Salmos 107

(És 38:20. Ap 19:1-6.)

1 Louez l’Éternel, car il est bon,

Car sa miséricorde dure à toujours!

2 Qu’ainsi disent les rachetés de l’Éternel,

Ceux qu’il a délivrés de la main de l’ennemi,

3 Et qu’il a rassemblés de tous les pays,

De l’orient et de l’occident, du nord et de la mer!

4 Ils erraient dans le désert, ils marchaient dans la solitude,

Sans trouver une ville où ils pussent habiter.

5 Ils souffraient de la faim et de la soif;

Leur âme était languissante.

6 Dans leur détresse, ils crièrent à l’Éternel,

Et il les délivra de leurs angoisses;

7 Il les conduisit par le droit chemin,

Pour qu’ils arrivassent dans une ville habitable.

8 Qu’ils louent l’Éternel pour sa bonté,

Et pour ses merveilles en faveur des fils de l’homme!

9 Car il a satisfait l’âme altérée,

Il a comblé de biens l’âme affamée.

10 Ceux qui avaient pour demeure les ténèbres et l’ombre de la mort

Vivaient captifs dans la misère et dans les chaînes,

11 Parce qu’ils s’étaient révoltés contre les paroles de Dieu,

Parce qu’ils avaient méprisé le conseil du Très-Haut.

12 Il humilia leur cœur par la souffrance;

Ils succombèrent, et personne ne les secourut.

13 Dans leur détresse, ils crièrent à l’Éternel,

Et il les délivra de leurs angoisses;

14 Il les fit sortir des ténèbres et de l’ombre de la mort,

Et il rompit leurs liens.

15 Qu’ils louent l’Éternel pour sa bonté,

Et pour ses merveilles en faveur des fils de l’homme!

16 Car il a brisé les portes d’airain,

Il a rompu les verrous de fer.

17 Les insensés, par leur conduite coupable

Et par leurs iniquités, s’étaient rendus malheureux.

18 Leur âme avait en horreur toute nourriture,

Et ils touchaient aux portes de la mort.

19 Dans leur détresse, ils crièrent à l’Éternel,

Et il les délivra de leurs angoisses;

20 Il envoya sa parole et les guérit,

Il les fit échapper de la fosse.

21 Qu’ils louent l’Éternel pour sa bonté,

Et pour ses merveilles en faveur des fils de l’homme!

22 *Lé 7:12.Ps 50:14.Qu’ils offrent des sacrifices d’actions de grâces,

Et qu’ils publient ses œuvres avec des cris de joie!

23 Ceux qui étaient descendus sur la mer dans des navires,

*Ap 18:17.Et qui travaillaient sur les grandes eaux,

24 Ceux-là virent les œuvres de l’Éternel

Et ses merveilles au milieu de l’abîme.

25 Il dit, et il fit souffler la tempête,

Qui souleva les flots de la mer.

26 Ils montaient vers les cieux, ils descendaient dans l’abîme;

Leur âme était éperdue en face du danger;

27 Saisis de vertige, ils chancelaient comme un homme ivre,

Et toute leur habileté était anéantie.

28 Dans leur détresse, ils crièrent à l’Éternel,

Et il les délivra de leurs angoisses;

29 Il arrêta la tempête, ramena le calme,

Et les ondes se turent.

30 Ils se réjouirent de ce qu’elles s’étaient apaisées,

Et l’Éternel les conduisit au port désiré.

31 Qu’ils louent l’Éternel pour sa bonté,

Et pour ses merveilles en faveur des fils de l’homme!

32 Qu’ils l’exaltent dans l’assemblée du peuple,

Et qu’ils le célèbrent dans la réunion des anciens!

33 Il change les fleuves en désert,

Et les sources d’eaux en terre desséchée,

34 Le pays fertile en pays salé,

A cause de la méchanceté de ses habitants.

35 *És 41:18.Il change le désert en étang,

Et la terre aride en sources d’eaux,

36 Et il y établit ceux qui sont affamés.

Ils fondent une ville pour l’habiter;

37 Ils ensemencent des champs, plantent des vignes,

Et ils en recueillent les produits.

38 Il les bénit, et ils deviennent très nombreux,

Et il ne diminue point leur bétail.

39 Sont-ils amoindris et humiliés

Par l’oppression, le malheur et la souffrance;

40 Verse-t-il le mépris sur les grands,

Les fait-il errer dans des déserts sans chemin,

41 *2 S 2:8.Ps 113:7,8.Il relève l’indigent et le délivre de la misère,

Il multiplie les familles comme des troupeaux.

