Salmos 107

1 Célébrez l’Éternel, car il est bon, car sa miséricorde demeure à toujours!

2 Qu’ainsi disent les rachetés de l’Éternel, ceux qu’il a rachetés de la main de l’oppresseur,

3 Et qu’il a rassemblés des pays d’orient et d’occident, de l’aquilon et du midi.

4 Ils erraient par le désert, dans un chemin solitaire; ils ne trouvaient point de ville habitable.

5 Ils étaient affamés et altérés; leur âme défaillait en eux.

6 Alors ils ont crié à l’Éternel dans leur détresse; et il les a délivrés de leurs angoisses.

7 Il les a conduits par le droit chemin, pour arriver à une ville habitable.

8 Qu’ils célèbrent l’Éternel pour sa bonté, pour ses merveilles envers les fils des hommes!

9 Car il a rassasié l’âme altérée, et rempli de biens l’âme affamée.

10 Ceux qui habitaient les ténèbres et l’ombre de la mort, retenus dans l’affliction et dans les fers,

11 Pour avoir été rebelles aux paroles de Dieu, et avoir méprisé le conseil du Très-Haut;

12 Il avait humilié leur cœur par la souffrance; ils succombaient loin de tout secours.

13 Alors ils ont crié à l’Éternel dans leur détresse; et il les a délivrés de leurs angoisses.

14 Il les a tirés des ténèbres et de l’ombre de la mort; il a rompu leurs liens.

15 Qu’ils célèbrent l’Éternel pour sa bonté, pour ses merveilles envers les fils des hommes!

16 Car il a brisé les portes d’airain, et rompu les barreaux de fer.

17 Les insensés qui étaient affligés à cause de la voie de leurs transgressions et de leurs iniquités;

18 Leur âme avait en horreur toute nourriture; ils touchaient aux portes de la mort.

19 Alors ils ont crié à l’Éternel dans leur détresse; et il les a délivrés de leurs angoisses.

20 Il a envoyé sa parole, et il les a guéris, et les a retirés de leurs tombeaux.

21 Qu’ils célèbrent l’Éternel pour sa bonté, pour ses merveilles envers les fils des hommes!

22 Qu’ils offrent des sacrifices d’actions de grâces, et racontent ses œuvres en chantant de joie!

23 Ceux qui descendent sur la mer dans des navires, et qui trafiquent sur les grandes eaux,

24 Ceux-là ont vu les œuvres de l’Éternel, et ses merveilles dans les lieux profonds.

25 Il parla, et fit lever un vent de tempête, qui souleva les vagues de la mer.

26 Ils montent aux cieux; ils descendent aux abîmes; leur âme se fond d’angoisse.

27 Ils tournoient et chancellent comme un homme ivre; toute leur sagesse leur manque.

28 Alors ils ont crié à l’Éternel dans leur détresse, et il les a retirés de leurs angoisses.

29 Il arrête la tempête, la changeant en calme, et les ondes se taisent.

30 Ils se réjouissent de ce qu’elles sont calmées; et il les conduit au port qu’ils désiraient.

31 Qu’ils célèbrent la bonté de l’Éternel, et ses merveilles envers les fils des hommes!

32 Qu’ils l’exaltent dans l’assemblée du peuple; qu’ils le louent dans le conseil des anciens!

33 Il change les fleuves en désert, et les sources d’eaux en un sol aride;

34 La terre fertile en lande salée, à cause de la méchanceté de ses habitants.

35 Il change le désert en étang, et la terre aride en sources d’eaux.

36 Il y fait habiter ceux qui étaient affamés; et ils fondent une ville pour l’habiter.

37 Ils ensemencent des champs et plantent des vignes, qui rendent du fruit tous les ans.

38 Il les bénit, et ils se multiplient extrêmement; il ne laisse point diminuer leur bétail.

39 Puis, ils sont amoindris et humiliés par l’oppression, le malheur et la souffrance.

40 Il répand le mépris sur les grands, et les fait errer dans un désert sans chemin.

41 Mais il relève le pauvre de l’affliction, et rend les familles nombreuses comme des troupeaux.

42 Les hommes droits le voient et s’en réjouissent; mais tous les injustes ont la bouche fermée.

43 Que celui qui est sage prenne garde à ces choses, et considère les bontés de l’Éternel.

De friköptas tacksamhet

1 *Ps 106:1, 118:1, 136:1. Tacka Herren, för han är god,

evig är hans nåd!

