1 En vishetspsalm av Asaf.

Lyssna, mitt folk,

till min undervisning,

vänd era öron till min muns ord!

2 Jag vill öppna min mun

för att tala visdomsord*78:2visdomsordAnnan översättning: "liknelser". Jfr Matt 13:35 där versen citeras i samband med Kristi undervisning.,

lägga fram gåtor från gången tid.

3 *Ps 44:2. Vad vi har hört och lärt känna,

vad våra fäder berättat för oss

4 vill vi inte dölja för deras barn.

För det kommande släktet

förkunnar vi Herrens lov,

hans makt och de under han gjort.

5 *2 Mos 20:1f, 5 Mos 4:9f, 6:6f, Hes 20:10f. Han upprättade

ett vittnesbörd i Jakob,

han gav sin undervisning i Israel

och befallde våra fäder

att lära ut den till sina barn,

6 så att den blev känd

för det kommande släktet,

de barn som skulle födas.

De i sin tur skulle

berätta för sina barn,

7 så att de sätter sitt hopp till Gud

och inte glömmer Guds gärningar

utan följer hans bud.

8 *2 Mos 32:9, 33:3f, 34:9, 2 Krön 30:7, Ps 78:37, 95:7f, Hes 20:18. De ska inte bli som sina fäder,

ett trotsigt och upproriskt släkte

med opålitligt hjärta

och en ande trolös mot Gud.

9 Efraims söner,

beväpnade bågskyttar,

vände på stridens dag.

10 *Hes 20:13. De höll inte Guds förbund

utan vägrade följa hans lag,

11 de glömde hans gärningar

och undren han visat dem.

12 *2 Mos 14:1f, Hes 30:14. Inför deras fäder

hade han gjort under

i Egyptens land, på Soans mark*78:12Soans markDet deltaområde i nordöstra Egypten där israeliterna bodde före uttåget..

13 *2 Mos 14:21f, Ps 74:13, 136:13. Han klöv havet

och förde dem igenom,

han lät vattnet stå som en mur.

14 *2 Mos 13:21f, 14:24, Ps 105:39f. Han ledde dem

med molnskyn om dagen

och med eldsken

hela natten.

15 *2 Mos 17:6, 4 Mos 20:10f, Ps 105:41, 114:8, Jes 48:21, 1 Kor 10:4. Han klöv klippor i öknen

och lät dem dricka

som ur väldiga hav,

16 han lät bäckar rinna fram

ur klippan

och vatten skölja ner

som strömmar.

17 Men de fortsatte att synda

mot honom,

de gjorde uppror

mot den Högste i öknen.

18 *2 Mos 16:2f, 4 Mos 11:4f, Ps 106:14f, 1 Kor 10:9. De frestade Gud i sina hjärtan

genom att kräva mat efter sitt begär.

19 De talade mot Gud, de sade:

"Kan Gud duka ett bord i öknen?

20 Visst slog han klippan

så att vattnet flödade

och bäckar strömmade fram,

men kan han också ge bröd

eller skaffa kött åt sitt folk?"

21 *4 Mos 11:1f. När Herren hörde det

blev han vred.

Eld blossade upp mot Jakob,

vrede vällde fram mot Israel,

22 för de trodde inte på Gud

och litade inte på hans frälsning.

23 Ändå gav han befallning

åt skyarna i höjden

och öppnade himlens portar.

24 *2 Mos 16:4f, 4 Mos 11:7, Joh 6:31, 1 Kor 10:3. Han lät manna regna över dem

till mat

och gav dem säd från himlen.

25 Människor fick äta änglars bröd,

han sände dem mat

så att de blev mätta.

26 *4 Mos 11:31f. Han lät östanvinden

komma från himlen

och styrde sunnanvinden dit

med sin makt.

27 Han lät kött regna över dem

som stoft,

bevingade fåglar som havets sand.

28 Han lät dem falla mitt i deras läger,

runt omkring deras*78:28deras … derasAndra handskrifter: "sitt … sina". boningar.

29 De åt och blev övermätta,

han lät dem få vad de haft begär till.

30 Men innan de släckt sitt begär,

medan maten ännu var

i deras mun,

31 *4 Mos 11:33, Jes 10:16. kom Guds vrede över dem.

Han dödade bland de starkaste

och slog ner Israels utvalda*78:31utvaldaAnnan översättning: "unga". män.

