1 Au maître-chantre, des Jéduthunites. Psaume d’Asaph.
2 Ma voix s’adresse à Dieu, et je crie, ma voix s’adresse à Dieu, et il m’écoutera.
3 Au jour de ma détresse, j’ai cherché le Seigneur; la nuit, ma main était étendue vers lui et ne se lassait point; mon âme refusait d’être consolée.
4 Je me souvenais de Dieu, et je gémissais; je méditais, et mon esprit était abattu. Sélah (pause).
5 Tu avais retenu mes yeux dans les veilles; j’étais troublé, je ne pouvais parler.
6 Je pensais aux jours d’autrefois, aux années des temps passés.
7 Je me rappelais mes mélodies de la nuit; je méditais en mon cœur, et mon esprit examinait.
8 Le Seigneur rejettera-t-il pour toujours, ne sera-t-il plus désormais propice?
9 Sa bonté a-t-elle cessé pour toujours? Sa parole a-t-elle pris fin pour tous les âges?
10 Dieu a-t-il oublié d’avoir pitié? A-t-il dans sa colère fermé ses compassions?
11 Et j’ai dit: Voilà ce qui fait ma souffrance: C’est que la droite du Très-Haut a changé.
12 Je me rappellerai les exploits de l’Éternel, me souvenant de tes merveilles d’autrefois;
13 Je méditerai sur toutes tes œuvres, et je considérerai tes hauts faits.
14 O Dieu, tes voies sont saintes! Quel autre Dieu est grand comme Dieu?
15 Tu es le Dieu qui fait des merveilles; tu as fait connaître ta force parmi les peuples.
16 Par ton bras, tu rachetas ton peuple, les enfants de Jacob et de Joseph. (Sélah.)
17 Les eaux te virent, ô Dieu! Les eaux te virent; elles tremblèrent; même les abîmes s’émurent.
18 Les nues se répandirent en eaux; les nuages tonnèrent; tes traits aussi volèrent çà et là.
19 Ton tonnerre gronda dans le tourbillon; les éclairs brillèrent sur le monde; la terre s’émut et trembla.
20 Tu as fait ton chemin dans la mer, tes sentiers dans les grandes eaux; et tes traces n’ont point été connues.
21 Tu as conduit ton peuple comme un troupeau, par la main de Moïse et d’Aaron.
Tröst i tider av oro
1 Ps 39:1, 62:1. För körledaren, till Jedutun. En psalm av Asaf.
2 Jag höjer min röst till Gud och ropar,
jag höjer min röst till Gud
och han lyssnar till mig.
3 Job 11:13, Ps 9:11, 27:8, 50:15, 86:7, Jes 26:16. På nödens dag söker jag Herren,
om natten är min hand utsträckt
utan att tröttna.
Min själ vägrar låta sig tröstas.
4 Jes 26:16f. Jag tänker på Gud och suckar,
jag grubblar och min ande
mattas. Sela
5 Ps 102:8. Mina ögonlock håller du öppna,
jag är full av oro
och kan inte tala.
6 5 Mos 32:7, Ps 143:5, Jes 51:9. Jag tänker på forna dagar,
sedan länge flydda år.
7 Jag minns min sång77:7min sångAndra handskrifter (Septuaginta): "mina tankar". i natten,
jag grubblar i mitt hjärta
och min ande undrar:
8 Ps 44:10, 79:5, 85:6, 108:12. Ska Herren förkasta för evigt
och aldrig mer visa nåd?
9 Ps 89:50, 98:3, Klag 3:22. Är hans godhet borta för alltid?
Är det slut med hans ord
för alla tider?
10 Har Gud glömt att vara nådig?
Eller har han i vrede hållit inne
sin barmhärtighet? Sela
11 Ps 39:10, Jer 10:19. Jag svarar: Detta är min plåga,
att den Högstes högra hand
inte är som förr.
12 Jag minns Herrens gärningar,
jag minns dina forna under,
13 jag tänker på alla dina verk
och begrundar det du har gjort.
14 2 Mos 15:11f, Ps 89:9. Gud, i helighet går din väg.
Vilken gud är så stor som Gud?
15 Ps 72:18, 106:8. Du är den Gud som gör under,
du har visat din makt bland folken.
16 2 Mos 6:6, 5 Mos 9:29. Med din arm har du
återlöst ditt folk,
Jakobs och Josefs barn. Sela
17 2 Mos 14:21f, Ps 114:3f, Hab 3:8f. Vattnen såg dig, Gud,
vattnen såg dig och bävade,
själva djupen darrade.
18 Från molnen strömmade vatten,
skyarna höjde sin röst
och dina pilar flög överallt.
19 Din åska dundrade i virvelstormen,
blixtar lyste upp världen,
jorden darrade och bävade.
20 2 Mos 14:22, 28, Jes 51:10, Hab 3:15. Genom havet gick din väg,
din stig genom väldiga vatten,
och ingen såg dina fotspår.
21 Ps 78:52, 80:1, Jes 63:11f, Mika 6:4. Du förde ditt folk som en fårhjord
genom Moses och Arons hand.