Fortsättning av föregående psalm
1 Klag 3:56.Herre, varför stannar du på avstånd
och döljer dig i nödens tider?
2 Ps 37:12. De gudlösas högmod
plågar10:2plågarAnnan översättning: "jagar". den förtryckte.
Låt dem fångas i de onda planer
de har smitt,
3 för den gudlöse skryter
över sina själviska begär,
han välsignar den girige
och föraktar Herren.
4 Job 21:14, Ps 14:1. I sitt högmod
söker han inte Gud10:4 Annan översättning: "I sitt högmod (säger) han: Gud straffar inte, det finns ingen Gud – så är alla hans tankar.",
i alla hans tankar
finns ingen plats för Gud.
5 Hes 12:27. Han har ständig framgång
på sina vägar,
dina domar går högt
över hans blick,
han fnyser åt alla sina fiender.
6 Han säger i sitt hjärta:
"Jag vacklar inte,
mig drabbar aldrig
någon olycka."
7 Ps 73:8, 140:4, Rom 3:14. Hans mun är full av förbannelse,
svek och förtryck,
under hans tunga
finns ondska och olycka.
8 Han ligger på lur vid gårdarna,
han vill döda den oskyldige i smyg,
hans ögon spanar
efter den olycklige.
9 Ps 17:12, 37:32, 59:4, 140:6, Jer 5:26, Mika 7:2. Han lurar dold
som ett lejon i sitt snår,
han lurar för att gripa den svage,
han griper den svage
och drar in honom i sitt nät.
10 Job 39:2. Han hukar sig ner, han ligger på lur,
och de olyckliga faller i hans klor.
11 Job 22:13, Ps 73:11, 94:7. Han säger i sitt hjärta:
"Gud glömmer,
han har dolt sitt ansikte,
han ser det aldrig."
12 Res dig, Herre!
Gud, lyft din hand,
glöm inte de svaga!
13 Hes 8:12. Varför får den gudlöse förakta Gud
och säga i sitt hjärta
att du inte ställer till svars?
14 Ps 68:6, 2 Tim 1:12. Du ser det,
du ser olycka och sorg
för att ta det i din hand.
Den olycklige lämnar sig åt dig,
du är den faderlöses hjälpare.
15 Ps 37:10, 36, 104:35. Bryt den ondes och gudlöses arm,
gör upp med hans gudlöshet
tills du inte ser den mer!
16 Ps 29:10, 93:1, 145:13, 146:10, Jer 10:10.Herren är kung
i evigheters evighet,
hedningar försvinner
ur hans land.
17 Du hör de förtrycktas längtan,
Herre,
du styrker deras hjärtan,
du vänder ditt öra till dem
18 5 Mos 10:18, Jes 2:22, 29:20. för att ge den faderlöse
och förtryckte rätt.
Människor komna av jord
ska aldrig mer sprida skräck.
1 ¿POR qué estás lejos, oh Jehová,
Y te escondes en el tiempo de la tribulación?
2 Con arrogancia el malo persigue al pobre:
10.2 Sal. 7.13,15. Serán cogidos en los artificios que han ideado.
3 Por cuanto se alaba el malo del deseo de su alma,
Y bendice al codicioso ó quien Jehová aborrece.
4 El malo, por la altivez de su rostro, no busca á Dios:
10.4 Sal. 14.1 y 53.1. No hay Dios en todos sus pensamientos.
5 Sus caminos son viciosos en todo tiempo:
10.5 Is. 26.11. Tus juicios los tiene muy lejos de su vista:
Echa bocanadas en orden a todos sus enemigos.
1 de los malvados.
2 David confía en Dios.
6 Dice en su corazón: 10.6 Sal. 15.5.No seré movido en ningún tiempo,
Ni jamás me alcanzará el infortunio.
7 10.7 Ro. 3.14. Llena está su boca de maldición, y de engaños y fraude:
Debajo de su lengua, vejación y maldad.
8 Está en las guaridas de las aldeas:
10.8 Hab. 3.14. En los escondrijos mata al inocente:
Sus ojos están acechando al pobre.
9 10.9 Sal. 17.12. Mi. 7.2. Acecha en oculto, como el león desde su cama:
Acecha para arrebatar al pobre:
Arrebata al pobre trayéndolo á su red.
10 Encógese, agáchase,
Y caen en sus fuerzas muchos desdichados.
11 Dice en su corazón: Dios está olvidado,
10.11 Sal. 94.7. Ha encubierto su rostro; nunca lo verá.
12 Levántate, oh Jehová Dios, 10.12 Mi. 5.9.alza tu mano,
No te olvides de los pobres.
13 ¿Por qué irrita el malo á Dios?
En su corazón ha dicho que no lo 10.13 Sal. 9.12.inquirirás.
14 Tú lo tienes visto: porque tú miras el trabajo, y la vejación, para vengar le por tu mano:
10.14 2 Ti. 1.12. 1 P. 4.19. A ti se acoge el pobre,
10.14 Sal. 68.5. Os. 14.3. Tú eres el amparo del huérfano.
15 10.15 Sal. 37.17. Quebranta el brazo del malo:
Del maligno buscarás su maldad, hasta que ninguna halles.
16 Jehová, 10.16 Sal. 29.10. Jer. 10.10. Lm. 5.19.Rey eterno y perpetuo:
De su tierra fueron destruídas las gentes.
17 El deseo de los humildes oíste, oh Jehová:
Tú dispones su corazón, y haces atento tu oído;
18 Para 10.18 Is. 11.4.juzgar al huérfano y al pobre,
A fin de que no vuelva más á hacer violencia el hombre de la tierra.