lui la frusta, come quando colpì Madian, alla roccia di Oreb; come alzò il suo bastone sul mare, così lo alzerà ancora, come in Egitto. 27 E, in quel giorno, il suo carico ti cadrà dalle spalle e il suo giogo dal collo; il giogo sarà scosso dalla tua forza rigogliosa.
28 L’Assiro marcia contro Aiat, attraversa Migron, depone i suoi bagagli a Micmas. 29 Attraversano il passo, passano la notte a Gheba; Rama trema, Ghibea di Saul è in fuga. 30 Grida forte con tutta la voce, o figlia di Gallim! Tendi l’orecchio, o Lais! Povera Anatot! 31 Madmenà è in fuga precipitosa, gli abitanti di Ghebim cercano un rifugio. 32 Oggi stesso sosterà a Nob, agitando il pugno contro il monte della figlia di Sion, contro la collina di Gerusalemme.
33 Ecco, il Signore, l’Eterno degli eserciti, stronca i rami in modo tremendo; i più alti sono tagliati, i più superbi sono atterrati. 34 Egli abbatte con il ferro il folto della foresta, e il Libano cade sotto i colpi del Potente.
1 Jes 5:23, Mika 7:3. Ve dem som stiftar
orättfärdiga lagar
och skriver orätta skrivelser
2 2 Mos 23:6, 5 Mos 16:19, 24:17, 27:19, Ords 18:5. för att förvrida rättvisan
för de nödställda
och beröva de förtryckta
i mitt folk deras rätt,
för att göra änkor till sitt byte
och plundra de faderlösa.
3 Ords 1:26f, Jer 5:31, 9:9. Vad ska ni göra
på räkenskapsdagen
när förödelsen kommer
fjärran ifrån?
Till vem ska ni fly
för att få hjälp,
och var ska ni göra av
era rikedomar10:3era rikedomarOrdagrant: "er härlighet".?
4 Jes 5:25, 9:12, 17, 21, 66:16. Den som inte faller på knä
bland fångar
måste falla bland de dräpta.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
Guds dom över Assyrien
5 Jes 7:20, 36:1, Jer 51:20. Ve över Assur, min vredes ris!
Staven i hans hand är min harm.
6 Ps 18:43, 83:11, Jes 5:25, Klag 3:45, Mika 7:10. Jag sände honom
mot ett gudlöst folk,
mot ett folk jag är vred på.
Jag befallde honom
att plundra och ta byte
och trampa ner dem
som smuts på gatorna.
7 Men så menade inte han,
i sitt hjärta tänkte han inte så.
Hans hjärta ville förgöra
och utrota många folk,
8 för han säger:
"Är inte alla mina furstar kungar?
9 2 Kung 18:34, Jes 36:19, 37:11f. Gick det inte Kalno som Karkemish,
Hamat som Arpad
och Samaria som Damaskus?10:9Kalno etcSyriska städer som erövrats 740-717 f Kr, uppräknade från norr till söder.
10 Min hand har drabbat
andra gudars riken
som hade fler10:10flerAnnan översättning: "bättre". gudabilder
än Jerusalem och Samaria.
11 Skulle jag då inte göra med Jerusalem
och dess gudabilder10:11Jerusalem … gudabilderAvfälliga israeliters avgudar (se t ex 2 Kung 18:4, 2 Krön 28:24f).
som jag har gjort med Samaria
och dess gudar?"
12 2 Kung 19:35, Jes 37:36. Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, ska jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod. 13 För han säger:
"Detta har jag gjort
med min starka hand
och min vishet,
för jag är så klok!
Jag flyttade folkens gränser
och plundrade deras skatter,
som den mäktige
störtade jag härskarna.
14 Min hand fann folkens skatter
som i ett fågelbo10:14som … ett fågelboJfr beskrivningen av Sanheribs skryt i noten till 2 Kung 19:36.,
jag samlade ihop hela jorden
som man tar övergivna ägg.
