Salmos 104

Skaparens lov

1 *Ps 103:1, 146:1. Lova Herren, min själ!

Herre, min Gud,

du är väldig och stor,

klädd i majestät och härlighet.

2 *1 Mos 1:3f, Jes 40:22. Du sveper dig i ljus som en mantel,

du spänner ut himlen som ett tält,

3 *Ps 18:11, Amos 9:6. du timrar på vattnen dina salar.

Du gör molnen till din vagn

och far fram på vindens vingar.

4 *2 Kung 2:11, 6:17, Ps 148:8, Hebr 1:7. Du gör vindar till dina sändebud,

eldslågor till dina tjänare.*104:4 Annan översättning (Septuaginta): "Du gör dina änglar till vindar, dina tjänare till eldslågor" (jfr Hebr 1:7). "Vindar", hebr. ruchót, kan också översättas "andar".

5 *Job 38:4f, Ps 24:2, 89:12, 102:26. Du grundade jorden på dess fästen,

den vacklar ej till evig tid.

6 Du täckte den med djupet

som en dräkt,

högt över bergen stod vattnen.

7 *1 Mos 1:9, Ps 18:16, 106:9. Vid din tillrättavisning flydde de,

för din dundrande röst

skyndade de bort.

8 Berg höjde sig, dalar sänkte sig

på den plats*104:8Berg höjde sig, dalar sänkte sig på den platsAnnan översättning: "Upp över bergen, ner i dalarna, till den plats". du bestämt för dem.

9 *Job 38:8f, Ords 8:29, Jer 5:22. Du satte en gräns

som vattnen inte får gå över,

aldrig mer ska de täcka jorden.

10 Du låter källor flyta fram i dalarna,

de forsar fram mellan bergen.

11 De vattnar markens alla djur,

vildåsnor släcker sin törst.

12 Vid dem har himlens fåglar

sina bon,

bland grenarna hörs deras sång.

13 Du vattnar bergen från dina salar,

jorden mättas av det du skapar.

14 *1 Mos 1:11f, 29f, Job 28:5, Ps 147:8f. Du låter gräs skjuta upp för djuren

och örter till människans tjänst*104:14till människans tjänst Annan översättning: "för människan att odla"..

Så låter du bröd

komma från jorden,

15 *Dom 9:13. och vin som ger glädje

åt människans hjärta.

Med olja ger du glans

åt hennes ansikte,

och brödet styrker hennes hjärta.

16 Herrens träd blir mättade,

Libanons cedrar

som han har planterat.

17 Fåglarna bygger där sina bon,

storken har sitt hem i cypresserna.

18 Stenbockarna har fått

de höga bergen,

klyftorna är klippgrävlingars

tillflykt.

19 *1 Mos 1:14. Månen har du gjort

för att visa tider,

solen vet när den ska gå ner.

20 Du sänder mörker

och det blir natt,

då kommer skogens alla djur

i rörelse.

21 *Job 39:1. Unga lejon ryter efter rov

och begär sin föda av Gud.

22 Solen går upp,

då drar de sig undan

och lägger sig ner i sina hålor.

23 Då går människan ut till sin gärning

och arbetar tills kvällen kommer.

24 *Ps 40:6, 92:6, 111:2f. Hur mångfaldiga

är inte dina verk, Herre!

Med vishet har du gjort dem alla,

jorden är full av vad du har

skapat.

25 *1 Mos 1:21, Ps 69:35. Där är havet, det stora och vida,

med ett oräkneligt vimmel av djur,

både stora och små.

26 *Job 40:10, 20f, Ps 74:14, 107:23. Där går skeppen fram,

och Leviatan som du skapat

för att leka där.

27 *Job 39:3, Ps 136:25, 145:15f, 147:9. Alla hoppas de på dig,

att du ska ge dem mat i rätt tid.

28 *Matt 6:26. Du ger dem och de samlar in,

du öppnar din hand

och de mättas av goda gåvor.

29 *Job 34:14f, Ps 90:3, 146:4, Pred 12:7. Du döljer ditt ansikte

och de blir förskräckta,

du tar ifrån dem deras ande,

de dör och blir åter till stoft.

30 *Job 33:4, Upp 21:1f. Du sänder din Ande, då skapas de

och du förnyar jordens ansikte.

31 *1 Mos 1:31, Ps 111:10. Må Herrens härlighet

bestå för evigt!

Må Herren glädja sig

över sina verk.

32 *Ps 144:5. Han ser på jorden och den bävar,

han rör vid bergen och de ryker.

33 *Ps 34:2, 63:5, 146:2. Jag vill sjunga till Herren

så länge jag lever,

jag vill lovsjunga min Gud

så länge jag är till.

34 *Ps 19:15, 71:8. Må min bön behaga honom,

jag vill glädja mig i Herren.

35 Må syndare försvinna från jorden

och inga gudlösa mer finnas till.

Lova Herren, min själ!

Halleluja!

