1 Anō rā ko Hopa, i mea ia:
2 "Āta whakarongo mai ki tāku kupu,
ā, hei tēnei he kupu whakamārie mai mā koutou.
3 Tukua ahau, ā, ka kōrero hoki ahau;
ā, ka mutu āku kōrero, haere tonu tā koutou tāwai.
4 "Ahau nei, ki te tangata koia tāku amuamu?
Ā, he aha ahau tē manawanui ai?
5 Titiro mai ki ahau, mīharo ai;
kōpania atu te ringa ki te māngai.
6 Mahara kau ahau, ka wehi,
mau pū te wehi o ōku kikokiko.
7 He aha te hunga kino i ora ai, i koroheke ai,
āe, i mārohirohi ai tō rātou kaha?
8 Pūmau tonu ō rātou uri ki tō rātou taha ki tō rātou aroaro,
ā, ko ā rātou whānau kei tā rātou tirohanga atu.
9 Ō rātou whare kei runga i te rangimārie, kāhore he wehi,
kāhore hoki a te Atua patu ki a rātou.
10 E kaha ana tāna pūru ki te ekeeke, kāhore hoki e hē;
ka whānau tāna kau, kāhore hoki he whakatahe.
11 E tukua mai ana e rātou ā rātou kōhungahunga ānō he kāhui hipi,
e pekepeke ana ā rātou tamariki.
12 He hunga hāpai rātou i te timipera, i te hāpa,
e koa ana ki te tangi o te ōkana.
13 Ō rātou rā pau tonu i runga i te āhuareka,
kitea rawatia ake kua heke ki te pō.
14 Koia rātou i mea ai ki te Atua, ‘Mawehe atu i a mātou;
kāhore hoki ō mātou hiahia kia mātau ki ōu ara.
15 He aha rā te Runga Rawa e mahi ai mātou ki a ia?
He aha hoki te rawa ki a mātou ki te īnoi ki a ia?’
16 Nanā, kāhore he pai mō rātou i ō rātou ringa ake:
matara atu i ahau te whakaaro o te hunga kino.
17 "Pēhea te maha o ngā matenga o te rama a te hunga kino?
O ngā pānga mai anō hoki o tō rātou aituā ki a rātou?
O te tūwhanga mai a te Atua i ngā mamae i a ia e riri ana?
18 E rite ai rātou ki te kakau wīti i mua i te hau,
ki te pāpapa e kāhakina atu ana e te paroro?
19 E mea ana koutou, ‘E rongoātia ana e te Atua tōna kino hei mea mō āna tamariki.’
Māna e utu tērā ki a ia tonu, kia mōhio ai ia.
20 Tukua kia kite ōna ake kanohi i tōna hunanga,
ā, tukua ia kia inu i te riri o te Kaha Rawa.
21 He aha hoki tana manako ki tōna whare i muri i a ia,
ka poroa hoki ōna marama i waenga?
22 "E whakaako ianei tētahi i te Atua ki te mātauranga?
Ko te kaiwhakawā hoki ia mō te hunga whakakake.
23 Tēnei tangata, mate iho ia, pakari rawa anō hoki ōna kaha,
āta takoto ana āna mea katoa, kāhore hoki he raruraru.
24 Kī tonu ōna ū i te waiū,
ā, e mākūkū ana ōna wheua i te hinu.
25 Mate iho hoki tērā tangata, kawa tonu tōna wairua,
kāhore hoki he pai hei kai māna.
26 Ka takoto ngātahi rāua ki te puehu,
ā, ko te iro hei hīpoki mō rāua.
27 "Nanā, e mōhio ana ahau ki ō koutou whakaaro,
ki tā koutou ngārahu nanakia anō hoki mōku.
28 E kī ana hoki koutou, ‘Kei hea te whare o te rangatira?
Kei hea hoki te tēneti i noho ai te hunga kino?’
29 Kāhore ianei koutou i ui ki te hunga e haere atu ana i te ara?
Kāhore rānei koutou i mōhio ki ā rātou tohu?
30 Kei te rongoā nei hoki te tangata kino mō te rā o te whakangaro;
ka whakaputaina rātou i te rā o te riri.
