Salmos 102

1 Prière de l’affligé, lorsqu’il est abattu et qu’il répand sa plainte devant l’Éternel.

2 Éternel, écoute ma prière, et que mon cri parvienne jusqu’à toi!

3 Ne me cache point ta face; au jour de ma détresse, incline vers moi ton oreille; au jour que je t’invoque, hâte-toi, réponds-moi!

4 Car mes jours s’en vont comme la fumée, et mes os sont brûlés comme un foyer.

5 Mon cœur a été frappé, et s’est desséché comme l’herbe; tellement que j’ai oublié de manger mon pain.

6 A force de crier en gémissant, mes os sont attachés à ma chair.

7 Je ressemble au pélican du désert; je suis comme la chouette des masures.

8 Je veille, et je suis semblable à un passereau solitaire sur le toit.

9 Tous les jours mes ennemis m’outragent, et mes adversaires en fureur jurent par mon nom.

10 Car j’ai mangé la cendre comme le pain, et j’ai mêlé ma boisson de pleurs,

11 A cause de ton indignation et de ton courroux; car tu m’as enlevé et jeté au loin.

12 Mes jours sont comme l’ombre à son déclin, et je deviens sec comme l’herbe.

13 Mais toi, Éternel, tu règnes à perpétuité, et ta mémoire dure d’âge en âge.

14 Tu te lèveras, tu auras compassion de Sion; car il est temps d’en avoir pitié; car le moment est venu.

15 Car tes serviteurs sont affectionnés à ses pierres, et ils ont pitié de sa poussière.

16 Alors les peuples craindront le nom de l’Éternel, et tous les rois de la terre, ta gloire;

17 Quand l’Éternel aura rebâti Sion, qu’il aura paru dans sa gloire,

18 Qu’il aura écouté la requête des désolés, et n’aura pas dédaigné leur supplication.

19 Cela sera écrit pour la génération à venir; et le peuple qui sera créé, louera l’Éternel.

20 Parce qu’il aura regardé du lieu élevé de sa sainteté, et que des cieux l’Éternel aura jeté les yeux sur la terre,

21 Pour entendre les gémissements des captifs, pour délivrer ceux qui sont voués à la mort;

22 Afin qu’on célèbre en Sion le nom de l’Éternel, et sa louange dans Jérusalem,

23 Quand tous les peuples s’assembleront, et tous les royaumes, pour servir l’Éternel.

24 Il a abattu ma force en chemin; il a abrégé mes jours.

25 J’ai dit: Mon Dieu, ne m’enlève pas au milieu de mes jours. Tes années sont d’âge en âge.

26 Tu as jadis fondé la terre, et les cieux sont l’ouvrage de tes mains.

27 Ils périront, mais toi tu subsisteras; ils vieilliront tous comme un vêtement; tu les changeras comme un habit, et ils seront changés.

28 Mais toi, tu es toujours le même, et tes années ne finiront point.

29 Les enfants de tes serviteurs habiteront en repos, et leur postérité sera affermie devant toi.

Tröst i svår nöd

1 Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren.

2 Herre, hör min bön,

låt mitt rop komma inför dig!

3 *Ps 31:3, 69:18. Dölj inte ditt ansikte för mig

när jag är i nöd.

Vänd ditt öra till mig,

skynda dig att svara

när jag ropar!

4 Mina dagar försvinner som rök,

mina ben brinner som eld.

5 Mitt hjärta är bränt

och visset som gräs,

för jag glömmer att äta mitt bröd.

6 *Job 19:20, Klag 4:8. Efter all min högljudda suckan

är jag bara skinn och ben.

7 Jag är som en pelikan i öknen,

som en uggla bland ruiner.

8 Jag ligger vaken,

jag är som en ensam fågel

på taket.

9 *Jes 65:15, Jer 29:22. Mina fiender hånar mig dagen lång,

mina häcklare använder mig

som en svordom.

10 *Ps 42:4, 80:6. Jag äter aska som bröd

och blandar min dryck med tårar,

11 på grund av din vrede och harm.

Du har gripit mig

och kastat bort mig.

12 *Job 14:2, Ps 109:23, 144:4, 1 Petr 1:24. Mina dagar är

som en utdragen skugga,

jag vissnar som gräs.

13 *Ps 9:8, 29:10, 135:13, Klag 5:19. Men du, Herre, tronar för evigt,

ihågkommen av släkte efter släkte.

14 *Ps 51:20, Jes 49:13f, 60:10, Sak 1:12f. Du ska gripa in

och förbarma dig över Sion,

det är dags att du visar det nåd.

Ja, tiden är inne,

15 för dina tjänare älskar dess stenar,

de lider med dess grus.

16 *Ps 67:8, 68:30, 138:4. Folken ska vörda Herrens namn

och jordens alla kungar

din härlighet,

17 när Herren bygger upp Sion

och visar sig i sin härlighet.

18 Han vänder sig till

den utblottades bön

och föraktar den inte.

19 *Ps 22:31f. Det ska skrivas ner

för ett kommande släkte,

ett folk som han skapar

ska prisa Herren,

20 för han blickar ner

från sin heliga höjd,

Herren ser ner

från himlen till jorden

21 *Ps 79:11, 146:7, Hebr 2:14. för att höra den fångnes klagan

och befria dödens barn.

22 Herrens namn

ska förkunnas i Sion

och hans lov i Jerusalem,

23 *Ps 22:28, 68:33, Jes 2:2f. när folk och riken samlas

för att tjäna Herren.

24 Han har försvagat min kraft

på vägen,

han har förkortat

mina dagar.

25 *Ps 90:2. Jag sade: Min Gud,

ryck inte bort mig

mitt i livet!

Dina år varar

från släkte till släkte.

26 *1 Mos 1:1, Neh 9:6, Ps 8:4, 24:2, 33:6, Hebr 1:10f. För länge sedan*102:26f Verserna 26-28 citeras i Hebr 1:10-12 med hänsyftning på Kristus som Skapare.

lade du jordens grund,

himlarna är dina händers verk.

27 *Jes 51:6, 54:10, Matt 24:35, 2 Petr 3:7f. De ska gå under,

men du ska bestå.

De ska alla nötas ut som kläder,

du ska byta ut

dem som en mantel

och de försvinner*102:27byta ut … försvinnerAnnan översättning (så Septuaginta): "förvandla … förvandlas". .

28 Men du är densamme,

och dina år har inget slut.

29 *Ps 69:37, 89:5. Dina tjänares barn

ska bo i trygghet

och deras ättlingar

bestå inför dig.