1 Nā, i kōrero tonu anō a Hopa i tāna pepeha, i mea:
2 "E ora ana te Atua, nāna nei i whakakāhore tōku tika;
te Kaha Rawa nāna nei i whakakawa tōku wairua;
3 kei te toitū tonu hoki tōku ora i roto i ahau,
ā, kei roto i ōku pongaponga te Wairua o te Atua;
4 e pono, e kore ōku ngutu, e kōrero kino,
e kore te hīanga e puaki i tōku arero.
5 Auē kia whakatikaia tā koutou e ahau!
E kore e whakarērea e ahau tōku ngākau tapatahi, ā mate noa.
6 Ka mau tāku pupuri ki tōku tika, e kore e tukua atu e ahau;
e kore tōku ngākau e whakahē ki ahau i ahau anō e ora nei.
7 "Ko tōku hoariri, kia rite ia ki te tangata kino;
ko te tangata e whakatika mai ana ki ahau, kia rite ia ki te tangata hara.
8 He aha oti tā te whakapono kore e tūmanako ai,
ahakoa whiwhi ia i te rawa,
ki te mea ka tangohia atu tōna wairua e te Atua?
9 E rongo rānei te Atua ki tāna tangi
ina pā te hē ki a ia?
10 E āhuareka rānei ia ki te Kaha Rawa,
e karanga rānei ki te Atua i ngā wā katoa?
11 "Ka whakaakona koutou e ahau ki te ringa o te Atua;
e kore e hunā e ahau ngā mea e takoto mai nei i te Kaha Rawa.
12 Nanā, kua kite koutou katoa;
ā, nā te aha koutou i wairangi rawa ai?
13 "Ko tā te Atua wāhi tēnei mā te tangata kino,
ko te mea e whakarērea iho mā ngā kaitūkino,
ko tā te Kaha Rawa e riro i a rātou.
14 Ki te mea ka tokomaha āna tamariki, hei mea mā te hoari;
e kore anō hoki ōna uri e mākona i te taro.
15 Ko ōna mōrehu ka tanumia ki te mate;
e kore anō hoki āna pouaru e tangi.
16 Ahakoa āmene ia i te hiriwa ānō he puehu,
ā, pae tonu te kākahu mōna ānō he paru –
17 e pae anō i a ia, otiia ka kākahuria e te tangata tika,
ka wehewehea hoki te hiriwa e te harakore.
18 Ka rite tāna hanga i tōna whare ki tā te pūrehurehu;
tōna rite kei te whare tīhokahoka e hangā ana e te kaitiaki.
19 Ka takoto ia, he tangata taonga, otiia e kore e kohia ki te urupā;
ko te tirohanga ake a ōna kanohi, nā, kua kāhore noa iho ia.
20 Rite tonu ki te wai ngā whakawehi e mau ai ia;
tāhaetia ana ia e te paroro i te pō.
21 Ka kāhakina atu ia e te marangai, ā, riro ana ia;
ka āia atu anō ia i tōna wāhi.
22 Ka āki mai hoki te Atua ki a ia, e kore anō ia e tohungia;
mea noa ia kia rere mai i roto i tōna ringa.
23 Ka papaki te tangata i ō rātou ringa ki a ia,
ā, ka whakahī, ka ā atu i a ia i tōna wāhi."
1 Job fortsatte sin framställning. Han sade:
2 Rut 1:20, Job 34:5. Så sant Gud lever,
han som undanhållit mig min rätt,
den Allsmäktige
som har förbittrat min själ:
3 Så länge min ande är i mig
och Guds livsande i min näsa,
4 ska mina läppar inte tala orätt
eller min tunga tala svek.
5 Aldrig ger jag er rätt,
till min död vidhåller jag
min oskuld.
6 Job 13:18, Apg 24:16, 1 Kor 4:4, 2 Tim 1:3. Jag håller fast vid min rättfärdighet
och släpper den inte.
Mitt hjärta förebrår mig inte
för någon av mina dagar.
7 Låt min fiende stå som den skyldige,
min motståndare som orättfärdig.
8 Job 8:13, Luk 12:20. För vad har den gudlöse för hopp
när livet skärs av,
när Gud tar hans själ?
9 Job 35:12f, Ords 28:9, Mika 3:4, Joh 9:31. Kommer Gud att höra hans rop
när nöden drabbar honom?
10 Kan han glädja sig
över den Allsmäktige?
Kan han ständigt åkalla Gud?
11 Jag vill lära er om Guds hand,
den Allsmäktiges tankar
vill jag inte dölja.
12 Ni har ju själva alla sett det,
varför kommer ni då
med tomt prat?
13 Detta är den gudlöses lott hos Gud,
det arv som våldsverkaren
får av den Allsmäktige:
14 2 Kung 10:7, Job 18:19, 20:10. Får han många barn
ska de falla för svärd,
hans avkomlingar får inte
mätta sig med bröd.
15 De som undkommer
läggs i graven av pest
och deras änkor gråter inte
över dem.
16 Även om han samlar silver som stoft
och lägger kläder på hög
som lera,
17 Job 20:18, Ords 13:22, 28:8, Pred 2:26. så får de rättfärdiga klä sig
i det han har samlat,
och silvret får de oskyldiga dela.
18 Han bygger sitt hus som en mal,
likt en hydda27:18hyddaTillfälligt skydd vid åkrarna under skördetiden för den som vaktade sin skörd mot tjuvar. som väktaren
gör åt sig.
19 Rik går han till sängs,
och sedan aldrig mer –
när han öppnar sina ögon
är allt borta.
20 Fasorna griper honom
som vattenmassor,
stormen rycker bort honom i natten.
21 Östanvinden lyfter honom
och han är borta,
den sveper i väg honom
från hans plats.
22 Den vräker sig mot honom
utan förskoning,
han försöker fly för dess kraft.
23 Klag 2:15, Nah 3:19. Den klappar sina händer27:23klappar sina händerKan syfta på en hånfull gest (jfr 34:37, Hes 25:6). mot honom
och visslar åt honom
från hans plats.