Salmos 142

Bön i ensamhet och nöd

1 *1 Sam 22:1, 24:4, Ps 57:1. En vishetspsalm av David. En bön när han var i grottan*142:1när han var i grottan på flykt undan kung Saul. Se 1 Sam 22:1 och Ps 57..

2 Med hög röst

ropar jag till Herren,

med hög röst

ber jag Herren om nåd.

3 *Ps 62:9. Jag utgjuter mitt bekymmer

för honom,

berättar om min nöd för honom.

4 *Ps 77:4, 140:6, 141:9, 143:4. När min ande mattas i mig

är du den som känner min stig.

På vägen där jag går

har de lagt snaror för mig.

5 *Ps 31:12, 38:12, 88:9, 19. Se på min högra sida,

där finns ingen

som känns vid mig.

Jag har ingen tillflykt mer,

ingen som frågar efter min själ.

6 *Ps 16:5, 27:13, 73:26, 116:9. Jag ropar till dig, Herre,

jag säger: Du är min tillflykt,

min lott i de levandes land.

7 Lyssna till mitt rop,

för jag är i stor nöd.

Rädda mig från mina förföljare,

för de är starkare än jag.

8 *Ps 25:17, 143:11. För min själ ut ur fängelset,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga ska samlas

omkring mig

när du visar din godhet mot mig.

Masquil de David: Oración que hizo ✝142 1 S. 22.1, ó 24.1-5.cuando estaba en la cueva.

1 CON mi voz ✝142.1 Sal. 77.1.clamaré á Jehová,

Con mi voz pediré á Jehová misericordia.

2 ✝ 142.2 Sal. 102. título. Is. 26.16. Delante de él derramaré mi querella;

Delante de él denunciaré mi angustia.

3 Cuando mi espíritu se angustiaba dentro de mí, tú conociste mi senda.

✝ 142.3 Sal. 140.5. En el camino en que andaba, me escondieron lazo.

4 ✝ 142.4 Sal. 69.20. Miraba á la mano derecha, y observaba; mas ✝142.4 Sal. 31.11.no había quien me conociese;

No tuve refugio, no había quien volviese por mi vida.

5 Clamé á ti, oh Jehová,

Dije: Tú eres mi esperanza,

Y ✝142.5 Sal. 16.5. Lm. 3.24.mi porción ✝142.5 Sal. 27.13.en la tierra de los vivientes.

6 Escucha mi clamor, que ✝142.6 Sal. 116.6.estoy muy afligido;

Líbrame de los que me persiguen, porque son más fuertes que yo.

7 ✝ 142.7 Sal. 143.11. Saca mi alma de la cárcel para que alabe tu nombre:

Me rodearán los justos,

✝ 142.7 Sal. 13.6. Porque tú me serás propicio.