Salmos 73

1 Ein Psalm Asaphs. Nur gut ist Gott gegen Israel, gegen die, welche reinen Herzens sind. 2 Ich aber hätte schier gestrauchelt mit meinen Füßen, wie leicht hätte ich einen Mißtritt getan! 3 Denn ich beneidete die Übermütigen, als ich den Frieden der Gottlosen sah. 4 Denn sie leiden keine Qual bis zu ihrem Tod, und ihr Leib ist wohlgenährt. 5 Sie werden nicht bemüht wie andere Leute und nicht geschlagen wie andere Menschen. 6 Darum schmücken sie sich stolz und kleiden sich frech. 7 Ihr Gesicht strotzt von Fett, sie bilden sich sehr viel ein. 8 Sie reden höhnisch und boshaft, drohen mit höherer Gewalt. 9 Sie reden, als käme es vom Himmel; ihre Worte haben Geltung auf Erden. 10 Darum wendet sich auch das Volk ihnen zu, und es wird von ihnen viel Wasser aufgesogen. 11 Und sie sagen: «Was merkt Gott? Weiß der Höchste überhaupt etwas?» 12 Siehe, das sind die Gottlosen; denen geht es immer gut, und sie werden reich! 13 Ganz umsonst habe ich mein Herz rein erhalten und meine Hände in Unschuld gewaschen; 14 denn ich bin doch täglich geschlagen worden, und meine Strafe ist alle Morgen da! 15 Wollte ich auch so rechnen, siehe, so würde ich das Geschlecht deiner Kinder verraten. 16 So sann ich denn nach, um dies zu verstehen; aber es schien mir vergebliche Mühe zu sein, 17 bis ich in das Heiligtum Gottes ging und auf ihr Ende merkte. 18 Nur auf schlüpfrigen Boden setzest du sie; du lässest sie fallen, daß sie in Trümmer sinken. 19 Wie geschah das so plötzlich und entsetzlich! Sie gingen unter und nahmen ein Ende mit Schrecken. 20 Wie einen Traum nach dem Erwachen, so wirst du, o Herr, wenn du dich aufmachst, ihr Bild verächtlich machen. 21 Als mein Herz verbittert war und es mir in den Nieren wehe tat, 22 da war ich dumm und verstand nichts; ich benahm mich wie ein Vieh gegen dich. 23 Und doch bleibe ich stets bei dir; du hältst mich bei meiner rechten Hand. 24 Leite mich auch ferner nach deinem Rat und nimm mich hernach mit Ehren auf! 25 Wen habe ich im Himmel? Und dir ziehe ich gar nichts auf Erden vor! 26 Schwinden auch mein Fleisch und mein Herz dahin, so bleibt doch Gott ewiglich meines Herzens Fels und mein Teil. 27 Denn siehe, die fern von dir sind, kommen um; du vertilgst alle, die dir untreu werden. 28 Mir aber ist die Nähe Gottes köstlich; ich habe Gott, den HERRN, zu meiner Zuflucht gemacht, um zu erzählen alle deine Werke.

Undran över de gudlösas framgång

1 *Ps 24:4, 51:9, 12, Matt 5:8. En psalm av Asaf.

Gud är verkligen god mot Israel,

mot dem som har rena hjärtan.

2 Men jag var nära att snava

med mina fötter,

mina steg var nära att slinta,

3 *Job 21:7f, Ps 37:1, Ords 23:17, Jer 12:1. för jag greps av avund

mot de högmodiga

när jag såg de gudlösas framgång.

4 De är fria från plågor

fram till sin död,

deras kroppar är välnärda.

5 De drabbas inte av mänsklig nöd,

de plågas inte

som andra människor.

6 Därför är högmod deras halsband

och våld den dräkt de sveper sig i.

7 *5 Mos 32:15, Job 15:27, Jer 5:28. Deras ögon kikar fram*73:7Deras ögon kikar framAndra handskrifter (Septuaginta): "Deras synd tränger fram". ur fetman,

deras hjärtans fantasier

har ingen gräns.

8 De hånar och hotar med ondska,

överlägset hotar de med förtryck.

9 De öppnar sin mun mot himlen

och deras tunga far fram på jorden.

10 Därför vänder sig folket till dem,

de suger i sig vatten i mängd.

11 *Job 22:13, Ps 10:11, 94:7, Hes 8:12. De säger:

"Hur skulle Gud kunna veta?

Den Högste har väl ingen vetskap?"

12 *Job 12:6, Ps 49:7, 52:9. Sådana är de gudlösa,

ständigt trygga

med växande rikedom.

13 *Job 34:9, 35:3, Ps 26:6, Matt 27:24. Förgäves höll jag mitt hjärta rent

och tvådde mina händer i oskuld!

14 Jag var plågad hela dagen

och tuktad varje morgon –

15 men hade jag sagt:

"Så tänker jag tala",

då hade jag svikit dina barns släkte.

16 Jag funderade

och försökte förstå det,

men det var för svårt för mig,

17 tills jag kom in i Guds helgedom

och insåg deras öde.

18 *Job 21:17f, Ps 35:6f, 36:13, Jer 23:12. Du ställer dem på det hala,

du störtar dem i fördärvet.

19 *4 Mos 16:21, Ps 37:38, Ords 1:27. Hur plötsligt ska de inte gå under!

De förgås och får ett fruktansvärt

slut.

20 *Job 20:8, Ps 78:65. Så som en dröm är borta

när man vaknar

ska du, Herre, förakta dem

som skuggbilder när du griper in.

21 När mitt hjärta var bittert

och det stack i mitt inre,

22 då var jag oförnuftig

och förstod ingenting,

jag var som ett djur inför dig.

23 Men jag är alltid hos dig,

du håller mig i min högra hand.

24 *Ps 32:8, 48:15, 49:16, Jes 28:29, 30:21, 58:11. Du leder mig med ditt råd

och tar sedan emot mig med ära.

25 Vem har jag i himlen utom dig?

Och har jag dig,

söker jag inget på jorden.

26 *Ps 18:2f, 142:6, Klag 3:24. När min kropp och mitt hjärta

ger upp,

är Gud mitt hjärtas klippa

och min lott för evigt.

27 De som är fjärran från dig går under,

du förgör alla som är otrogna

mot dig.

28 Men för mig är det gott

att vara nära Gud.

Jag tar min tillflykt

till Herren, Gud,

för att förkunna

alla dina gärningar.