De friköptas tacksamhet
1 Ps 106:1, 118:1, 136:1. Tacka Herren, för han är god,
evig är hans nåd!
2 Ps 106:10, Jes 35:10. Så ska Herrens friköpta säga,
de han har friköpt
från fiendens hand
3 5 Mos 30:3f, Jes 11:12, 43:5f, Hes 11:17, 20:34. och samlat från länderna,
från öst och väst,
nord och syd107:3sydOrdagrant: "från havet" (troligen Akabaviken)..
4 Hebr 11:38. De irrade i öknen på öde stigar,
de fann ingen stad
där de kunde bo.
5 De var hungriga och törstiga,
deras själ mattades.
6 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han räddade dem
ur deras svårigheter.
7 Ps 68:7. Han ledde dem
på den rätta vägen
till en stad där
de kunde bo.
8 1 Petr 2:9. De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
9 för han mättar
den längtande själen
och fyller den hungrande själen
med sitt goda.
10 Job 36:8, Jes 42:7, Luk 1:79. De satt i mörker och dödsskugga,
fångna i nöd och i bojor av järn,
11 Ps 78:40, 106:7, Ords 1:25, Jer 9:12f. för de hade trotsat Guds ord
och föraktat den Högstes råd.
12 Han ödmjukade deras hjärtan
med lidande,
de föll och ingen hjälpare fanns.
13 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han frälste dem
ur deras svårigheter.
14 Ps 129:4f. Han förde dem ut ur mörker
och dödsskugga
och slet sönder deras bojor.
15 De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
16 för han krossade portar
av koppar
och knäckte bommar av järn.
17 De blev dårar genom sitt uppror
och fick lida för sina synder,
18 Job 33:20. de kände avsky för all mat
och närmade sig dödens portar.
19 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han frälste dem
ur deras svårigheter.
20 Han sände sitt ord
och botade dem
och räddade dem
från undergång.
21 De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
22 Ps 50:14, 23, 116:17. de ska offra lovets offer
och förkunna hans verk
med jubel.
23 De for ut på havet med skepp
och drev handel på väldiga vatten,
24 de såg Herrens gärningar
och hans under i havets djup.
25 Ps 135:6. Han talade och framkallade
en stormvind
så att havets vågor gick höga.
26 De for upp mot himlen
och ner i djupen,
deras själ var förtvivlad
i faran.
27 De vinglade och raglade
som druckna,
all deras vishet var borta.
28 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han förde dem ut
ur deras svårigheter.
29 Han stillade stormen
och vågorna tystnade.
30 De gladdes över att det blev lugnt,
och han förde dem till hamnen
dit de ville.
31 De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
32 de ska upphöja honom
i folkets församling
och prisa honom i de äldstes råd.
33 Han gjorde floder till öken,
källor till törstig mark
34 5 Mos 29:23f, Jes 13:19, Jer 17:6. och bördigt land till saltjord
på grund av invånarnas ondska.
35 Ps 105:41, 114:8, Jes 35:7, 41:18, Jer 31:23f. Han gjorde öknen
till vattenrik sjö
och torrt land till källor,
36 han lät de hungriga leva där
och bygga en stad
där de kunde bo.
37 Jes 65:21f, Amos 9:14f. De sådde åkrar
och planterade vingårdar
som gav rik skörd.
38 5 Mos 28:2f, 30:9. Han välsignade dem
och de blev många,
han lät inte deras boskap bli färre.
39 5 Mos 28:62, Ps 38:7, 44:26. Sedan blev de färre
och tyngdes av förtryck,
olyckor och bekymmer.
40 5 Mos 28:7, Job 12:21, 24. Han öste förakt över furstarna
och lät dem irra i väglös ödemark,
41 5 Mos 30:5, Hes 36:37f. han upphöjde den fattige
ur eländet
och förökade familjerna
som hjordar.
42 Job 5:16, 22:19, Ps 63:12, 126:2f, Mika 7:16, Sef 3:14. De ärliga ser det och gläds,
all ondska måste tiga.
43 Jer 9:12, Hos 14:10. Den som är vis bör ta till sig detta
och tänka på Herrens
nådegärningar.
1 ALABAD á Jehová, 107.1 1 Cr. 16.34. Sal. 106.1.porque es bueno;
Porque para siempre es su misericordia.
2 107.2 Is. 62.12. Digan lo los redimidos de Jehová,
107.2 Sal. 106.10. Los que ha redimido del poder del enemigo,
3 Y 107.3 Sal. 106.47. Is. 11.12.los ha congregado de las tierras,
Del oriente y del occidente,
Del aquilón y de la mar.
4 Anduvieron perdidos por 107.4 Dt. 32.10.el desierto, por la soledad sin camino,
No hallando ciudad de población.
5 Hambrientos y sedientos,
Su alma desfallecía en ellos.
