Isaías 33

L’Assiro confuso: Gerusalemme salvata

1 Guai a te che devasti e non sei stato devastato! che sei perfido, e non ti è stata usata perfidia! Quando avrai finito di devastare sarai devastato; quando avrai finito di essere perfido, ti sarà usata perfidia.

2 O Eterno, abbi pietà di noi! Noi speriamo in te. Sii tu il braccio del popolo ogni mattina, la nostra salvezza in tempo di avversità! 3 Alla tua voce tonante fuggono i popoli, quando tu sorgi si disperdono le nazioni. 4 Il vostro bottino sarà mietuto come miete il bruco; altri vi si precipiteranno sopra come si precipita la locusta. 5 L’Eterno è esaltato perché abita in alto; egli riempie Sion di equità e di giustizia. 6 I tuoi giorni saranno resi sicuri; la saggezza e la conoscenza sono una ricchezza di liberazione, il timore dell’Eterno è il tesoro di Sion.

7 Ecco, i loro eroi gridano là fuori, i messaggeri di pace piangono amaramente. 8 Le strade sono deserte, nessuno passa più per le vie. Il nemico ha rotto il patto, disprezza le città, non tiene in nessun conto gli uomini. 9 Il paese è nel lutto e langue; il Libano si vergogna e intristisce; Saron è come un deserto, Basan e il Carmelo hanno perso il fogliame. 10 "Ora sorgerò", dice l’Eterno; "ora sarò esaltato, ora mi innalzerò. 11 Voi avete concepito pula, e partorirete stoppia; il vostro fiato è un fuoco che vi divorerà". 12 I popoli saranno come fornaci da calce, come rovi tagliati, che si danno alle fiamme.

13 "O voi che siete lontani, udite quello che ho fatto! e voi che siete vicini, riconoscete la mia potenza!". 14 I peccatori sono presi da spavento in Sion, un tremito si è impadronito degli empi: "Chi di noi potrà resistere al fuoco divorante? Chi di noi potrà resistere alle fiamme eterne?". 15 Colui che cammina per le vie della giustizia e parla rettamente; colui che disprezza i guadagni estorti, che scuote le mani per non accettare regali, che si tappa gli orecchi per non udire parlare di sangue, e chiude gli occhi per non vedere il male. 16 Egli abiterà in luoghi elevati, le rocche fortificate saranno il suo rifugio; gli sarà dato il suo pane, gli sarà assicurata la sua acqua.

17 I tuoi occhi ammireranno il re nella sua bellezza, contempleranno il paese che si estende lontano. 18 Il tuo cuore mediterà sui terrori passati: "Dov’è il contabile? Dov’è colui che pesava il denaro? Dov’è colui che teneva il conto delle torri?". 19 Tu non lo vedrai più quel popolo feroce, quel popolo dal linguaggio oscuro che non si comprende, che balbetta una lingua che non si capisce. 20 Contempla Sion, la città delle nostre solennità! I tuoi occhi vedranno Gerusalemme, soggiorno tranquillo, tenda che non sarà mai trasportata, i cui picchetti non saranno mai divelti, il cui cordame non sarà mai strappato. 21 Là l’Eterno sta per noi in tutta la sua maestà, in luogo di torrenti e di larghi fiumi, dove non giunge nave da remi, dove non passa potente vascello. 22 Poiché l’Eterno è il nostro giudice, l’Eterno è il nostro legislatore, l’Eterno è il nostro re, egli è colui che ci salva. 23 I tuoi cordami, o nemico, si sono allentati, non tengono più l’albero fermo in piedi e non spiegano più le vele. Allora si dividerà la preda di un ricco bottino; gli stessi zoppi prenderanno parte al saccheggio. 24 Nessun abitante dirà: "Io sono malato". Il popolo che abita Sion ha ottenuto il perdono della sua iniquità.

Assyriens fall och Sions räddning

1 *Jes 37:36, 38, Jer 30:16, Hab 2:8, Matt 7:2. Ve dig, du härjare

som själv inte har härjats,

du förrädare

som själv inte blivit förrådd!

När du är färdig med att härja

ska du själv bli härjad,

när du har slutat förråda

ska du själv bli förrådd.*33:1härjareEn av de assyriska kungarna, sannolikt Sanherib (705-681 f Kr, kap 36-37).

2 *Ps 33:20, 50:15, 70:2, 6, Dan 9:19, Hab 3:16.Herre, förbarma dig över oss,

vi hoppas på dig.

