Isaías 38

Malattia, guarigione e cantico di Ezechia

1 In quel tempo Ezechia si ammalò mortalmente; il profeta Isaia, figlio di Amots, andò da lui e gli disse: "Così parla l’Eterno: ‘Da’ i tuoi ordini alla tua casa, perché sei un uomo morto, e non vivrai più’". 2 Allora Ezechia voltò la faccia verso la parete e fece all’Eterno questa preghiera: 3 "O Eterno, ricordati, ti prego, che io ho camminato alla tua presenza con fedeltà e con cuore integro, e che ho fatto ciò che è bene ai tuoi occhi!". Ed Ezechia scoppiò in un gran pianto. 4 Allora la parola dell’Eterno fu rivolta a Isaia, in questi termini: 5 "Va’ e di’ a Ezechia: ‘Così parla l’Eterno, l’Iddio di Davide, tuo padre: Io ho udito la tua preghiera, ho visto le tue lacrime; ecco, io aggiungerò ai tuoi giorni quindici anni; 6 libererò te e questa città dalle mani del re di Assiria e proteggerò questa città. 7 E, da parte dell’Eterno, questo sarà per te il segno che l’Eterno adempirà la parola che ha pronunciato: 8 ecco, io farò retrocedere di dieci gradini l’ombra dei gradini che, per effetto del sole, si è allungata sui gradini di Acaz’". E il sole retrocesse di dieci gradini sui gradini dove era disceso.

9 Scritto di Ezechia, re di Giuda, in occasione della sua malattia e della guarigione dal suo male.

10 "Io dicevo: ‘Al culmine dei miei giorni devo andarmene alle porte del soggiorno dei morti; io sono privato del resto dei miei anni!’. 11 Io dicevo: ‘Non vedrò più l’Eterno, l’Eterno, sulla terra dei viventi; fra gli abitanti del mondo dei trapassati, non vedrò più nessun uomo. 12 La mia dimora è divelta e portata via lontano da me, come una tenda di pastore. Io ho arrotolato la mia vita, come fa il tessitore; egli mi taglia via dalla trama; dal giorno alla notte tu mi avrai finito. 13 Io speravo fino al mattino… ma come un leone, egli mi spezzava tutte le ossa; dal giorno alla notte tu mi avrai finito. 14 Io stridevo come la rondine, come la gru, io gemevo come la colomba: i miei occhi erano stanchi di guardare in alto. O Eterno, mi si fa violenza; sii tu il mio garante’.

15 Che dirò? Egli mi ha parlato, ed egli lo ha fatto; io camminerò con umiltà durante tutti i miei anni, ricordando l’amarezza della mia anima. 16 Signore, mediante queste cose si vive e in tutte queste cose sta la vita del mio spirito; guariscimi, dunque, e rendimi la vita. 17 Ecco, è per la mia pace che io ho avuto grande amarezza; ma tu, nel tuo amore, hai liberato la mia anima dalla fossa della corruzione, perché ti sei gettato dietro alle spalle tutti i miei peccati.

18 Poiché non è il soggiorno dei morti che possa lodarti, non è la morte che ti possa celebrare; quelli che scendono nella fossa non possono più sperare nella tua fedeltà. 19 Il vivente, il vivente è colui che ti loda, come faccio io quest’oggi; il padre farà conoscere ai suoi figli la tua fedeltà. 20 Io ho l’Eterno che mi salva! e noi canteremo cantici al suono degli strumenti a corda, tutti i giorni della nostra vita, nella casa dell’Eterno".

21 Isaia aveva detto: "Si prenda una quantità di fichi, se ne faccia un impiastro, e lo si applichi sull’ulcera ed egli guarirà". 22 Ezechia aveva detto: "A quale segno riconoscerò che io salirò alla casa dell’Eterno?".

Hiskias sjukdom

1 *2 Kung 20:1f, 2 Krön 32:24f. Vid den tiden*38:1Vid den tidenCa år 701 f Kr (jfr 2 Kung 18:2, 13, 20:6), någon gång före Sanheribs belägring (jfr vers 6). blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: "Så säger Herren: Se om ditt hus, för du kommer att dö och ska inte tillfriskna." 2 Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen och bad till Herren: 3 "O, Herre, kom ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Och Hiskia grät mycket.

4 Då kom Herrens ord till Jesaja. Han sade: 5 "Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön. Jag har sett dina tårar. Se, jag ska lägga femton år till din livstid. 6 Jag ska också rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand och beskydda denna stad. 7 Detta ska vara tecknet för dig från Herren på att Herren ska göra vad han har sagt: 8 Se, jag ska låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa*38:8Ahas trappaKanske en sorts solur (känt från Egypten redan på Moses tid). med solen." Solen gick då tillbaka de tio steg på trappan som den redan hade gått.

Hiskias lovsång

9 En sång skriven av Juda kung Hiskia, när han hade varit sjuk och blivit frisk från sin sjukdom igen:

10 *Job 7:6, Ps 102:24f, Jes 59:11. Jag sade:

I mina bästa dagar går jag in

genom dödsrikets portar,

jag blir fråntagen

resten av mina år.

11 *Ps 27:13. Jag sade:

Jag får aldrig mer se Herren,

Herren i de levandes land.

Jag får aldrig mer se människor

hos dem som bor i världen*38:11världenAndra handskrifter: "förgängelsen"..

12 Min boning rycks upp

och flyttas ifrån mig

som en herdes tält.

Jag har vävt mitt liv till slut

som vävaren sin väv,

och han skär ner mig från bommen.

Innan dagen blivit natt*38:12Innan dagen blivit nattAnnan översättning: "Dag och natt".

gör du slut på mig.

13 Jag ropar*38:13roparAnnan översättning: "håller mig lugn". ända till morgonen.

Som ett lejon

krossar han alla mina ben.

Innan dagen blivit natt

gör du slut på mig.

14 *Jes 59:11. Jag låter som en svala,

som en trana,

jag kuttrar som en duva.

Mina matta ögon

ser längtansfullt mot höjden:

"Herre, jag är betryckt.

Ta dig an min sak!"

15 Vad ska jag säga?

Han har både talat till mig

och själv utfört sitt verk.

Jag får vandra varsamt alla mina år

efter det bittra

min själ varit med om.

16 Herre, trots sådant

lever människor,

och genom allt sådant

hålls min ande vid liv.

Du gör mig frisk

och låter mig leva.

17 *Ps 30:4, 86:13, 94:19, 116:3f, Mika 7:19, 2 Kor 12:7f. Se, den bittra plågan

blev till nytta för mig.

I din kärlek räddade du min själ

från förintelsens grop,

för du har kastat alla mina synder

bakom din rygg.

18 *Ps 6:6, 30:10, 88:11f, 115:17. Dödsriket tackar dig inte,

döden prisar dig inte.

De som far ner i graven

hoppas inte på din trofasthet.

19 *Ps 78:4f, 145:4. Den som lever,

den som lever tackar dig,

så som jag gör i dag.

En far gör din trofasthet känd

för barnen.

20 *Ps 63:5, 104:33, 146:2.Herren ska frälsa mig,

och vi ska spela mina sånger

i alla våra livsdagar

i Herrens hus.

21 Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk. 22 Och Hiskia hade frågat: "Vad är tecknet på att jag får gå upp till Herrens hus?"