2 *Ps 106:10, Jes 35:10. Så ska Herrens friköpta säga,

de han har friköpt

från fiendens hand

3 *5 Mos 30:3f, Jes 11:12, 43:5f, Hes 11:17, 20:34. och samlat från länderna,

från öst och väst,

nord och syd*107:3sydOrdagrant: "från havet" (troligen Akabaviken)..

4 *Hebr 11:38. De irrade i öknen på öde stigar,

de fann ingen stad

där de kunde bo.

5 De var hungriga och törstiga,

deras själ mattades.

6 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han räddade dem

ur deras svårigheter.

7 *Ps 68:7. Han ledde dem

på den rätta vägen

till en stad där

de kunde bo.

8 *1 Petr 2:9. De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

9 för han mättar

den längtande själen

och fyller den hungrande själen

med sitt goda.

10 *Job 36:8, Jes 42:7, Luk 1:79. De satt i mörker och dödsskugga,

fångna i nöd och i bojor av järn,

11 *Ps 78:40, 106:7, Ords 1:25, Jer 9:12f. för de hade trotsat Guds ord

och föraktat den Högstes råd.

12 Han ödmjukade deras hjärtan

med lidande,

de föll och ingen hjälpare fanns.

13 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han frälste dem

ur deras svårigheter.

14 *Ps 129:4f. Han förde dem ut ur mörker

och dödsskugga

och slet sönder deras bojor.

15 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

16 för han krossade portar

av koppar

och knäckte bommar av järn.

17 De blev dårar genom sitt uppror

och fick lida för sina synder,

18 *Job 33:20. de kände avsky för all mat

och närmade sig dödens portar.

19 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han frälste dem

ur deras svårigheter.

20 Han sände sitt ord

och botade dem

och räddade dem

från undergång.

21 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

22 *Ps 50:14, 23, 116:17. de ska offra lovets offer

och förkunna hans verk

med jubel.

23 De for ut på havet med skepp

och drev handel på väldiga vatten,

24 de såg Herrens gärningar

och hans under i havets djup.

25 *Ps 135:6. Han talade och framkallade

en stormvind

så att havets vågor gick höga.

26 De for upp mot himlen

och ner i djupen,

deras själ var förtvivlad

i faran.

27 De vinglade och raglade

som druckna,

all deras vishet var borta.

28 Men de ropade till Herren

i sin nöd,

och han förde dem ut

ur deras svårigheter.

29 Han stillade stormen

och vågorna tystnade.

30 De gladdes över att det blev lugnt,

och han förde dem till hamnen

dit de ville.

31 De ska tacka Herren

för hans nåd

och hans under

mot människors barn,

32 de ska upphöja honom

i folkets församling

och prisa honom i de äldstes råd.

33 Han gjorde floder till öken,

källor till törstig mark

34 *5 Mos 29:23f, Jes 13:19, Jer 17:6. och bördigt land till saltjord

på grund av invånarnas ondska.

35 *Ps 105:41, 114:8, Jes 35:7, 41:18, Jer 31:23f. Han gjorde öknen

till vattenrik sjö

och torrt land till källor,

36 han lät de hungriga leva där

och bygga en stad

där de kunde bo.

37 *Jes 65:21f, Amos 9:14f. De sådde åkrar

och planterade vingårdar

som gav rik skörd.

38 *5 Mos 28:2f, 30:9. Han välsignade dem

och de blev många,

han lät inte deras boskap bli färre.

39 *5 Mos 28:62, Ps 38:7, 44:26. Sedan blev de färre

och tyngdes av förtryck,

olyckor och bekymmer.

40 *5 Mos 28:7, Job 12:21, 24. Han öste förakt över furstarna

och lät dem irra i väglös ödemark,

41 *5 Mos 30:5, Hes 36:37f. han upphöjde den fattige

ur eländet

och förökade familjerna

som hjordar.

42 *Job 5:16, 22:19, Ps 63:12, 126:2f, Mika 7:16, Sef 3:14. De ärliga ser det och gläds,

all ondska måste tiga.

43 *Jer 9:12, Hos 14:10. Den som är vis bör ta till sig detta

och tänka på Herrens

nådegärningar.