6 107.6 vers. 13,19,28 Habiendo empero clamado á Jehová en su angustia,
Librólos de sus aflicciones:
7 Y dirigiólos por 107.7 Esd. 8.21.camino derecho,
Para que viniesen á ciudad de población.
8 107.8 vers. 15,21,31 Alaben la misericordia de Jehová,
Y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
9 Porque 107.9 Lc. 1.53.sació al alma menesterosa,
Y llenó de bien al alma hambrienta.
10 Los que 107.10 Is. 42.7 y 49.9. Lc. 1.79.moraban en tinieblas y sombra de muerte,
Aprisionados en aflicción y en hierros;
11 Por cuanto fueron rebeldes á las palabras de Jehová,
Y aborrecieron 107.11 Sal. 73.24. Lc. 7.30. Hch. 20.27.el consejo del Altísimo.
12 Por lo que quebrantó él con trabajo sus corazones,
Cayeron y 107.12 Sal. 22.11.no hubo quien los ayudase;
13 107.13 vers. 6,19,28 Luego que clamaron á Jehová en su angustia,
Librólos de sus aflicciones.
14 107.14 Sal. 68.6. Sacólos de las tinieblas y de la sombra de muerte,
Y 107.14 Sal. 2.3.rompió sus prisiones.
15 107.15 vers. 8,21,31 Alaben la misericordia de Jehová,
Y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
16 Porque 107.16 Is. 45.2.quebrantó las puertas de bronce,
Y desmenuzó los cerrojos de hierro.
17 107.17 Pr. 1.7 y 14.9. Los insensatos, á causa del camino de su rebelión
Y á causa de sus maldades, fueron afligidos.
18 Su alma abominó toda vianda,
Y llegaron hasta 107.18 Job 38.17.las puertas de la muerte.
19 107.19 vers. 6,13,28 Mas clamaron á Jehová en su angustia,
Y salvólos de sus aflicciones.
20 107.20 2 R. 20.4,5. Sal. 147.15. Mt. 8.8. Envió su palabra, y 107.20 Sal. 30.2.curólos,
Y 107.20 Sal. 103.4.librólos de su ruina.
21 107.21 vers. 8,15,31 Alaben la misericordia de Jehová,
Y sus maravillas para con los hijos de los hombres:
22 Y 107.22 Lv. 7.12. He. 13.15.sacrifiquen sacrificios de alabanza,
Y publiquen sus obras con júbilo.
23 107.23 Is. 42.10. Los que descienden á la mar en navíos,
Y hacen negocio en las 107.23 Sal. 29.3.muchas aguas,
24 Ellos han visto las obras de Jehová,
Y sus maravillas en el profundo.
25 El dijo, é 107.25 Jon. 1.4.hizo saltar el viento de la tempestad,
Que levanta sus ondas.
1 La protección divina.
2 "Mi corazón está dispuesto."
26 Suben á los cielos, descienden á los abismos:
107.26 Sal. 22.14 y 119.28. Sus almas se derriten con el mal.
27 Tiemblan, y 107.27 Is. 24.20 y 29.9.titubean como borrachos,
Y toda su ciencia es perdida.
28 107.28 vers. 6,13,19 Claman empero á Jehová en su angustia,
Y líbralos de sus aflicciones.
29 107.29 Sal. 89.9. Mt. 8.26. Hace parar la tempestad en sosiego,
Y se apaciguan sus ondas.
30 Alégranse luego porque se reposaron;
Y él los guía al puerto que deseaban.
31 107.31 vers. 8,15,21 Alaben la misericordia de Jehová,
Y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
32 Y ensálcenlo 107.32 Sal. 22.25.en la congregación del pueblo;
Y en consistorio de ancianos lo alaben.
33 El 107.33 1 R. 17.1,7.vuelve los ríos en desierto,
Y los manantiales de las aguas en secadales;
34 107.34 Gn. 13.10 y 14.3 y 19.25-28. La tierra fructífera en salados,
Por la maldad de los que la habitan.
35 Vuelve el desierto en estanques de aguas,
Y la tierra seca en manantiales.
36 Y allí aposenta á los hambrientos,
Y disponen ciudad para habitación;
37 Y siembran campos, y plantan viñas,
Y rinden crecido fruto.
38 107.38 Gn. 12.2. Ex. 1.7. Y los bendice, y se multiplican en gran manera;
Y no disminuye sus bestias.
39 Y luego son menoscabados y abatidos
A causa de tiranía, de males y congojas.
40 El 107.40 Job 12.21,24.derrama menosprecio sobre los príncipes,
Y les hace andar errados, vagabundos, sin camino:
41 107.41 1 S. 2.8. Sal. 113.7,8. Y levanta al pobre de la miseria,
Y hace multiplicar las familias como rebaños de ovejas.
42 Vean los rectos, y alégrense;
107.42 Sal. 63.11. Ro. 3.19. Y toda maldad cierre su boca.
43 107.43 Jer. 9.12. Os. 14.9. ¿Quién es sabio y guardará estas cosas,
Y entenderá las misericordias de Jehová?