Salmos 77

1 Dem Vorsänger. Nach Jedutun. Ein Psalm Asaphs. (077-2) Ich rufe zu Gott und will schreien, zu Gott rufe ich, und er wolle auf mich hören! 2 (077-3) Zur Zeit meiner Not suchte ich den Herrn; meine Hand war des Nachts unablässig ausgestreckt, meine Seele wollte sich nicht trösten lassen. 3 (077-4) Dachte ich an Gott, so mußte ich seufzen, sann ich nach, so ward mein Geist bekümmert. (Pause.) 4 (077-5) Du hieltest meine Augenlider offen; ich warf mich hin und her und konnte nicht reden. 5 (077-6) Da gedachte ich der alten Zeit, der vorigen Jahre; 6 (077-7) ich erinnerte mich wieder an mein Saitenspiel, betete in meinem Herzen, und mein Geist fing an zu forschen: 7 (077-8) Wird denn der Herr auf ewig verstoßen und fortan nicht mehr gnädig sein? 8 (077-9) Ist’s denn ganz und gar aus mit seiner Gnade, und hat sein Reden für immer aufgehört? 9 (077-10) Hat denn Gott vergessen, gnädig zu sein, und im Zorn seine Barmherzigkeit verschlossen? (Pause.) 10 (077-11) Und ich sprach: Ich will das leiden, die Änderungen, welche die rechte Hand des Höchsten getroffen hat. 11 (077-12) Ich will rühmen die Taten des HERRN; denn ich gedenke deiner vorigen Wunder 12 (077-13) und besinne mich aller deiner Werke und ziehe deine großen Taten in Betracht: 13 (077-14) O Gott, dein Weg ist heilig! Wer ist ein so großer Gott wie du? 14 (077-15) Du bist der Gott, der Wunder tut; du hast deine Macht bewiesen an den Völkern! 15 (077-16) Du hast dein Volk erlöst mit deinem Arm, die Kinder Jakobs und Josephs. (Pause.) 16 (077-17) Als dich, o Gott, die Wasser sahen, als dich die Wasser sahen, da brausten sie und das Meer ward aufgeregt; 17 (077-18) die Wolken gossen Wasser, es donnerte in den Lüften, und deine Pfeile fuhren daher; 18 (077-19) deine Donnerstimme erschallte im Wirbelwind, die Blitze beleuchteten den Erdkreis, daß die Erde in Zittern und Beben geriet; 19 (077-20) dein Weg war im Meer und deine Bahn in großen Wassern, und deine Fußstapfen waren nicht zu erkennen; 20 (077-21) du führtest dein Volk wie eine Herde durch Mose und Aaron.

Tröst i tider av oro

1 *Ps 39:1, 62:1. För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.

2 Jag höjer min röst till Gud och ropar,

jag höjer min röst till Gud

och han lyssnar till mig.

3 *Job 11:13, Ps 9:11, 27:8, 50:15, 86:7, Jes 26:16. På nödens dag söker jag Herren,

om natten är min hand utsträckt

utan att tröttna.

Min själ vägrar låta sig tröstas.

4 *Jes 26:16f. Jag tänker på Gud och suckar,

jag grubblar och min ande

mattas. Sela

5 *Ps 102:8. Mina ögonlock håller du öppna,

jag är full av oro

och kan inte tala.

6 *5 Mos 32:7, Ps 143:5, Jes 51:9. Jag tänker på forna dagar,

sedan länge flydda år.

7 Jag minns min sång*77:7min sångAndra handskrifter (Septuaginta): "mina tankar". i natten,

jag grubblar i mitt hjärta

och min ande undrar:

8 *Ps 44:10, 79:5, 85:6, 108:12. Ska Herren förkasta för evigt

och aldrig mer visa nåd?

9 *Ps 89:50, 98:3, Klag 3:22. Är hans godhet borta för alltid?

Är det slut med hans ord

för alla tider?

10 Har Gud glömt att vara nådig?

Eller har han i vrede hållit inne

sin barmhärtighet? Sela

11 *Ps 39:10, Jer 10:19. Jag svarar: Detta är min plåga,

att den Högstes högra hand

inte är som förr.

12 Jag minns Herrens gärningar,

jag minns dina forna under,

13 jag tänker på alla dina verk

och begrundar det du har gjort.

14 *2 Mos 15:11f, Ps 89:9. Gud, i helighet går din väg.

Vilken gud är så stor som Gud?

15 *Ps 72:18, 106:8. Du är den Gud som gör under,

du har visat din makt bland folken.

16 *2 Mos 6:6, 5 Mos 9:29. Med din arm har du

återlöst ditt folk,

Jakobs och Josefs barn. Sela

17 *2 Mos 14:21f, Ps 114:3f, Hab 3:8f. Vattnen såg dig, Gud,

vattnen såg dig och bävade,

själva djupen darrade.

18 Från molnen strömmade vatten,

skyarna höjde sin röst

och dina pilar flög överallt.

19 Din åska dundrade i virvelstormen,

blixtar lyste upp världen,

jorden darrade och bävade.

20 *2 Mos 14:22, 28, Jes 51:10, Hab 3:15. Genom havet gick din väg,

din stig genom väldiga vatten,

och ingen såg dina fotspår.

21 *Ps 78:52, 80:1, Jes 63:11f, Mika 6:4. Du förde ditt folk som en fårhjord

genom Moses och Arons hand.