32 *4 Mos 14:1f, Ps 106:24. Ändå fortsatte de att synda

och trodde inte på hans under.

33 *4 Mos 14:12, 22f, Ps 90:9. Då lät han deras dagar försvinna

i tomhet

och deras år i plötslig skräck.

34 När han dräpte dem

frågade de efter honom,

de vände om och sökte Gud.

35 *5 Mos 32:4, Ps 18:3. De mindes att Gud är deras klippa,

att Gud den Högste

är deras befriare.

36 *Jes 29:13, Jer 12:2. De försökte bedra honom

med sina ord,

de ljög för honom med sin tunga.

37 Deras hjärtan var inte uppriktiga

mot honom,

de var inte trogna

mot hans förbund.

38 *2 Mos 34:6f, Ps 86:5, 15, 145:8, Joel 2:13. Men han är barmhärtig

och försonar skuld,

han vill inte förgöra.

Ofta höll han tillbaka sin vrede

och lät inte hela sin glöd

bryta fram.

39 *Job 7:7, 14:1, 19f, Ps 103:13f. Han tänkte på att de bara är kött,

en vind*78:39vindAnnan översättning: "ande". som försvinner

och inte kommer åter.

40 Hur ofta trotsade de honom inte

i öknen

och bedrövade honom

i ödemarken!

41 Gång på gång frestade de Gud

och kränkte Israels Helige.

42 De kom inte ihåg hans hand

eller dagen då han befriade dem

från fienden,

43 då han gjorde sina tecken i Egypten

och sina under på Soans mark.

44 *2 Mos 7:19f. Han förvandlade deras floder

till blod

så att de inte kunde dricka

ur bäckarna.

45 *2 Mos 8:2f. Han sände flugsvärmar

som förtärde dem

och grodor som förstörde för dem,

46 *2 Mos 10:4f. han gav deras gröda åt larver

och deras skördar åt gräshoppor.

47 *2 Mos 9:18f, Ps 105:32. Han slog deras vinstockar

med hagel

och deras fikonträd med skyfall*78:47skyfallOrdets innebörd oklar. Annan möjlig översättning: "frost" (så Septuaginta).,

48 han utlämnade deras boskap åt hagel

och deras hjordar åt blixtar.

49 *2 Mos 9:3f. Han sände över dem sin vredesglöd,

harm, vrede och nöd,

en skara av olycksänglar.

50 *2 Mos 9:15. Han gav fritt utlopp åt sin vrede,

han skonade inte deras själ

från döden

utan utlämnade deras liv åt pesten.

51 *2 Mos 11:5, 12:29f, Ps 105:36, 135:8, 136:10. Han slog allt förstfött i Egypten,

livskraftens förstling

i Hams hyddor.

52 *2 Mos 12:31, Ps 77:21, 100:3. Han lät sitt folk bryta upp

som en fårflock

och förde dem som en hjord

genom öknen.

53 *2 Mos 14:19f, 15:19, Ps 106:11. Han ledde dem tryggt,

de behövde inte vara rädda,

deras fiender svaldes av havet.

54 *2 Mos 15:13, 17. Han förde dem till sitt heliga land,

till det berg som hans högra hand

hade vunnit.

55 *Jos 1:1f, 23:4f, Ps 44:3, 105:44, 135:12. Han fördrev hednafolken

framför dem,

han gav dem deras land

som arvedel

och lät Israels stammar bo

i deras hyddor.

56 *Dom 2:8f. Men de trotsade och frestade

Gud den Högste,

de höll inte fast

vid hans vittnesbörd.

57 *Hos 7:16. De vek trolöst tillbaka

som sina fäder,

de gav vika som en opålitlig båge.

58 *5 Mos 4:25f, 32:16, 21. De väckte hans vrede

med sina offerhöjder

och kränkte honom

med sina avgudabilder.

59 Gud hörde det och blev vred,

han förkastade Israel med all kraft.

60 *Jos 18:1, 1 Sam 4:11f, Jer 7:12. Han övergav sin boning i Shilo*78:60ShiloPlats strax norr om Jerusalem där tabernaklet stod under domartiden (se t ex 1 Sam 1:3f).,

det tält han rest bland människorna.

61 *1 Sam 4:11, 21. Han gav sin makt i fångenskap

och sin ära*78:61sin makt … sin äraGuds förbundsark som utlämnades åt filisteerna (se 1 Sam 4-6). i fiendehand.

