1 Maskil (cantique) de David, lorsqu’il était dans la caverne; prière.
2 Je crie, de ma voix, à l’Éternel; de ma voix, je supplie l’Éternel.
3 Je répands devant lui ma plainte; j’expose ma détresse en sa présence.
4 Quand mon esprit est abattu en moi, toi, tu connais mon sentier. Ils m’ont caché un piège dans le chemin où je marchais.
5 Regarde à ma droite, et vois! Personne ne me reconnaît; tout refuge me manque; personne n’a souci de mon âme.
6 Éternel! je crie à toi, et je dis: Tu es ma retraite, mon partage dans la terre des vivants.
7 Sois attentif à mon cri, car je suis fort misérable; délivre-moi de ceux qui me poursuivent, car ils sont plus forts que moi!
8 Retire mon âme de sa prison, afin que je célèbre ton nom. Les justes viendront autour de moi, parce que tu m’auras fait du bien.
Bön i ensamhet och nöd
1 1 Sam 22:1, 24:4, Ps 57:1. En vishetspsalm av David. En bön när han var i grottan142:1när han var i grottan på flykt undan kung Saul. Se 1 Sam 22:1 och Ps 57..
2 Med hög röst
ropar jag till Herren,
med hög röst
ber jag Herren om nåd.
3 Ps 62:9. Jag utgjuter mitt bekymmer
för honom,
berättar om min nöd för honom.
4 Ps 77:4, 140:6, 141:9, 143:4. När min ande mattas i mig
är du den som känner min stig.
På vägen där jag går
har de lagt snaror för mig.
5 Ps 31:12, 38:12, 88:9, 19. Se på min högra sida,
där finns ingen
som känns vid mig.
Jag har ingen tillflykt mer,
ingen som frågar efter min själ.
6 Ps 16:5, 27:13, 73:26, 116:9. Jag ropar till dig, Herre,
jag säger: Du är min tillflykt,
min lott i de levandes land.
7 Lyssna till mitt rop,
för jag är i stor nöd.
Rädda mig från mina förföljare,
för de är starkare än jag.
8 Ps 25:17, 143:11. För min själ ut ur fängelset,
så att jag kan prisa ditt namn.
De rättfärdiga ska samlas
omkring mig
när du visar din godhet mot mig.