1 Au maître-chantre. Psaume de David, serviteur de l’Éternel, qui adressa à l’Éternel les paroles de ce cantique, lorsque l’Éternel l’eut délivré de la main de tous ses ennemis et de la main de Saül.
2 Il dit donc: Je t’aimerai, ô Éternel, qui es ma force!
3 Éternel, mon rocher, ma forteresse et mon libérateur! Mon Dieu, mon rocher où je me réfugie! Mon bouclier, la force qui me délivre, ma haute retraite!
4 Je m’écrie: Loué soit l’Éternel! et je suis délivré de mes ennemis.
5 Les liens de la mort m’avaient enveloppé, et les torrents de la destruction m’avaient épouvanté;
6 Les liens du Sépulcre m’entouraient, les pièges de la mort m’avaient surpris;
7 Dans ma détresse, j’invoquai l’Éternel, et je criai à mon Dieu. De son palais, il entendit ma voix, et les cris que je poussais vers lui parvinrent à ses oreilles.
8 Alors la terre fut ébranlée et trembla; les fondements des montagnes s’agitèrent et s’ébranlèrent, parce qu’il était courroucé.
9 Une fumée montait de ses narines, et de sa bouche un feu dévorant; il en jaillissait des charbons embrasés.
10 Il abaissa les cieux et descendit, ayant l’obscurité sous ses pieds.
11 Il était monté sur un chérubin, et il volait; il était porté sur les ailes du vent.
12 Il fit des ténèbres sa retraite; il mit autour de lui, comme une tente, des eaux ténébreuses, de noirs nuages.
13 De la splendeur qui était devant lui, s’échappaient des nuées, avec de la grêle et des charbons de feu.
14 Et l’Éternel tonna dans les cieux, le Très-Haut fit retentir sa voix, avec de la grêle et des charbons de feu.
15 Il lança ses flèches, et dispersa mes ennemis; il lança des éclairs nombreux, et les mit en déroute.
16 Alors le fond des eaux apparut, et les fondements du monde furent mis à découvert, au bruit de ta menace, ô Éternel, au souffle du vent de ta colère.
17 Il étendit sa main d’en haut, et me prit; il me tira des grosses eaux.
18 Il me délivra de mon ennemi puissant, et de mes adversaires qui étaient plus forts que moi.
19 Ils m’avaient surpris au jour de ma calamité; mais l’Éternel fut mon appui.
20 Il m’a mis au large, il m’a délivré, parce qu’il a pris son plaisir en moi.
21 L’Éternel m’a traité selon ma justice; il m’a rendu selon la pureté de mes mains.
22 Car j’ai gardé les voies de l’Éternel, et je n’ai point été infidèle à mon Dieu.
23 Car toutes ses ordonnances sont devant moi, et je ne m’écarte point de ses statuts.
24 J’ai été intègre avec lui, et je me suis gardé de mon péché.
25 Aussi l’Éternel m’a rendu selon ma justice, selon la pureté de mes mains devant ses yeux.
26 Avec celui qui est bon, tu es bon; avec l’homme intègre, tu es intègre.
27 Avec celui qui est pur, tu te montres pur; mais avec le pervers, tu agis selon sa perversité.
28 Car c’est toi qui sauves le peuple affligé, et qui abaisses les yeux des superbes.
29 C’est toi qui fais luire ma lampe; c’est l’Éternel mon Dieu qui éclaire mes ténèbres.
30 Car avec toi je fonds sur une troupe; avec mon Dieu je franchis la muraille.
31 La voie de Dieu est parfaite; la parole de l’Éternel est éprouvée; il est un bouclier pour tous ceux qui se retirent vers lui.
32 Car qui est Dieu, sinon l’Éternel? Et qui est un rocher, sinon notre Dieu?
33 Le Dieu qui me ceint de force, et qui a rendu mon chemin sûr;
34 Qui rend mes pieds semblables à ceux des biches, et me fait tenir sur mes hauteurs;
35 Qui forme mes mains au combat, et mes bras bandent un arc d’airain.
36 Tu m’as donné le bouclier de ton salut; ta droite me soutient, et ta bonté me rend puissant.
37 Tu élargis le chemin sous mes pas, et mes talons ne chancellent point.
38 Je poursuis mes ennemis; je les atteins, et je ne reviens qu’après les avoir exterminés.
39 Je les frappe, et ils ne peuvent se relever; ils tombent sous mes pieds.
40 Car tu m’as ceint de force pour le combat, tu fais plier sous moi mes adversaires.
41 Tu fais tourner le dos à mes ennemis devant moi; ceux qui me haïssaient, je les détruis.
42 Ils crient, mais il n’y a point de libérateur; ils crient à l’Éternel, mais il ne leur répond pas.
43 Je les broie comme la poussière livrée au vent, je les jette au loin comme la boue des rues.
44 Tu me sauves des dissensions du peuple; tu me mets à la tête des nations; le peuple que je ne connaissais pas m’est assujetti.
