1 Nā, ka whakautua e Eripāta Temani, i mea ia:
2 "He horihori kau koia te mātauranga e whakapuakina e te tangata whakaaro,
kia whakakīia e ia tōna kōpū ki te hau marangai?
3 Me kōrero rānei ia ko ngā kupu kore hua hei ako,
ko ngā whaikōrero rānei kāhore nei e whai tikanga?
4 Āe, kua whakakorea atu nā e koe te wehi,
kei te pupuri mai koe i te īnoi i te aroaro o te Atua.
5 Nā, kei te whakaakona tōu māngai e tōu kino,
ā, kei te whiriwhiria e koe ko te arero o te hunga tinihanga.
6 Ehara i ahau, nā tōu māngai anō i hopu tōu kino;
ko ōu ngutu anō hei whakaatu i tōu hē.
7 "Ko koe ianei te tangata tuatahi kua whānau?
He mea hanga rānei koe nō mua atu i ngā pukepuke?
8 Kua rongo rānei koe i tō te Atua whakaaro puku?
Kei te kaiponu rānei koe i te whakaaro ki a koe anake?
9 Ko te aha te mōhiotia ana e koe, ā, kāhore e mōhiotia e mātou?
Ko tēhea whakaaro anō hoki ōu kāhore nei i a mātou?
10 Kei a mātou ngā upoko hina rātou tahi ko ngā tino koroheke,
kaumātua rawa ake i tōu pāpā.
11 He iti rawa rānei mōu ngā whakamārie a te Atua,
te kupu ngāwari e hoatu ana ki a koe?
12 He aha koe i kāhakina atu ai e tōu ngākau?
He aha hoki ōu kanohi i kimokimo ai,
13 i tahuri ai tōu wairua ki te whakahē i te Atua,
i puaki ai ēnā kupu i tōu māngai?
14 "He aha te tangata, e mā ai ia,
te whānau rānei a te wahine, e tika ai?
15 Nanā, kāhore ia e whakawhirinaki ki āna mea tapu;
kāhore hoki ngā rangi e mā ki tāna titiro.
16 Kātahi ia te hē rawa ko te mea whakarihariha,
ko te mea poke, ko te tangata e inu nei i te kino ānō he wai.
17 "Māku e whakaatu ki a koe, whakarongo mai ki ahau;
ko te mea kua kitea e ahau, māku e kōrero atu –
18 he mea kōrero mai nā ngā mōhio,
he whakarerenga iho nā ō rātou mātua;
kīhai hoki i hunā e rātou,
19 ki a rātou nei anake te hōmaitanga o te whenua;
kīhai hoki te tangata kē i tika i waenganui i a rātou.
20 E whakamamae ana te tangata kino i ōna rā katoa,
arā i te maha o ngā tau e haupū nei mō te kaitūkino.
21 He reo whakawehi kei roto i ōna taringa;
i te wā whai rawa ka tae mai te kaipāhua ki a ia.
22 Kāhore āna whakaaetanga ake tērā ia ka hoki ake i te pōuri,
e whanga ana anō hoki te hoari ki a ia.
23 E kōpikopiko noa ana ia ki te taro māna,
e mea ana, ‘Kei hea rā?’
E mōhio ana ia kua tata ki tōna ringa te rā o te pōuri.
24 Ko te ngākau mamae, me te tūmatatenga, hei whakawehi i a ia;
ka kaha ake rāua i a ia,
me te mea he kīngi kua rite ana mea mō te whawhai.
25 Kua totoro nei ōna ringa ki te whawhai ki te Atua,
kua whakatoatoa nei i a ia ki te whawhai ki te Kaha Rawa;
26 kua rere ki a ia me te kakī mārō,
me ngā puku mātotoru o āna whakangungu rākau.
27 "Kua kōpakina hoki tōna mata e tōna ngako,
ā, kua tupu te ngako o tōna hope.
28 Nā, i noho ia ki ngā pā mahue,
ki ngā whare kāhore i nohoia e te tangata,
meāke nei waiho hei pūranga.
29 E kore ia e whai taonga, e kore anō ōna rawa e mau,
e kore anō hoki tō rātou hua e tāupe ki te whenua.
30 E kore ia e puta i te pōuri, ōna peka ka maroke i te mura,
ka riro atu anō ia i te manawa o tōna māngai.
