1 *Ps 77:8, 79:13, 95:7, 100:3. En vishetspsalm av Asaf.

Varför, Gud, har du förkastat oss

för alltid?

Varför ryker din vrede

mot fåren i din hjord?

2 Tänk på din församling

som du vann i forna tider,

din arvedels stam

som du återlöste.

Tänk på Sions berg

där du tog din boning.

3 Vänd dina steg till dessa eviga ruiner.

Allt i helgedomen

har fienden förstört.

4 *2 Mos 29:42f, Klag 2:7f. Dina motståndare skränade

på platsen där du möter oss,

de satte upp sina fälttecken

som tecken.

5 Det var som när yxor höjs

i en tät skog,

6 *1 Kung 6:18, 29, 32. alla ornament slog de sönder

med yxa och hacka.

7 *2 Kung 25:9, Jes 64:10. De satte eld på din helgedom

och vanhelgade ditt namns boning

ända till grunden.

8 De sade i sina hjärtan:

"Vi ska kuva dem fullständigt!"

Alla Guds mötesplatser

brände de ner i landet.

9 *Klag 2:9, Hes 7:26, Amos 8:12. Vi ser inte våra tecken,

ingen profet finns kvar

och ingen av oss vet

hur länge det varar.

10 Hur länge, Gud,

ska fienden få håna

och ständigt förakta ditt namn?

11 Varför håller du tillbaka din hand,

din högra hand?

Dra fram den ur din famn

och förgör dem!

12 *Ps 44:5, 68:21. Gud, min kung sedan urminnes tid,

du som skapar frälsning på jorden!

13 *2 Mos 14:21, 15:4f, Ps 78:13, Jes 51:9f, Hes 29:3. Du delade havet med din makt,

du krossade drakarnas huvuden

på vattnet,

14 *Job 40:20, Jes 27:1. du knäckte Leviatans huvuden

och gav honom till mat

åt öknens skaror.

15 *2 Mos 17:6, 4 Mos 20:11, Jos 3:16f. Du lät källa och bäck bryta fram,

du lät starka strömmar torka ut.

16 *1 Mos 1:14f, Ps 104:19, 136:7f. Din är dagen, din är också natten,

du har skapat ljuset*74:16ljuset Annan översättning: "himlaljusen" (måne och stjärnor). och solen.

17 Du har fastställt jordens alla gränser.

Sommar och vinter är skapade

av dig.

18 Tänk på hur fienden hånar, Herre,

hur ett dåraktigt folk

föraktar ditt namn!

19 Ge inte din turturduvas själ

åt vilddjuren,

glöm inte dina förtrycktas liv

för alltid!

20 Tänk på förbundet,

för landets mörka vrår

är fulla av våldets nästen.

21 Låt inte den kuvade

vända skamsen tillbaka,

låt den förtryckte och fattige

få prisa ditt namn.

22 *Ps 7:7, Jes 3:13. Res dig, Gud, och för din talan!

Tänk på hur dåren hånar dig

dagen lång.

23 Glöm inte dina fienders rop,

det skrän som ständigt stiger

från dina motståndare.

Maschil of Asaph.

1 O God, why hast thou cast us off for ever? why doth thine anger smoke against the sheep of thy pasture?*74.1 Maschil…: or, A Psalm for Asaph to give instruction

2 Remember thy congregation, which thou hast purchased of old; the rod of thine inheritance, which thou hast redeemed; this mount Zion, wherein thou hast dwelt.*74.2 rod: or, tribe

3 Lift up thy feet unto the perpetual desolations; even all that the enemy hath done wickedly in the sanctuary.

4 Thine enemies roar in the midst of thy congregations; they set up their ensigns for signs.

5 A man was famous according as he had lifted up axes upon the thick trees.

6 But now they break down the carved work thereof at once with axes and hammers.

7 They have cast fire into thy sanctuary, they have defiled by casting down the dwelling place of thy name to the ground.*74.7 They have cast…: Heb. They have sent thy sanctuary unto the fire

8 They said in their hearts, Let us destroy them together: they have burned up all the synagogues of God in the land.*74.8 destroy: Heb. break

9 We see not our signs: there is no more any prophet: neither is there among us any that knoweth how long.

10 O God, how long shall the adversary reproach? shall the enemy blaspheme thy name for ever?

11 Why withdrawest thou thy hand, even thy right hand? pluck it out of thy bosom.

12 For God is my King of old, working salvation in the midst of the earth.

13 Thou didst divide the sea by thy strength: thou brakest the heads of the dragons in the waters.*74.13 divide: Heb. break*74.13 dragons: or, whales

14 Thou brakest the heads of leviathan in pieces, and gavest him to be meat to the people inhabiting the wilderness.

15 Thou didst cleave the fountain and the flood: thou driedst up mighty rivers.*74.15 mighty…: Heb. rivers of strength

16 The day is thine, the night also is thine: thou hast prepared the light and the sun.

17 Thou hast set all the borders of the earth: thou hast made summer and winter.*74.17 made: Heb. made them

18 Remember this, that the enemy hath reproached, O LORD, and that the foolish people have blasphemed thy name.

19 O deliver not the soul of thy turtledove unto the multitude of the wicked: forget not the congregation of thy poor for ever.

20 Have respect unto the covenant: for the dark places of the earth are full of the habitations of cruelty.

21 O let not the oppressed return ashamed: let the poor and needy praise thy name.

22 Arise, O God, plead thine own cause: remember how the foolish man reproacheth thee daily.

23 Forget not the voice of thine enemies: the tumult of those that rise up against thee increaseth continually.*74.23 increaseth: Heb. ascendeth