45 Au bruit de mon nom, ils m’obéissent; les fils de l’étranger viennent me flatter.
46 Les fils de l’étranger défaillent, et sortent tremblants de leur retraite.
47 L’Éternel est vivant! Et béni soit mon rocher! Que le Dieu de mon salut soit exalté,
48 Le Dieu qui me donne la vengeance, et qui range les peuples sous moi!
49 Toi qui me délivres de mes ennemis, qui m’élèves au-dessus de mes adversaires, qui me délivres de l’homme violent!
50 C’est pourquoi je te louerai, ô Éternel, parmi les nations, et je chanterai à ton nom.
51 C’est lui qui délivre magnifiquement son roi, qui fait miséricorde à son Oint, à David et à sa postérité à jamais.
Kungens tack för räddning och seger
1 2 Sam 22:1f. För körledaren. Av Herrens tjänare David, som sjöng denna sång till Herren när Herrenhade räddat honom från alla hans fiender18:1när Herren hade räddat honom från alla hans fienderTroligen vid slutet av Davids liv. En snarlik version av denna psalm återfinns i 2 Sam 22. och ur Sauls våld. 2 Ps 46:2, 59:17f. Han sade:
Hjärtligt kär har jag dig,
Herre min styrka,
3 Ps 3:4, 31:4, 62:3, 8, 73:26, 91:2, 94:22, 144:2, Luk 1:69, Hebr 2:13.Herre mitt bergfäste,
min borg och min räddare,
min Gud, min klippa
och min tillflykt,
min sköld och min frälsnings horn18:3hornSymbol för styrka.,
mitt värn!
4 Ps 146:2. Jag ropar till Herren,
den högt lovade,
och jag blir frälst från mina fiender.
5 Ps 55:5, 69:3, 116:3, Job 22:10. Dödens band omgav mig,
fördärvets strömmar
skrämde mig,
6 dödsrikets band omslöt mig,
dödens snaror mötte mig.
7 Ps 3:5, 120:1, Jona 2:3f. I min nöd åkallade jag Herren,
jag ropade till min Gud.
Från sitt tempel
hörde han min röst,
mitt rop till honom
nådde hans öron.
8 Ps 68:9. Då skakade jorden och bävade,
bergens grundvalar darrade,
de skakade av hans brinnande
vrede.
9 2 Mos 19:18, 5 Mos 4:24, 32:22. Rök steg ur hans näsa
och förtärande eld ur hans mun,
det gnistrade av glöd från honom.
10 Han sänkte himlen och steg ner
med mörka moln under sina fötter,
11 1 Krön 28:18, Ps 99:1, 104:3, Hes 9:3. han red på keruben och flög,
han svävade fram
på vindens vingar.
12 5 Mos 4:11, Ps 97:2, Jes 45:15, 50:3. Han gjorde mörker till sitt skydd,
till sin hydda runt omkring honom:
mörka vatten, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom
bröt molnen fram
med hagel och glödande kol.
14 Ps 29:3.Herren dundrade i himlen,
den Högste höjde sin röst
med hagel och glödande kol18:14med hagel och glödande kolOrden saknas i vissa handskrifter och i 2 Sam 22:14..
15 1 Sam 7:10, Ps 148:8. Han sköt sina pilar
och skingrade dem,
blixtar i mängd och förvirrade dem.
16 Flodbäddar blev synliga,
jordens grundvalar blottades
för din tillrättavisning, Herre,
för din vredes stormvind.
17 Ps 32:6, 69:2f, 144:7. Han räckte sin hand från höjden
och grep tag i mig,
han drog mig upp
ur de väldiga vattnen.
18 1 Sam 23:1f. Han räddade mig
från min mäktige fiende,
från dem som hatade mig
och var starkare än jag.
19 Ps 4:2, 26:1. De anföll mig på min olyckas dag,
men Herren var mitt stöd.
