Salmos 50

1 Ein Psalm Asaphs: Der HERR, der starke Gott, hat geredet und ruft der Welt zu vom Aufgang der Sonne bis zu ihrem Niedergang. 2 Aus Zion, der Schönheit Vollendung, bricht Gottes Glanz hervor. 3 Unser Gott kommt und schweigt nicht; verzehrendes Feuer ist vor ihm, und es stürmt gewaltig um ihn her. 4 Er ruft den Himmel droben und die Erde zum Gericht seines Volkes herbei. 5 Versammelt mir meine Frommen, die einen Bund mit mir gemacht haben über dem Opfer. 6 Da verkündigten die Himmel seine Gerechtigkeit, daß Gott selbst Richter ist. (Pause.) 7 Höre, mein Volk, so will ich reden; Israel, ich lege gegen dich Zeugnis ab: Ich, Gott, bin dein Gott. 8 Deiner Opfer halben will ich dich nicht strafen, sind doch deine Brandopfer stets vor mir. 9 Ich will keinen Farren aus deinem Hause nehmen, noch Böcke aus deinen Ställen! 10 Denn mein sind alle Tiere des Waldes, das Vieh auf den Bergen zu Tausenden. 11 Ich kenne alle Vögel auf den Bergen, und was sich auf dem Felde regt, ist mir bekannt. 12 Wenn mich hungerte, so würde ich es dir nicht sagen; denn mein ist der Erdkreis und was ihn erfüllt. 13 Soll ich Ochsenfleisch essen oder Bocksblut trinken? 14 Opfere Gott Dank und bezahle dem Höchsten deine Gelübde; 15 und rufe mich an am Tage der Not, so will ich dich erretten, und du sollst mich ehren! 16 Aber zum Gottlosen spricht Gott: Was zählst du meine Satzungen her und nimmst meinen Bund in deinen Mund, 17 so du doch Zucht hassest und wirfst meine Worte hinter dich? 18 Wenn du einen Dieb siehst, so befreundest du dich mit ihm und hast Gemeinschaft mit Ehebrechern; 19 deinen Mund lässest du Böses reden, und deine Zunge flicht Betrug; 20 du sitzest und redest wider deinen Bruder, deiner Mutter Sohn verleumdest du! 21 Das hast du getan, und ich habe geschwiegen; da meintest du, ich sei gleich wie du; aber ich will dich strafen und es dir vor Augen stellen! 22 Merket doch das, die ihr Gottes vergesset, daß ich nicht hinwegraffe und kein Erretter da sei! 23 Wer Dank opfert, der ehrt mich, und wer den Weg bahnt, dem zeige ich Gottes Heil!

Herrens dom

1 *1 Krön 15:17, 19. En psalm av Asaf.*50:1AsafAnsvarade för lovsången i helgedomen under kung David (1 Krön 16:5f). Angiven som författare till Ps 50, 73-83.

Gud, Herren Gud, har talat.

Han kallar på jorden

från öster till väster.

2 *Ps 48:3. Från Sion, skönhetens krona,

visar sig Gud i glans.

3 *Ps 97:3f, Dan 7:10. Vår Gud kommer,

han tänker inte tiga.

Förtärande eld går framför honom,

kring honom rasar stormen.

4 *5 Mos 31:28. Han kallar på himlen där ovan

och på jorden för att döma sitt folk:

5 "Samla till mig mina trogna

som sluter förbund med mig

genom offer."

6 Och himlarna förkunnar

hans rättfärdighet,

att Gud är den som dömer. Sela

7 "Hör, mitt folk, jag vill tala!

Israel, jag vill vittna mot dig:

Jag är Gud, din Gud.

8 Det är inte för dina slaktoffer

jag går till rätta med dig,

dina brännoffer är ständigt

inför mig.

9 Jag vill inte ta tjurar från ditt hus

eller bockar från dina fållor,

10 för skogens alla djur är mina,

boskapen på de tusen bergen.

11 Jag känner alla fåglar på bergen*50:11på bergenAndra handskrifter (Septuaginta): "i skyn".,

allt som rör sig på marken är mitt.

12 *Ps 24:1. Om jag vore hungrig

skulle jag inte säga det till dig,

för världen är min

med allt vad den rymmer.

13 *Jes 1:11, Mika 6:7. Skulle jag äta tjurars kött

eller dricka bockars blod?

14 *Hebr 13:15. Nej, offra lovets offer till Gud,

uppfyll dina löften

till den Högste

15 *Ps 13:6, 91:15, Matt 7:7. och ropa till mig på nödens dag.

Jag ska rädda dig,

och du ska ära mig."

16 *Jes 29:13, Rom 2:21. Men till den gudlöse säger Gud:

"Hur kan du tala om mina stadgar

och ta mitt förbund i din mun,

17 *Ords 12:1, Neh 9:26, Jer 35:13. du som hatar tillrättavisning

och kastar mina ord bakom dig?

18 *Ords 29:24, Rom 1:32, Ef 5:11. Ser du en tjuv

samtycker du med honom,

med äktenskapsbrytare

slår du följe.

19 Du sprider ondska med din mun

och spinner svek med din tunga.

20 Du sitter och förtalar din bror,

du smutskastar din mors son!

21 Sådant har du gjort

och jag har tigit,

då har du trott att jag är som du.

Men jag ska straffa dig

och låta dina ögon se det.

22 Tänk på detta,

ni som glömmer Gud,

så att jag inte sliter er i stycken

utan räddning:

23 *Ps 91:16, Luk 2:30, Joh 14:6. Den som offrar lovets offer ärar mig,

och den som ger akt på vägen*50:23den som ger akt på vägenAndra handskrifter (så Septuaginta): "detta är vägen, där".

ska jag låta se Guds frälsning."