Salmos 132

Davids löfte och Herrens löfte

1 *Ps 56:9. En pilgrimssång.

Herre, tänk på David,

på allt han fick utstå,

2 hur han gav Herren sin ed,

sitt löfte till Jakobs Mäktige:

3 *2 Sam 7:2. "Jag ska inte gå in i mitt hus,

inte ligga på min bädd,

4 *1 Krön 17:1f. inte unna mina ögon någon sömn

eller mina ögonlock någon vila

5 *Apg 7:46. förrän jag funnit en plats åt Herren,

en boning åt Jakobs Mäktige."

6 *1 Mos 35:19, 1 Sam 6:21, 7:1, 2 Sam 6:3f. Vi hörde det i Efrata,

vi upptäckte det i skogsbygden*132:6upptäckte det i skogsbygdenAnnan översättning: "upptäckte den i Jaars bygd", alltså förbundsarken. Jfr 1 Sam 6:21, 7:1, 2 Sam 6:3..

7 *Ps 122:1. Låt oss gå in i hans boning,

låt oss tillbe vid hans fotpall.

8 *4 Mos 10:35f, 2 Krön 6:41f. Res dig, Herre,

och kom till din viloplats,

du och din makts ark!

9 Låt dina präster vara klädda

i rättfärdighet

och dina trogna få jubla.

10 *Ps 18:51. För din tjänare Davids skull,

avvisa inte din smorde!

11 *2 Sam 7:11f, 2 Krön 6:16, Ps 89:3f, Apg 2:29f.Herren har gett David sin ed,

en sann ed som han

inte tar tillbaka:

"En av dina ättlingar*132:11En av dina ättlingarOrdagrant: "Av din livsfrukt". Versen citeras av Petrus i Apg 2:30 som profetia om Jesus.

ska jag sätta på din tron.

12 Om dina barn håller mitt förbund

och mitt vittnesbörd

som jag ska lära dem,

då ska också deras barn

sitta på din tron till evig tid."

13 Ja, Herren har utvalt Sion,

där vill han ha sin boning:

14 *Ps 68:17. "Detta är min viloplats till evig tid.

Här ska jag bo, hit längtar jag.

15 Sions förråd ska jag rikligt välsigna,

dess fattiga ska jag mätta med bröd.

16 *Jes 61:6, 10. Dess präster ska jag

klä i frälsning

och dess trogna ska jubla högt.

17 *1 Sam 2:10, 1 Kung 11:36, Ps 18:29, Hes 29:21, Luk 1:69. Där ska jag låta ett horn*132:17hornSymbol för styrka, för kungar (Dan 7-8, Upp 17:12) och för Messias (Luk 1:69). växa upp

åt David,

jag har berett en lampa

åt min smorde.

18 Hans fiender ska jag klä i skam,

men på honom

ska kronan glänsa."

Cántico gradual.

1 ACUÉRDATE, oh Jehová, de David,

Y de toda su aflicción;

2 Que ✝132.2 Sal. 65.1.juró él á Jehová,

Prometió al ✝132.2 Gn. 49.24.Fuerte de Jacob:

3 No entraré en la morada de mi casa,

Ni subiré sobre el lecho de mi estrado;

4 ✝ 132.4 Pr. 6.4. No daré sueño á mis ojos,

Ni á mis párpados adormecimiento.

5 ✝ 132.5 Hch. 7.46. Hasta que halle lugar para Jehová,

Moradas para el Fuerte de Jacob.

6 He aquí, ✝132.6 1 S. 17.12.en Ephrata ✝132.6 1 S. 7.1.oímos de ella:

Hallamósla en los campos del bosque.

7 Entraremos en sus tiendas;

Encorvarnos hemos al estrado de sus pies.

8 ✝ 132.8 2 Cr. 6.41,42. Levántate, oh Jehová, á tu reposo;

Tú y el arca de tu fortaleza.

9 Tus sacerdotes ✝132.9 Job 29.14.se vistan de justicia,

Y regocíjense tus santos.

10 Por amor de David tu siervo

No vuelvas de ✝132.10 ver. 17. 1 R. 1.39.tu ungido el rostro.

11 En verdad juró Jehová á David,

No se apartará de ello:

✝ 132.11 2 S. 7.12. 2 Cr. 6.16. Lc. 1.32,69. Hch. 2.30. Del fruto de tu vientre pondré sobre tu trono.

12 Si tus hijos guardaren mi alianza,

Y mi testimonio que yo les enseñaré,

Sus hijos también se sentarán sobre tu trono para siempre.

13 Porque Jehová ha elegido á Sión;

Deseóla por habitación para sí.

14 Este es mi reposo para siempre:

Aquí ✝132.14 Mt. 23.21.habitaré, porque la he deseado.

15 A su mantenimiento daré bendición:

Sus pobres saciaré de pan.

16 ✝ 132.16 ver. 9 Asimismo vestiré á sus sacerdotes de salud,

Y sus santos darán voces de júbilo.

17 ✝ 132.17 Lc. 1.69. Allí haré reverdecer el cuerno de David:

He prevenido lámpara á mi ✝132.17 ver. 10ungido.

18 A sus enemigos vestiré de confusión:

Mas sobre él florecerá su corona.