42 *Job 22:19.Les hommes droits le voient et se réjouissent,

*Job 5:16.Mais toute iniquité ferme la bouche.

43 Que celui qui est sage prenne garde à ces choses,

Et qu’il soit attentif aux bontés de l’Éternel.

De friköptas tacksamhet

1 *Ps 106:1, 118:1, 136:1. Tacka Herren, för han är god,

evig är hans nåd!

2 *Ps 106:10, Jes 35:10. Så ska Herrens friköpta säga,

de han har friköpt

från fiendens hand

3 *5 Mos 30:3f, Jes 11:12, 43:5f, Hes 11:17, 20:34. och samlat från länderna,

från öst och väst,

nord och syd*107:3sydOrdagrant: "från havet" (troligen Akabaviken)..

4 *Hebr 11:38. De irrade i öknen på öde stigar,

de fann ingen stad

där de kunde bo.

5 De var hungriga och törstiga,

deras själ mattades.

6 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han räddade dem

ur deras svårigheter.

7 *Ps 68:7. Han ledde dem

på den rätta vägen

till en stad där

de kunde bo.

8 *1 Petr 2:9. De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

9 för han mättar

den längtande själen

och fyller den hungrande själen

med sitt goda.

10 *Job 36:8, Jes 42:7, Luk 1:79. De satt i mörker och dödsskugga,

fångna i nöd och i bojor av järn,

11 *Ps 78:40, 106:7, Ords 1:25, Jer 9:12f. för de hade trotsat Guds ord

och föraktat den Högstes råd.

12 Han ödmjukade deras hjärtan

med lidande,

de föll och ingen hjälpare fanns.

13 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han frälste dem

ur deras svårigheter.

14 *Ps 129:4f. Han förde dem ut ur mörker

och dödsskugga

och slet sönder deras bojor.

15 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

16 för han krossade portar

av koppar

och knäckte bommar av järn.

17 De blev dårar genom sitt uppror

och fick lida för sina synder,

18 *Job 33:20. de kände avsky för all mat

och närmade sig dödens portar.

19 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han frälste dem

ur deras svårigheter.

20 Han sände sitt ord

och botade dem

och räddade dem

från undergång.

21 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

22 *Ps 50:14, 23, 116:17. de ska offra lovets offer

och förkunna hans verk

med jubel.

23 De for ut på havet med skepp

och drev handel på väldiga vatten,

24 de såg Herrens gärningar

och hans under i havets djup.

25 *Ps 135:6. Han talade och framkallade

en stormvind

så att havets vågor gick höga.

26 De for upp mot himlen

och ner i djupen,

deras själ var förtvivlad

i faran.

27 De vinglade och raglade

som druckna,

all deras vishet var borta.

28 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han förde dem ut

ur deras svårigheter.

29 Han stillade stormen

och vågorna tystnade.

30 De gladdes över att det blev lugnt,

och han förde dem till hamnen

dit de ville.

31 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

32 de ska upphöja honom

i folkets församling

och prisa honom i de äldstes råd.

33 Han gjorde floder till öken,

källor till törstig mark

34 *5 Mos 29:23f, Jes 13:19, Jer 17:6. och bördigt land till saltjord

på grund av invånarnas ondska.

35 *Ps 105:41, 114:8, Jes 35:7, 41:18, Jer 31:23f. Han gjorde öknen

till vattenrik sjö

och torrt land till källor,

36 han lät de hungriga leva där

och bygga en stad

där de kunde bo.

37 *Jes 65:21f, Amos 9:14f. De sådde åkrar

och planterade vingårdar

som gav rik skörd.

38 *5 Mos 28:2f, 30:9. Han välsignade dem

och de blev många,

han lät inte deras boskap bli färre.

39 *5 Mos 28:62, Ps 38:7, 44:26. Sedan blev de färre

och tyngdes av förtryck,

olyckor och bekymmer.

40 *5 Mos 28:7, Job 12:21, 24. Han öste förakt över furstarna

och lät dem irra i väglös ödemark,

41 *5 Mos 30:5, Hes 36:37f. han upphöjde den fattige

ur eländet

och förökade familjerna

som hjordar.

42 *Job 5:16, 22:19, Ps 63:12, 126:2f, Mika 7:16, Sef 3:14. De ärliga ser det och gläds,

all ondska måste tiga.

43 *Jer 9:12, Hos 14:10. Den som är vis bör ta till sig detta

och tänka på Herrens

nådegärningar.