62 *1 Sam 4:10. Sitt folk utlämnade han åt svärdet,

han blev vred på sin arvedel.

63 Deras unga män förtärdes av eld,

deras unga kvinnor

blev utan brudsång.

64 *1 Sam 4:11, 18, Job 27:15. Deras präster föll för svärd,

deras änkor kunde inte

hålla dödsklagan.

65 Då vaknade Herren som ur sömn,

som en hjälte bedövad av vin.

66 Han slog tillbaka sina fiender

och drog evig skam över dem.

67 Han förkastade Josefs hydda

och utvalde inte Efraims stam,

68 *Ps 48:3, 87:2, 132:13f. men Juda stam utvalde han,

Sions berg som han älskar.

69 *1 Kung 6:1f, Ps 68:17, 132:13. Han byggde sin helgedom

hög som himlen,

grundade den likt jorden för evigt.

70 *1 Sam 16:11f. Han utvalde sin tjänare David

och tog honom från fårens fållor,

71 *2 Sam 7:8, 1 Krön 11:2, Ps 28:9. han hämtade honom från tackorna

och satte honom till herde

för Jakob, sitt folk,

för Israel, sin arvedel.

72 Han var deras herde med rent hjärta

och ledde dem

med förståndig hand.

Masquil de Asafe

1 *Is 51.4Escutai, povo meu, a minha lei;

*Is 55.3inclinai os vossos ouvidos às palavras da minha boca.

2 *Sl 49.4;Mt 13.35Abrirei numa parábola a minha boca,

*Pv 1.6proferirei enigmas tirados dos tempos antigos.

3 As coisas que temos ouvido e sabido

*Sl 44.1e que nossos pais nos têm contado,

4 *Sl 145.4;Êx 12.26;Dt 11.19;Jó 15.18;Is 38.19;Jl 1.3não as ocultaremos a seus filhos,

narrando *Sl 22.30às gerações vindouras os louvores de Jeová,

e a sua força, e *Sl 26.7;71.17;Jó 37.16as maravilhas que ele tem obrado.

5 Porque ele estabeleceu um *Sl 19.7;81.5;Is 8.20testemunho em Jacó

e instituiu *Sl 147.19uma lei em Israel,

as quais coisas *Dt 6.4-9mandou a nossos pais

que as *Dt 4.9fizessem conhecer a seus filhos,

6 para que a soubesse a geração vindoura, a saber, *Sl 22.31os filhos que houvessem de nascer,

os quais se levantassem e *Dt 11.19as contassem a seus filhos;

7 a fim de que pusessem a sua confiança em Deus

*Dt 4.9;6.12;8.14e não se esquecessem das obras de Deus,

*Dt 4.2;5.1-29;27.1;Js 22.5mas guardassem os seus mandamentos;

8 *2Cr 30.7;Ez 20.18e que não fossem como seus pais,

*Dt 9.7,24;31.27;Jz 2.19;Is 30.9geração contumaz e rebelde;

geração *Sl 78.37;Jó 11.13que não regeu bem o coração,

e cujo espírito *Sl 51.10não foi fiel a Deus.

9 Os filhos de Efraim, *1Cr 12.2armados de arcos,

*Sl 78.57;Jz 20.39bateram em retirada no dia da batalha.

10 *Jz 2.20;1Rs 11.11;2Rs 18.12Não guardaram a aliança de Deus

e recusaram *Sl 119.1;Jr 32.23;44.10,23andar na sua lei;

11 *Sl 106.13esqueceram-se dos seus feitos

e das obras maravilhosas que ele lhes tinha mostrado.

12 *Sl 106.22;Êx 7.12Maravilhas fez ele à vista de seus pais,

na terra do Egito, *Sl 78.43;Nm 13.22;Is 19.11;30.4;Ez 30.14no campo de Zoã.

13 *Sl 74.13;136.13;Êx 14.21Dividiu o mar e fê-los passar;

fez parar as águas *Sl 33.7;Êx 15.8como um montão.

14 *Sl 105.39;Êx 13.21Também os guiou, de dia, por uma nuvem

e, durante a noite toda, por *Êx 14.24um clarão de fogo.

15 *Sl 105.41;114.8;Êx 17.6;Is 48.21;1Co 10.4Fendeu rochas no deserto

e deu-lhes a beber abundantemente como de abismos.

16 *Nm 20.8,10-11Fez sair da penha torrentes

e fez correr águas como rios.