31 Kei whakawhirinaki ia ki te mea teka noa, kei tinihanga ki a ia anō;
nō te mea ko te teka noa hei utu ki a ia.
32 E kore tōna rā e taea, kua rite;
e kore anō tōna peka e whai rau.
33 Ka ruiruia e ia āna karepe kaiota ānō ko te wāina,
ā, ka makā tāna puāwai me te mea ko te ōriwa.
34 Ka pakoko hoki te whakaminenga o te hunga atuakore,
ka pau hoki i te ahi ngā tēneti o ngā utu whakapati.
35 He mahi nanakia te mea i hapū ki roto ki a rātou,
whānau ake he teka noa;
ko ō rātou kōpū anō hei hanga i te tinihanga."
1 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Job 6:26, Hos 12:2. Ska en vis man tala så i vädret
och fylla sitt bröst
med östanvind?
3 Ska han försvara sin sak
med värdelöst tal,
med ord till ingen nytta?
4 Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar andakt inför Gud,
5 för din synd lägger orden i din mun
och du väljer listigt tal.
6 Job 18:7, Matt 12:37. Din egen mun dömer dig, inte jag,
dina egna läppar vittnar emot dig.
7 Job 38:4, Ords 8:25. Var du den första människa
som föddes?
Blev du till innan höjderna fanns?
8 Jes 40:13, Jer 23:18, Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Var du åhörare i Guds hemliga råd?
Har du tagit visheten
för dig själv?
9 Job 12:3, 13:2. Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som vi inte förstår?
10 Job 32:7. Här hos oss finns
både gråhårsman och åldring,
mycket äldre än din far.
11 Är inte Guds tröst nog för dig,
de milda ord som talas till dig?
12 Varför leds du bort av ditt hjärta
och varför gnistrar dina ögon?
13 Du vänder din ande mot Gud
och öser ut ord ur din mun.
14 1 Kung 8:46, 2 Krön 6:36, Job 25:4f, Ps 14:2f, Ords 20:9, Pred 7:21, 1 Joh 1:8f. Vad är en människa,
att hon skulle vara ren,
att en av kvinna född
skulle vara rättfärdig?
15 Job 4:17f. Gud kan inte lita på sina heliga,
inför hans ögon
är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den
som är avskyvärd och fördärvad,
en människa
som dricker orättfärdighet
som vatten!
17 Lyssna, jag vill säga dig något,
det som jag sett vill jag berätta,
18 vad visa män fört vidare
från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
utan att någon främling
trängde in bland dem:
20 Jes 48:22. Den gudlöse plågas av ångest
i alla sina dagar,
den våldsammes år är räknade.
21 3 Mos 26:36, 5 Mos 28:65, Job 18:11. Skräckröster ljuder i hans öron.
I hans trygghet kommer förhärjaren
över honom.
22 Han har inget hopp om räddning
ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 Job 18:12, 30:3. Han irrar efter bröd
och undrar var det finns.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd skrämmer honom,
de slår ner honom
som en kung rustad till strid,
25 för han har lyft sin hand mot Gud
och förhäver sig
mot den Allsmäktige.
26 Med styv nacke
stormar han mot honom,
väl skyddad bakom sina sköldar.
27 Ps 73:7. Han har täckt sitt ansikte med fetma
och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
i hus där man inte kan bo,
som är bestämda till ruiner.
29 Han blir inte rik,
hans välstånd ska inte bestå,
hans skördar ska inte luta tungt
mot marken.
30 Job 4:9, 20:26, 31:12, Ps 55:24, Pred 9:12, Jes 11:4. Han kan inte fly undan mörkret,
hans knoppar ska förtorka
av hetta,
han ska förgås
genom Guds15:30GudsOrdagrant: "hans". muns ande.
31 Han ska inte lita till tomhet,
då bedrar han sig,
för tomhet blir hans lön.
32 Job 22:16, Ps 55:24, Pred 7:17, 9:12. I förtid ska hans mått bli fyllt,
och hans krona
ska inte grönska mer.
33 Han ska tappa sina omogna druvor
som en vinstock,
fälla sina blommor som ett olivträd,
34 för den gudlöses hus
blir ofruktsamt
och eld förtär de hus där mutor tas.
35 Job 4:8, Ps 7:15, Jes 59:4. De går havande med elände
och föder fördärv,
deras moderliv alstrar förvillelse.