Salmos 137

1 Nous nous sommes assis près des fleuves de Babylone, et là, nous avons pleuré, nous souvenant de Sion.

2 Nous avons suspendu nos harpes aux saules de la contrée.

3 Là, ceux qui nous avaient emmenés captifs nous demandaient des chants joyeux: Chantez-nous quelque chose des cantiques de Sion.

4 Comment chanterions-nous les cantiques de l’Éternel, dans une terre étrangère?

5 Si je t’oublie, Jérusalem, que ma droite s’oublie elle-même!

6 Que ma langue s’attache à mon palais, si je ne me souviens de toi, si je ne fais de Jérusalem le principal sujet de ma joie!

7 Éternel, souviens-toi des enfants d’Édom, qui, dans la journée de Jérusalem, disaient: Rasez, rasez jusqu’à ses fondements!

8 Fille de Babel, la dévastée, heureux qui te rendra ce que tu nous as fait!

9 Heureux qui saisira tes enfants, et les écrasera contre le rocher!

Vid Babels floder

1 Vid Babels floder,

där satt vi och grät

när vi tänkte på Sion.

2 Där i pilträden

hängde vi våra harpor,

3 för våra fångvaktare

bad oss sjunga,

våra plågare*137:3våra plågareAnnan översättning (så Septuaginta): "de som fört bort oss".

bad oss vara glada:

"Sjung för oss en av Sions sånger!"

4 Hur kan vi sjunga Herrens sång

i främmande land?

5 Glömmer jag dig, Jerusalem,

då ska min högra hand

glömma att spela.*137:5glömma att spelaOrdagrant: "glömma".

6 Låt min tunga fastna i gommen

om jag inte tänker på dig,

om jag inte har Jerusalem

som min högsta glädje.

7 *Ps 74:7, Klag 4:21f, Hes 25:12f, 35:1f, Ob v 10f.Herre, tänk på Jerusalems dag

då Edoms barn ropade:

"Riv, riv ner ända till grunden!"

8 *Jes 13:19f, Jer 50:29f, 52:24f, Upp 18:2f. Dotter Babel, du fördärvade*137:8du fördärvadeAndra handskrifter: "du fördärvare".,

lycklig är den som får ge dig

för det du har gjort mot oss.

9 *Jes 13:16, Nah 3:10, Luk 19:44. Lycklig är den

som får gripa dina späda barn

och krossa dem mot klippan.