20 Han förde mig ut på rymlig plats,
han räddade mig
eftersom han älskar mig.
21 Job 22:30, Ps 7:9, 17:1.Herren var god mot mig
efter min rättfärdighet,
han lönade mig
efter mina händers renhet,
22 för jag har hållit mig
på Herrens vägar
och inte avfallit
från min Gud.
23 Jag har haft alla hans domar
för ögonen
och inte avvisat hans stadgar.
24 5 Mos 18:13, 1 Kung 14:8, 15:5. Jag har varit fullkomlig
inför honom
och aktat mig för synd.
25 1 Sam 26:23f. Därför har Herren lönat mig
efter min rättfärdighet,
efter mina händers renhet
inför hans ögon.
26 Mot den trogne är du trofast,
mot den fullkomlige
är du fullkomlig.
27 3 Mos 26:23f, 2 Sam 22:27, Ps 146:9, Ords 3:34, Hes 7:27. Mot den rene är du ren,
men mot den falske är du vrång.
28 Ps 72:12, Ords 29:23, Jes 2:11, Luk 1:51. Ja, du frälser ett förtryckt folk,
men stolta ögon ödmjukar du.
29 1 Kung 15:4, Job 18:6, Ps 97:11, 112:4, 132:17. Du låter min lampa brinna klart,
Herren min Gud
lyser upp mitt mörker.
30 Ps 60:14, 118:10f, Fil 4:13. Med dig slår jag ner en armé18:30slår jag ner en arméAnnan översättning: "rusar jag fram mot vallar".,
med min Gud stormar jag murar.
31 5 Mos 32:31, Ps 12:7, 19:9, Ords 30:5. Guds väg är fullkomlig,
Herrens ord är rent.
Han är en sköld
för alla som flyr till honom.
32 5 Mos 4:35, Ps 86:8f, Jes 43:11, 44:6f, 45:5. Vem är Gud förutom Herren,
vem är en klippa utom vår Gud?
33 Hab 3:19. Gud, du rustar mig med kraft
och gör min väg fullkomlig,
34 du gör mina fötter
som hindens
och ställer mig på mina höjder.
35 Ps 144:1. Du lär mina händer att strida,
mina armar att spänna
kopparbågen.
36 Ps 71:20f, 113:5f. Du ger mig din frälsnings sköld,
din högra hand
stöder mig.
Din ödmjukhet gör mig stor.
37 Ps 31:9. Du gör plats för mina steg
där jag går,
mina fötter vacklar inte.
38 Jag förföljde mina fiender
och hann upp dem,
jag vände inte
förrän jag gjort slut på dem.
39 Ps 27:2. Jag krossade dem
så att de inte kunde resa sig,
de föll under mina fötter.
40 Du rustade mig med kraft
för striden,
du böjde mina motståndare
under mig.
41 Mina fiender drev du på flykten
för mig,
dem som hatade mig
förintade jag.
42 Jes 1:15, Joh 9:31. De ropade,
men ingen räddare fanns,
till Herren,
men han svarade dem inte.
43 Jag malde dem
till stoft för vinden,
jag slängde ut18:43slängde utAndra handskrifter (så Septuaginta och 2 Sam 22:43): "trampade ner". dem
som smuts på gatan.
44 Ps 60:8f. Du räddade mig
ur folkets strider,
du satte mig till huvud
över hednafolk,
folk som jag inte kände
blev mina tjänare.
45 5 Mos 33:29, Ps 66:3. Så snart de hörde om mig
lydde de mig,
främlingar kröp för mig.
46 Främlingarnas mod
vissnade bort,
bävande lämnade de sina fästen.
47 Herren lever!
Lovad är min klippa,
upphöjd är min frälsnings Gud!
48 Ps 47:4, 144:2. Gud, du har gett mig hämnd
och lagt folken under mig.
49 Du har befriat mig
från mina fiender,
du har upphöjt mig
över mina motståndare
och räddat mig från våldsmän.
50 Ps 57:10, Rom 15:9. Därför vill jag tacka dig
bland hednafolken, Herre,
och lovsjunga ditt namn,18:50 Citeras av Paulus i Rom 15:9 som profetia om missionen bland hedningarna.
51 2 Sam 7:12f, Ps 20:7, 28:8, 89:4f. för du ger stora segrar
till din kung
och visar nåd mot din smorde,
mot David och hans ätt18:51ättAnnan översättning: "ättling" (alltså Messias, Davids son).
till evig tid.