17 Todavia, ainda prosseguiram em pecar contra ele,

*Dt 9.22;Is 63.10rebelando-se contra o Altíssimo no deserto.

18 *Sl 78.41,56;95.9;106.14;Dt 6.16;1Co 10.9Tentaram a Deus nos seus corações,

*Nm 11.4pedindo comida segundo o seu apetite.

19 Falaram contra Deus,

disseram: *Êx 16.3;Nm 11.4;20.3;21.5Porventura, pode Deus preparar uma mesa no deserto?

20 Eis que *Sl 78.15-16feriu a rocha, e brotaram águas,

e torrentes trasbordaram.

Pode ele também dar pão?

Acaso, fornecerá *Nm 11.18carne ao seu povo?

21 Portanto, Jeová, ao ouvir isso, *Nm 11.1ficou irado.

Acendeu-se fogo contra Jacó,

também se levantou ira contra Israel;

22 porque *Dt 1.32;9.23;Hb 3.18não creram em Deus

e não confiaram na sua salvação.

23 Contudo, ordenou às nuvens lá em cima

*Gn 7.11;Ml 3.10e abriu as portas do céu;

24 sobre eles *Êx 16.4fez chover maná para comer

e deu-lhes do *Sl 105.40;Jo 6.31trigo do céu.

25 Comeu cada qual o pão dos poderosos;

ele lhes enviou comida *Êx 16.3a fartar.

26 *Nm 11.31Fez soprar no céu o vento do Oriente

e, pelo seu poder, conduziu o vento sul.

27 Sobre eles fez também chover carne como poeira

*Sl 105.40;Êx 16.13e aves de asas, como areia dos mares;

28 fê-las cair no meio do arraial deles,

ao redor das suas habitações.

29 Assim, eles *Nm 11.19-20comeram e se fartaram bem,

pois ele lhes trouxe o que cobiçavam.

30 Não se apartavam da sua cobiça.

Ainda a comida lhes estava na boca,

31 quando *Nm 11.33-34;Jó 20.23a ira de Deus se levantou contra eles,

matou *Is 10.16dos mais vigorosos deles

e prostrou os mancebos de Israel.

32 Apesar de tudo isso *Nm 14.16-17continuaram a pecar

*Nm 14.11e não creram nas suas maravilhas.

33 Por isso, *Nm 14.29,35acabou com os dias deles em um sopro,

e os anos, num terror repentino.

34 Quando ele os fazia morrer, então, *Nm 21.7;Os 5.15o buscavam;

voltavam e, *Sl 63.1de manhã, procuravam a Deus.

35 Lembraram-se de que Deus era a sua *Dt 32.4Rocha,

e o Deus Altíssimo, o seu *Sl 74.2;Êx 15.13;Dt 9.26Redentor.

36 Eles, porém, o *Êx 24.7-8;Ez 33.31lisonjeavam com a sua boca

e, com a sua língua, lhe *Êx 32.7-8;Is 57.11mentiam.

37 Pois o coração deles não *Sl 51.10;78.8era constante para com ele,

nem eram fiéis na sua aliança.

38 Mas ele é *Êx 34.6cheio de compaixão, *Nm 14.20revela a iniquidade e não destrói;

muitas vezes, desvia a sua ira

e não dá largas a todo o seu furor.

39 *Sl 103.14;Jó 10.9Lembrava-se de que eles eram *Gn 6.3carne,

*Jó 7.7;Sl 103.14;Tg 4.14um vento que passa e não volta mais.

40 Quantas vezes se *Sl 106.43;107.11rebelaram contra ele no deserto

e o *Sl 95.10;Is 63.10;Ef 4.30agravaram no *Sl 106.14ermo!

41 Eles voltaram, e *Nm 14.22tentaram a Deus,

e provocaram *Sl 89.18;2Rs 19.22o Santo de Israel.

42 *Jz 8.34Não se lembraram *Sl 44.3do poder dele,

nem do dia em que os *Sl 106.10remiu do adversário;

43 de como fez no Egito *Sl 105.27os seus sinais

e os seus *Êx 4.21;7.3prodígios, no campo de Zoã,

44 *Sl 105.29convertendo em sangue os rios deles

e as suas correntes, para que delas não bebessem.

45 Enviou-lhes enxames de *Sl 105.31;Êx 8.24moscas, que os devoraram,

*Sl 105.30;Êx 8.6e rãs, que os destruíram.