Bli du vår*33:2vårAndra handskrifter: "deras". arm var morgon,

vår frälsning i nödens tid.

3 *4 Mos 10:35, Ps 68:2, Jer 25:31. För det väldiga dånet flyr folken,

inför ditt majestät

skingras folkslagen.

4 *Joel 1:4. Man ska förse sig med byte från er,

som när gräsmaskar förser sig.

Så som gräshoppor störtar fram

kastar han sig över det.

5 *Ps 97:9, 113:5, 138:6, Jes 1:27, 57:15. Upphöjd är Herren,

för han bor i höjden.

Han uppfyller Sion med rätt

och rättfärdighet.

6 *Kol 1:13, 27, 2:3. Han ska vara

din framtids säkra grund,

rik på frälsning,

vishet och kunskap.

Fruktan för Herren ska vara

Sions skatt.

7 *2 Kung 18:37. Hör, deras hjältar klagar därute,

fredsbudbärarna gråter bittert.

8 *Dom 5:6. Vägarna är öde,

ingen går mer på stigarna.

Han bryter fördrag, föraktar städer*33:8städerAndra handskrifter (Qumran): "vittnen".,

tar ingen hänsyn till människor.

9 *Jes 35:2, Nah 1:4. Landet sörjer och försmäktar,

Libanon blygs och tynar bort,

Saron har blivit lik en ödemark,

Bashans och Karmels skogar*33:9Libanon … Saron … Bashans och Karmels skogarBördiga områden i Israels utkanter åt norr, väster, nordost och nordväst.

fäller sina löv.

10 Nu vill jag stå upp, säger Herren,

nu vill jag resa mig,

nu vill jag visa min höghet.

11 *Jes 59:4. Med halm går ni havande,

och ni föder strå.

Er ande är en eld

som kommer att förtära er.

12 Folken ska förbrännas till kalk,

likt avhugget törne

ska de brännas upp i eld.

13 Ni som är långt borta,

hör vad jag har gjort.

Ni som är nära,

lär känna min makt.

14 *5 Mos 4:24, Jes 30:27f, Hebr 12:29. Syndarna i Sion blir förskräckta,

bävan griper de gudlösa.

"Vem av oss kan härda ut

vid en förtärande eld?

Vem av oss kan bo

vid en evig glöd?"

15 *Ps 15:2, 24:4, 119:37, Matt 5:6f. Den som vandrar i rättfärdighet

och talar vad rätt är,

den som föraktar

det som vinns genom förtryck

och som avhåller sina händer

från att ta mutor,

den som stoppar till sina öron

för att inte höra

om blodsgärningar

och sluter sina ögon

för att inte se det onda,

16 *Ps 23:1f, Jes 51:14, 58:11. han ska bo på höjderna,

klippfästen ska vara hans värn.

Sitt bröd ska han få,

vatten ska aldrig fattas honom.

17 En kung i sin skönhet

ska dina ögon se,

de ska blicka ut

över ett vidsträckt land.

18 *1 Kor 1:20. Då ska ditt hjärta tänka tillbaka

på skräckens tid:

"Var är nu skrivarna,

var är skatteindrivarna,

var är de som räknade tornen?"

19 *5 Mos 28:49, Jes 28:11, Jer 5:15. Du slipper då se det vildsinta folket,

folket med obegripligt språk

som ingen kunde förstå,

vars stammande tungomål

ingen kunde tyda.

20 *Ps 122:4, 125:1f, Jes 32:18. Se på Sion, våra högtiders stad!

Dina ögon ska skåda Jerusalem,

en säker boning,

ett tält som inte flyttas bort.

Dess tältpinnar

ska aldrig ryckas upp,

och av dess tältlinor

ska ingen enda brista,

21 för Herren ska vara där

i sitt majestät.

Han ska vara för oss

som floder och breda strömmar.

Inget skepp med åror

ska där gå fram,

inget mäktigt skepp

färdas däröver,

22 för Herren är vår domare,

Herren är vår lagstiftare,

Herren är vår kung.

Han är den som frälser oss.

23 Dina tåg hänger slaka,

de håller inte masten stadig,

seglet är inte spänt.

Då ska mycket rövat gods utskiftas,

även de lama ska då ta byte.

24 *Joel 3:10, Jer 50:20, Mika 7:18f, Sak 12:8. Och ingen av invånarna ska säga:

"Jag är sjuk."

Folket som bor där

har fått sin synd förlåten.