Ingen rörde en vinge,
öppnade näbben eller pep."
15 Ska yxan höja sig över honom
som hugger med den,
eller sågen förhäva sig över honom
som använder den?
Som om käppen kunde svinga
honom som lyfter den,
eller staven lyfta
honom som inte är av trä!
16 Därför ska Herren Gud Sebaot
sända en tärande sjukdom
bland hans feta män,
och under hans härlighet
ska det brinna en brand
som en brinnande eld.
17 Jes 9:18, 27:4. Och Israels ljus
ska vara som en eld,
hans Helige som en låga,
och den ska bränna och förtära
hans törnen och tistlar,
allt på samma dag.
18 Han ska helt göra slut
på hans härliga skog
och fruktträdgård.
Det ska bli som när en sjuk
tynar bort.
19 De träd som blir kvar i skogen
ska vara lätträknade,
ett barn kan skriva upp dem.
20 2 Kung 16:7, 2 Krön 14:11, Jes 17:7, 50:10. På den dagen ska Israels rest
och de räddade av Jakobs hus
inte längre stödja sig
på honom som slog dem.
I trohet ska de stödja sig
på Herren, Israels Helige.
21 En rest ska vända om10:21En rest ska vända omHebr. sheár jashúb, namnet på Jesajas son (7:3).,
en rest av Jakob,
till Gud den Mäktige.10:21Gud, den MäktigeHebr. El Gibbór, samma namn som för Messias i 9:6 ("Mäktig Gud").
22 Rom 9:27. För även om ditt folk, Israel,
vore som havets sand,
så ska bara en rest av det
vända om.
Förödelse är beslutad,
en rättfärdig störtflod.10:22 Citeras i Rom 9:27 som profetia om Guds frälsningsplan för Israel.
23 Jes 28:22. Förödelse och beslutad straffdom
ska Herren Gud Sebaot
låta drabba hela landet.
24 Jes 14:25. Därför säger Herren Gud Sebaot så:
Mitt folk som bor i Sion,
var inte rädda för Assur.
Han kommer att slå dig med riset
och höja sin stav mot dig,
som i Egypten.
25 Jes 17:14. För ännu en liten tid
så upphör vreden mot dig,
och min vrede ska vända sig
till deras fördärv.
26 2 Mos 7:19f, 14:16f, Dom 7:19f, Jes 9:4.Herren Sebaot ska svänga
sitt gissel över dem,
som när han slog Midjan
vid Orebsklippan.10:26slog Midjan vid OrebsklippanGuds räddning genom Gideon (Dom 7:22, 25).
Han ska åter höja sin stav
som han räckte ut över havet,
som i Egypten.10:26stav … över havet, som i EgyptenVid delningen av Röda havet i 2 Mos 14:16f.
27 På den dagen ska hans börda
tas bort från dina axlar
och hans ok från din nacke,
för oket ska brista
på grund av fetman.
28 Han kommer över Ajat,
drar fram genom Migron.
I Mikmas lämnar han sin tross.10:28Ajat etcOrter från ca 1,5 mil norr om Jerusalem och söderut fram till staden.
29 De drar fram genom passet,
tar nattkvarter i Geba.
Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30 Ropa högt, dotter Gallim!
Lyssna, Laisha!
Arma Anatot!
31 Madmena flyr,
Gibeons invånare söker skydd.
32 Samma dag gör han halt i Nob.
Han svingar sin hand
mot dottern Sions berg,
mot Jerusalems höjd.
33 Jes 9:14, Amos 2:9. Se, Herren Gud Sebaot
ska hugga av den lummiga kronan
med våldsam kraft.
De resliga stammarna ska fällas,
de höga träden störta ner.
34 Han ska fälla snårskogen med järn,
och Libanon ska falla
för den Mäktige.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/a0208299-6f37-40a0-66e1-2576b9435f00)