46 Entregou *Sl 105.34;1Rs 8.37às lagartas as novidades deles

e aos *Êx 10.14gafanhotos, os frutos do seu trabalho.

47 Destruiu com *Sl 105.32;Êx 9.23saraiva as vinhas deles

e os seus sicômoros, com chuva de pedra.

48 Entregou à saraiva o *Êx 9.19gado deles

e aos raios, os seus rebanhos.

49 Sobre eles *Êx 15.7lançou o furor da sua ira,

cólera, indignação e calamidade —

tropel de anjos importadores de males.

50 Deu livre curso à sua ira;

*Jó 27.22não poupou da morte a alma deles,

*Êx 12.29-30mas a sua vida a entregou à pestilência.

51 *Sl 105.36;135.8;136.10Feriu todos os primogênitos no Egito,

*Gn 49.3primícias da força deles nas tendas de *Sl 105.23,27;106.22Cam.

52 Mas ele *Êx 15.22fez partir o seu povo como ovelhas

e guiou-os no deserto *Sl 77.20como um rebanho.

53 Conduziu-os *Êx 14.19-20em segurança, de modo que não tiveram medo;

mas aos seus inimigos, *Sl 106.11;Êx 14.27-28o mar os submergiu.

54 *Êx 15.17Levou-os à sua santa fronteira,

*Sl 68.16;Is 11.9a região montanhosa que a sua destra adquirira.

55 *Sl 44.2Expulsou as nações de diante deles

e fez que elas lhes caíssem *Sl 105.11;135.12;Js 23.4em herança

e que as tribos de Israel habitassem nas tendas delas.

56 Contudo, *Sl 78.18tentaram, e *Sl 78.40resistiram ao Deus Altíssimo,

e não guardaram os seus testemunhos.

57 Mas voltaram para trás, e *Ez 20.28se houveram traiçoeiramente como seus pais,

e desviaram-se como um arco enganoso.

58 Pois o *Dt 4.25;1Rs 14.9;Is 65.3provocaram à ira com os *Lv 26.30;1Rs 3.2;2Rs 16.4;Jr 17.3seus altos

e o *Dt 32.16,21;1Rs 14.22incitaram a zelos com as suas *Êx 20.4;Lv 26.1;Dt 4.25imagens de escultura.

59 Quando Deus ouviu isso, *Sl 106.40;Dt 1.34;9.19ficou indignado

e sobremaneira *Lv 26.30;Dt 32.19;Am 6.8abominou a Israel;

60 de sorte que *Sl 78.67;1Sm 4.11;Jr 7.12,14;26.6abandonou o tabernáculo de Siló,

a tenda que estabeleceu entre os homens,

61 dando ao cativeiro *Sl 63.2;132.8a sua força

e *1Sm 4.17às mãos do adversário, a sua glória.

62 *Jz 20.21;1Sm 4.10Entregou à espada o seu povo

e rompeu em cólera contra a sua herança.

63 Aos mancebos deles, *Nm 11.1;21.28;Is 26.11;Jr 48.45devorou-os o fogo,

e as suas *Jr 7.34;16.9;Lm 2.21donzelas não foram festejadas com canto nupcial.

64 Os seus *1Sm 4.17;22.18sacerdotes caíram à espada,

e as suas *Jó 27.15;Ez 24.23viúvas não fizeram pranto.

65 Então, o Senhor *Sl 44.23;73.20despertou, como quem acaba de dormir,

como um *Is 42.13valente que brada, excitado pelo vinho.

66 *1Sm 5.6Fez recuar a golpes os seus adversários,

infligiu-lhes eterna ignomínia.

67 Demais, *Sl 78.60rejeitou a tenda de José

e não escolheu a tribo de Efraim;

68 mas elegeu a tribo de Judá,

*Sl 87.2;132.13o monte Sião que ele amou.

69 *1Rs 6.1-38Edificou o seu santuário como os lugares elevados,

como a terra que para sempre fundou.

70 *1Sm 16.12Escolheu a Davi, seu servo,

e o tirou dos currais das ovelhas.

71 *2Sm 7.8 Tirou-o de andar atrás de ovelhas e *Gn 33.13suas crias,

*2Sm 5.2;1Cr 11.2;28.9para apascentar a Jacó, seu povo, e a Israel, *1Sm 10.1sua herança.

72 Assim, ele os apascentou segundo a *1Rs 9.4integridade do seu coração

e os guiou com a perícia das suas mãos.