31 Ko wai e whakaatu i tōna ara ki tōna aroaro?
Ko wai hoki hei hoatu i te utu mō tāna mahi ki a ia?
32 Heoi, ka kawea ia ki te urupā;
kei te pūranga he wāhi mōna.
33 Ka reka ki a ia ngā pōkuru o te awaawa,
ka whai mai anō hoki ngā tāngata katoa i a ia;
e kore nei hoki e taea te tatau te hunga i mua i a ia.
34 "He pēhea rā tā koutou whakamārie tinihanga i ahau,
e toe nā hoki te hē i roto i ā koutou kupu e whakahoki mai nā?"
1 Då tog Job till orda och sade:
2 Lyssna noga på mina ord,
låt det vara trösten ni ger mig.
3 Ords 18:13. Visa mig tålamod så att jag får tala,
och när jag har talat kan du håna.
4 Är det en människa jag grälar på?
Varför skulle jag inte vara otålig?
5 Job 29:9. Se på mig och häpna,
sätt handen för munnen.
6 När jag tänker på det
blir jag förskräckt,
rysningar griper min kropp.
7 Ps 73:3f, Jer 12:1f, Hab 1:13, Mal 3:14f. Varför får de gudlösa leva,
bli gamla och växa i kraft?
8 De ser sina barn leva trygga hos dem
och har sina avkomlingar
för ögonen.
9 Deras hus står trygga utan fasor,
Gud drabbar dem inte med sitt ris.
10 Deras boskap lyckas alltid para sig,
deras kor kalvar utan missfall.
11 Ps 17:14. Sina minsta släpper de ut
som en hjord,
deras barn dansar omkring.
12 De sjunger till tamburin och harpa
och jublar till musik av flöjt.
13 De lever sina dagar i välmåga,
och i frid far de ner till dödsriket.
14 Job 22:17. De sade till Gud: "Låt oss vara!
Vi har ingen lust
att lära känna dina vägar.
15 2 Mos 5:2, Job 34:9, Mal 3:14. Vem är den Allsmäktige
att vi skulle tjäna honom?
Vad skulle vi vinna
på att åkalla honom?"
16 Job 22:18. Se, deras framgång
ligger inte i deras egen hand.
De gudlösas rådslag
är fjärran från mig.
17 Hur ofta slocknar
de gudlösas lampa?
Hur ofta drabbar dem olycka,
plågor som Gud i vrede
tilldelar dem?
18 Ps 1:4, 35:5, 83:14, Jes 29:5, Hos 13:3. Hur ofta blir de som halm för vinden,
som agnar som stormen för bort?
19 2 Mos 20:5. Ni säger:
"Gud sparar hans straff
till barnen."
Låt honom straffa honom själv,
så att han får känna det.
20 Ps 75:9, Jer 25:15f. Låt den gudlöse få se sitt fall
med egna ögon,
låt honom få dricka
den Allsmäktiges vrede.
21 Frågar han efter sin familj
när han är borta,
när hans månaders antal är slut?
22 Jes 40:13, Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Kan någon lära Gud förstånd,
han som dömer över de högsta?
23 Den ene dör i sin krafts dagar,
helt sorglös och trygg.
24 Hans kärl är fulla av mjölk,
och märgen i hans ben
har bevarat sin saft.
25 Den andre dör med bedrövad själ,
utan att ha smakat det goda.
26 Job 20:11, Pred 9:2f, Jes 14:11. Tillsammans ligger de i stoftet,
med förruttnelsens maskar
över sig.
27 Se, jag känner era tankar
och era lömska planer mot mig.
28 Ni frågar:
"Vad blev det av stormännens hus,
av tälten där de gudlösa bodde?"
29 Har ni inte frågat dem som har rest,
lyssnar ni inte
till deras vittnesbörd?
30 Den onde skonas på olyckans dag,
han räddas undan vredens dag.
31 Vem säger honom rakt i ansiktet
hur han lever,
vem straffar honom
för vad han har gjort?
32 När han har förts till graven
vakar man vid gravkullen.
33 Dalens mylla är ljuvlig för honom,
alla människor följer honom
och otaliga har gått före honom.
34 Job 16:2. Hur tom är inte trösten ni ger mig.
Era svar är bara bedrägeri.