1 Au maître-chantre. Psaume de David. Sur Ajéleth-Hashachar (Biche de l’Aurore).
2 Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m’as-tu abandonné, t’éloignant de ma délivrance et des paroles de mon gémissement?
3 Mon Dieu, je crie le jour, mais tu ne réponds point; et la nuit, et je n’ai point de repos.
4 Cependant tu es le Saint, qui habites au milieu des louanges d’Israël.
5 Nos pères se sont confiés en toi; ils se sont confiés en toi, et tu les as délivrés.
6 Ils ont crié vers toi, et ils ont été délivrés; ils se sont confiés en toi, et ils n’ont pas été confus.
7 Mais moi, je suis un ver, et non un homme; l’opprobre des hommes et le méprisé du peuple.
8 Tous ceux qui me voient se raillent de moi; ils ouvrent la bouche, ils secouent la tête.
9 Il se repose sur l’Éternel, disent-ils, qu’il le délivre; qu’il le sauve, puisqu’il a mis en lui son affection.
10 Oui, c’est toi qui m’as tiré du sein de ma mère, et qui m’as fait reposer en paix sur sa mamelle.
11 J’ai été remis en tes mains dès ma naissance; dès le sein de ma mère tu es mon Dieu.
12 Ne t’éloigne pas de moi, car la détresse est proche, car il n’y a personne pour me secourir!
13 Des taureaux nombreux m’environnent; de puissants taureaux de Bassan m’entourent.
14 Ils ouvrent leur gueule contre moi, comme un lion déchirant et rugissant.
15 Je suis comme de l’eau qui s’écoule, et tous mes os se sont déjoints; mon cœur est comme la cire, il se fond dans mes entrailles.
16 Ma vigueur est desséchée comme la brique; ma langue est attachée à mon palais, et tu m’as couché dans la poussière de la mort.
17 Car des chiens m’ont environné, une bande de méchants m’a entouré; ils ont percé mes mains et mes pieds.
18 Je compterais tous mes os. Ils me considèrent et me regardent.
19 Ils partagent entre eux mes vêtements; ils tirent ma robe au sort.
20 Toi donc, Éternel, ne t’éloigne pas!
21 Toi, ma force, accours à mon aide! Délivre mon âme de l’épée, mon unique bien de la patte des chiens!
22 Sauve-moi de la gueule du lion, retire-moi d’entre les cornes des buffles!
23 J’annoncerai ton nom à mes frères; je te louerai au milieu de l’assemblée.
24 Vous qui craignez l’Éternel, louez-le; toute la race de Jacob, glorifiez-le; toute la race d’Israël, redoutez-le!
25 Car il n’a point méprisé ni dédaigné l’affliction de l’affligé; il ne lui a point caché sa face; mais il l’a exaucé quand il criait vers lui.
26 Tu seras loué par moi dans la grande assemblée; j’accomplirai mes vœux en présence de ceux qui te craignent.
27 Les humbles mangeront et seront rassasiés; ceux qui cherchent l’Éternel, le loueront; votre cœur vivra à perpétuité.
28 Tous les bouts de la terre s’en souviendront, et reviendront à l’Éternel; toutes les familles des nations se prosterneront devant ta face.
29 Car le règne appartient à l’Éternel, et il domine sur les nations.
30 Tous les riches de la terre mangeront aussi et se prosterneront; tous ceux qui descendent vers la poussière et celui qui ne peut conserver sa vie, s’inclineront devant lui.
31 La postérité le servira; on parlera de l’Éternel à la génération future.
32 Ils viendront, et raconteront sa justice au peuple qui naîtra, parce qu’il aura fait ces choses.
Messias lidande och seger
1 För körledaren, till "Morgonrodnadens hind". En psalm av David.
2 Ps 10:1, Matt 27:46, Mark 14:34, 15:34. Min Gud, min Gud,
varför har du övergett mig?
Jag ropar och klagar,
men min frälsning är fjärran.22:2 Denna vers, titelversen till själva psalmen, citeras av Jesus på korset (Matt 27:46, Mark 15:34).
3 Job 30:20, Ps 88:2. Min Gud, jag ropar om dagen
men du svarar inte,
och om natten
men får ingen ro.
4 Ps 77:14. Ändå är du den Helige,
den som tronar på Israels
lovsånger.
5 På dig förtröstade våra fäder,
de förtröstade och du befriade dem.
6 Ps 25:3, 107:6. Till dig ropade de och fick hjälp,
de förtröstade på dig
och behövde inte skämmas.
