Salmos 102

1 Ein Gebet des Elenden, wenn er schmachtet und seine Klage vor dem HERRN ausschüttet. (0102-2) O HERR, höre mein Gebet, und mein Schreien komme vor dich! 2 (0102-3) Verbirg dein Angesicht nicht vor mir am Tage meiner Not; neige dein Ohr zu mir; am Tage, da ich dich anrufe, erhöre mich eilends! 3 (0102-4) Denn meine Tage sind in Rauch aufgegangen, und meine Gebeine glühen wie ein Ofen. 4 (0102-5) Mein Herz ist geschlagen und verdorrt wie Gras; denn ich habe vergessen, mein Brot zu essen. 5 (0102-6) Vor lauter Seufzen kleben meine Knochen an meinem Fleisch. 6 (0102-7) Ich gleiche einer Rohrdommel in der Wüste, bin wie ein Käuzlein in den Ruinen; 7 (0102-8) ich wache und bin wie ein einsamer Vogel auf dem Dach. 8 (0102-9) Täglich schmähen mich meine Feinde, und die wider mich toben, schwören bei mir; 9 (0102-10) denn ich esse Asche wie Brot und mische meinen Trank mit Tränen 10 (0102-11) wegen deines Grimms und deines Zorns, daß du mich aufgehoben und hingeschleudert hast. 11 (0102-12) Meine Tage sind wie ein langgestreckter Schatten, und ich verdorre wie Gras. 12 (0102-13) Aber du, o HERR, bleibst ewig und dein Gedächtnis von einem Geschlecht zum andern. 13 (0102-14) Du wollest dich aufmachen und dich über Zion erbarmen; denn es ist Zeit, daß du ihr gnädig seiest, die Stunde ist gekommen! 14 (0102-15) Denn deine Knechte lieben Zions Steine und trauern über ihren Schutt. 15 (0102-16) Dann werden die Heiden den Namen des HERRN fürchten und alle Könige auf Erden deine Herrlichkeit, 16 (0102-17) wenn der HERR Zion gebaut hat und erschienen ist in seiner Herrlichkeit, 17 (0102-18) wenn er sich zum Gebet der Heimatlosen gewendet und ihr Gebet nicht verachtet hat. 18 (0102-19) Das wird man aufschreiben für das spätere Geschlecht, und das Volk, das geschaffen werden soll, wird den HERRN loben, 19 (0102-20) daß er herabgeschaut hat von der Höhe seines Heiligtums, daß der HERR vom Himmel zur Erde geblickt hat, 20 (0102-21) zu hören das Seufzen der Gefangenen und loszumachen die Kinder des Todes; 21 (0102-22) auf daß sie den Namen des HERRN preisen zu Zion und sein Lob in Jerusalem, 22 (0102-23) wenn die Völker sich versammeln allzumal und die Königreiche, dem HERRN zu dienen. 23 (0102-24) Er hat auf dem Wege meine Kraft gebeugt, meine Tage verkürzt. 24 (0102-25) Ich spreche: Mein Gott, nimm mich nicht weg in der Hälfte meiner Tage! Deine Jahre währen für und für. 25 (0102-26) Du hast vormals die Erde gegründet, und die Himmel sind deiner Hände Werk. 26 (0102-27) Sie werden vergehen, du aber bleibst; sie alle werden wie ein Kleid veralten, wie ein Gewand wirst du sie wechseln, und sie werden verschwinden. 27 (0102-28) Du aber bleibst, der du bist, und deine Jahre nehmen kein Ende! 28 (0102-29) Die Kinder deiner Knechte werden bleiben, und ihr Same wird vor dir bestehen.

Tröst i svår nöd

1 Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren.

2 Herre, hör min bön,

låt mitt rop komma inför dig!

3 *Ps 31:3, 69:18. Dölj inte ditt ansikte för mig

när jag är i nöd.

Vänd ditt öra till mig,

skynda dig att svara

när jag ropar!

4 Mina dagar försvinner som rök,

mina ben brinner som eld.

5 Mitt hjärta är bränt

och visset som gräs,

för jag glömmer att äta mitt bröd.

6 *Job 19:20, Klag 4:8. Efter all min högljudda suckan

är jag bara skinn och ben.

7 Jag är som en pelikan i öknen,

som en uggla bland ruiner.

8 Jag ligger vaken,

jag är som en ensam fågel

på taket.

9 *Jes 65:15, Jer 29:22. Mina fiender hånar mig dagen lång,

mina häcklare använder mig

som en svordom.

10 *Ps 42:4, 80:6. Jag äter aska som bröd

och blandar min dryck med tårar,

11 på grund av din vrede och harm.

Du har gripit mig

och kastat bort mig.

12 *Job 14:2, Ps 109:23, 144:4, 1 Petr 1:24. Mina dagar är

som en utdragen skugga,

jag vissnar som gräs.

13 *Ps 9:8, 29:10, 135:13, Klag 5:19. Men du, Herre, tronar för evigt,

ihågkommen av släkte efter släkte.

14 *Ps 51:20, Jes 49:13f, 60:10, Sak 1:12f. Du ska gripa in

och förbarma dig över Sion,

det är dags att du visar det nåd.

Ja, tiden är inne,

15 för dina tjänare älskar dess stenar,

de lider med dess grus.

16 *Ps 67:8, 68:30, 138:4. Folken ska vörda Herrens namn

och jordens alla kungar

din härlighet,

17 när Herren bygger upp Sion

och visar sig i sin härlighet.

18 Han vänder sig till

den utblottades bön

och föraktar den inte.

19 *Ps 22:31f. Det ska skrivas ner

för ett kommande släkte,

ett folk som han skapar

ska prisa Herren,

20 för han blickar ner

från sin heliga höjd,

Herren ser ner

från himlen till jorden

21 *Ps 79:11, 146:7, Hebr 2:14. för att höra den fångnes klagan

och befria dödens barn.

22 Herrens namn

ska förkunnas i Sion

och hans lov i Jerusalem,

23 *Ps 22:28, 68:33, Jes 2:2f. när folk och riken samlas

för att tjäna Herren.

24 Han har försvagat min kraft

på vägen,

han har förkortat

mina dagar.

25 *Ps 90:2. Jag sade: Min Gud,

ryck inte bort mig

mitt i livet!

Dina år varar

från släkte till släkte.

26 *1 Mos 1:1, Neh 9:6, Ps 8:4, 24:2, 33:6, Hebr 1:10f. För länge sedan*102:26f Verserna 26-28 citeras i Hebr 1:10-12 med hänsyftning på Kristus som Skapare.

lade du jordens grund,

himlarna är dina händers verk.

27 *Jes 51:6, 54:10, Matt 24:35, 2 Petr 3:7f. De ska gå under,

men du ska bestå.

De ska alla nötas ut som kläder,

du ska byta ut

dem som en mantel

och de försvinner*102:27byta ut … försvinnerAnnan översättning (så Septuaginta): "förvandla … förvandlas". .

28 Men du är densamme,

och dina år har inget slut.

29 *Ps 69:37, 89:5. Dina tjänares barn

ska bo i trygghet

och deras ättlingar

bestå inför dig.