1 BENDICE, ✝104.1 ver. 35alma mía, á Jehová.

Jehová, Dios mío, mucho te has engrandecido;

✝ 104.1 Sal. 93.1. Haste vestido de gloria y de magnificencia.

2 El que se cubre de luz como de vestidura,

Que extiende los cielos ✝104.2 Is. 40.22.como una cortina;

3 ✝ 104.3 ver. 13 . Am. 9.6.Que establece sus aposentos entre las aguas;

El ✝104.3 Is. 19.1.que pone las nubes por su carroza,

El ✝104.3 2 S. 22.11. Sal. 18.10.que anda sobre las alas del viento;

4 ✝ 104.4 He. 1.7. El que hace á sus ángeles espíritus,

✝ 104.4 Sal. 103.21. Sus ministros al fuego flameante.

5 El fundó la tierra sobre sus basas;

No será jamás removida.

6 Con el abismo, como con vestido, la cubriste;

✝ 104.6 Gn. 7.19. Sobre los montes estaban las aguas.

7 ✝ 104.7 Is. 50.2. A tu reprensión huyeron;

Al sonido de tu trueno se apresuraron;

8 Subieron los montes, descendieron los valles,

✝ 104.8 Job 38.10,11. Al lugar que tú les fundaste.

9 Pusísteles término, ✝104.9 Job 26.10. Jer. 5.22.el cual no traspasarán;

✝ 104.9 Gn. 9.11-16. Ni volverán á cubrir la tierra.

10 Tú eres el que envías las fuentes por los arroyos;

Van entre los montes.

11 Abrevan á todas las bestias del campo:

Quebrantan su sed los asnos montaraces.

12 Junto á aquellos habitarán las aves de los cielos;

Entre las ramas dan voces.

13 El que riega los montes desde sus aposentos:

Del fruto de sus obras se sacia la tierra.

14 ✝ 104.14 Gn. 1.29,30. Sal. 147.8,9. El que hace producir el heno para las bestias,

Y la hierba para el servicio del hombre;

Sacando ✝104.14 Job 28.5. Sal. 136.25.el pan de la tierra.

15 ✝ 104.15 Jue. 9.13. Jer. 31.12. Hch. 14.17. Y el vino que alegra el corazón del hombre,

Y el aceite que hace lucir el rostro,

Y el pan que sustenta el corazón del hombre.

16 Llénanse de jugo los árboles de Jehová,

Los ✝104.16 Jue. 9.15.cedros del Líbano ✝104.16 Nm. 24.6.que él plantó.

17 Allí anidan las aves;

En las hayas hace su casa la cigüeña.

18 Los montes altos para las cabras monteses;

Las peñas, madrigueras para ✝104.18 Pr. 30.26.los conejos.

19 ✝ 104.19 Gn. 1.14. Hizo la luna para los tiempos:

El sol conoce su ocaso.

20 Pone las tinieblas, y es la noche:

En ella corretean todas las bestias de la selva.

21 ✝ 104.21 Jl. 1.20. Job 39.1. Los leoncillos braman á la presa,

Y para buscar de Dios su comida.

22 Sale el sol, recógense,

Y échanse en sus cuevas.

23 Sale el hombre á ✝104.23 Gn. 3.19.su hacienda,

Y á su labranza hasta la tarde.

24 ✝ 104.24 Pr. 3.19. ¡Cuán muchas son tus obras, oh Jehová!

Hiciste todas ellas con sabiduría:

La tierra está llena de tus beneficios.

25 Asimismo esta gran mar y ancha de términos:

En ella pescados sin número,

Animales pequeños y grandes.

26 Allí andan navíos;

Allí ✝104.26 Job 41.1.este leviathán que hiciste para que jugase en ella.

27 ✝ 104.27 Sal. 136.25 y 145.15. Todos ellos esperan en ti,

Para que les des su comida á su tiempo.

28 Les das, recogen;

Abres tu mano, hártanse de bien.

1 Poder benéfico de Dios.

2 Liberaciones de Dios

29 ✝ 104.29 Sal. 30.7. Escondes tu rostro, túrbanse:

✝ 104.29 Job 34.14,15. Sal. 146.4. Les quitas el espíritu, dejan de ser,

✝ 104.29 Gn. 3.19. Y tórnanse en su polvo.

30 Envías tu espíritu, críanse:

Y renuevas la haz de la tierra.

31 Sea la gloria de Jehová para siempre;

✝ 104.31 Gn. 1.31. Alégrese Jehová en sus obras;

32 El cual mira á la tierra, y ella tiembla;

✝ 104.32 Sal. 144.5. Ex. 19.18. Toca los montes, y humean.

33 ✝ 104.33 Sal. 63.4. A Jehová cantaré en mi vida:

A mi Dios salmearé mientras viviere.

34 Serme ha suave hablar de él:

Yo me alegraré en Jehová.

35 ✝ 104.35 Sal. 37.38. Sean consumidos de la tierra los pecadores,

Y los impíos dejen de ser.

Bendice, alma mía, á Jehová.

Aleluya.