7 Ps 31:12, Jes 41:14, 53:3. Men jag är en mask
och inte en människa,
hånad av människor
och föraktad av folket.
8 Matt 27:39, Mark 15:29, Luk 23:35f. Alla som ser mig hånar mig,
de grimaserar
och skakar på huvudet:
9 Matt 27:43. "Anförtro dig22:9Anförtro dig Annan översättning (så Septuaginta): "Han har anförtrott sig". Orden användes som hån mot Jesus (Matt 27:43). åt Herren!
Han får befria och rädda honom,
han älskar ju honom."
10 Ps 71:6. Det var du som drog mig
ut ur moderlivet,
du gjorde mig trygg
vid min mors bröst.
11 På dig är jag kastad
ända från modersskötet,
från moderlivet är du min Gud.
12 Ps 35:22, 38:22, 71:12. Var inte långt ifrån mig,
för nöden är nära
och ingen hjälpare finns.
13 Tjurar i mängd omger mig,
Bashans oxar22:13Bashans oxarGolanhöjdernas frodiga bete gav välväxta oxar (jfr Hes 39:18). omringar mig.
14 Som rovlystna, rytande lejon
spärrar de upp sitt gap mot mig.
15 Jag rinner bort som vatten,
alla mina leder har skilts åt.
Mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt inre.
16 Ps 38:11, 104:29. Min kraft är uttorkad
som en krukskärva,
min tunga fastnar i gommen.
Du lägger mig i dödens stoft.22:16 På korset hänvisar Jesus till bl a denna vers när han "för att Skriften skulle uppfyllas" säger: "Jag är törstig" (Joh 19:28).
17 Ps 59:7, Matt 27:31, Mark 15:20, Luk 23:33, Joh 19:18, Apg 2:23. Hundar omger mig,
de ondas hop omringar mig,
de har genomborrat22:17de har genomborratOrdagrant: "de har grävt hål i" (jfr Ps 40:7), enligt Septuaginta och ett flertal hebreiska handskrifter. Masoretiska texten: "som lejon".
mina händer och fötter.
18 Jag kan räkna alla mina ben,
de ser på mig, de stirrar.
19 Matt 27:35, Mark 15:24, Luk 23:34, Joh 19:23f. De delar mina kläder mellan sig
och kastar lott om min klädnad.22:19 Citeras i Joh 19:24 som profetia om korsfästelsen.
20 Men du, Herre,
var inte långt borta!
Du min styrka,
skynda till min hjälp!
21 Ps 35:17, 37:14. Rädda min själ från svärdet,
mitt liv ur hundarnas våld!
22 Fräls mig från lejonets gap
och vildoxarnas horn!
Du bönhör mig.
23 Ps 26:12, 35:18, 40:10, Hebr 2:12. Jag ska förkunna ditt namn
för mina bröder,
mitt i församlingen
ska jag lovsjunga dig.22:23 Citeras i Hebr 2:12 som profetia om den uppståndne Jesus.
24 Ni som vördar Herren,
lova honom!
Ära honom, alla Jakobs barn,
och bäva för honom,
alla Israels barn,
25 Ps 9:13, 27:9, 102:2, Hebr 5:7. för han föraktade inte
den förtrycktes lidande
och såg inte på honom med avsky.
Han dolde inte sitt ansikte
för honom
utan lyssnade när han ropade
till honom.
26 Ps 22:23, 35:18, 40:10f, 116:14. Från dig kommer mitt lov
i den stora församlingen.
Jag ska uppfylla mina löften
inför dem som vördar honom.
27 Ps 69:33, Jes 65:13f, Matt 5:5f. De ödmjuka ska äta och bli mätta,
de som söker Herren
ska lova honom.
Era hjärtan ska leva för evigt.
28 Ps 2:8, 72:11, 86:9, 102:23. Alla jordens ändar ska minnas det
och omvända sig till Herren,
folkens alla släkter
ska tillbe inför dig,
29 Ps 96:10, Ob v 21, Mika 5:2. för riket är Herrens
och han råder över folken.
30 1 Sam 2:8. Alla mäktiga på jorden
ska äta och tillbe,
inför honom ska de
böja knä,
alla som går ner i stoftet
och inte kan hålla sin själ vid liv.22:30stoftet och inte kan hålla sin själ vid livAndra handskrifter (Septuaginta): "stoftet. Men min själ lever för honom".
31 Ps 102:19, Jes 53:10. Ättlingar ska tjäna honom,
kommande släkten
ska få höra om Herren.
32 Jer 23:6. De ska träda fram
och förkunna hans rättfärdighet
för det folk som ska födas:
att han har gjort det.