Salmos 102

1 Preghiera dell’afflitto quand’è abbattuto e spande il suo lamento davanti all’Eterno.

O Eterno, ascolta la mia preghiera e giunga fino a te il mio grido!

2 Non nascondermi il tuo volto nel giorno della mia sventura;

inclina a me il tuo orecchio;

nel giorno che io grido, affrettati a rispondermi.

3 Poiché i miei giorni svaniscono come fumo

e le mie ossa si consumano come un tizzone.

4 Il mio cuore affranto si secca come l’erba;

ho perfino dimenticato di mangiare il mio pane.

5 A forza di gemere,

la mia pelle si attacca alle mie ossa.

6 Sono simile al pellicano del deserto,

sono come il gufo dei luoghi desolati.

7 Veglio e sono come il passero solitario sul tetto.

8 I miei nemici mi oltraggiano ogni giorno;

quelli che mi odiano imprecano contro di me,

si servono del mio nome per bestemmiare.

9 Io mangio cenere come fosse pane,

mescolo con lacrime la mia bevanda

10 a causa della tua indignazione e del tuo cruccio;

perché mi hai sollevato in alto e gettato via.

11 I miei giorni sono come l’ombra che si allunga

e io inaridisco come l’erba.

12 Ma tu, o Eterno, regni per sempre,

e il tuo ricordo dura per ogni generazione.

13 Tu sorgerai e avrai compassione di Sion,

poiché è tempo di averne pietà;

il tempo fissato è giunto.

14 Perché i tuoi servi amano le sue pietre,

e hanno pietà della sua polvere.

15 Allora le nazioni temeranno il nome dell’Eterno,

e tutti i re della terra la tua gloria,

16 quando l’Eterno avrà riedificata Sion

e sarà apparso nella sua gloria.

17 Egli darà ascolto alla preghiera dei desolati

e non disprezzerà la loro supplica.

18 Questo sarà scritto per la generazione futura

e il popolo che sarà creato loderà l’Eterno,

19 perché egli guarda dall’alto del suo santuario;

dal cielo l’Eterno osserva la terra

20 per ascoltare i gemiti dei prigionieri,

per liberare i condannati a morte,

21 affinché proclamino il nome dell’Eterno in Sion

e la sua lode in Gerusalemme,

22 quando i popoli e i regni si raduneranno

insieme per servire l’Eterno.

23 Egli ha ridotto le mie forze durante il cammino;

ha abbreviato i miei giorni.

24 Io ho detto: "Dio mio,

non portarmi via nel mezzo dei miei giorni".

I tuoi anni durano per ogni età;

25 nel passato tu fondasti la terra,

e i cieli sono opera delle tue mani.

26 Essi periranno, ma tu rimani;

tutti quanti si logoreranno come un vestito;

tu li muterai come una veste e saranno mutati.

27 Ma tu sei sempre lo stesso,

e i tuoi anni non avranno mai fine.

28 I figli dei tuoi servitori avranno una dimora,

e la loro discendenza sarà stabile davanti a te.

Tröst i svår nöd

1 Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren.

2 Herre, hör min bön,

låt mitt rop komma inför dig!

3 *Ps 31:3, 69:18. Dölj inte ditt ansikte för mig

när jag är i nöd.

Vänd ditt öra till mig,

skynda dig att svara

när jag ropar!

4 Mina dagar försvinner som rök,

mina ben brinner som eld.

5 Mitt hjärta är bränt

och visset som gräs,

för jag glömmer att äta mitt bröd.

6 *Job 19:20, Klag 4:8. Efter all min högljudda suckan

är jag bara skinn och ben.

7 Jag är som en pelikan i öknen,

som en uggla bland ruiner.

8 Jag ligger vaken,

jag är som en ensam fågel

på taket.

9 *Jes 65:15, Jer 29:22. Mina fiender hånar mig dagen lång,

mina häcklare använder mig

som en svordom.

10 *Ps 42:4, 80:6. Jag äter aska som bröd

och blandar min dryck med tårar,

11 på grund av din vrede och harm.

Du har gripit mig

och kastat bort mig.

12 *Job 14:2, Ps 109:23, 144:4, 1 Petr 1:24. Mina dagar är

som en utdragen skugga,

jag vissnar som gräs.

13 *Ps 9:8, 29:10, 135:13, Klag 5:19. Men du, Herre, tronar för evigt,

ihågkommen av släkte efter släkte.

14 *Ps 51:20, Jes 49:13f, 60:10, Sak 1:12f. Du ska gripa in

och förbarma dig över Sion,

det är dags att du visar det nåd.

Ja, tiden är inne,

15 för dina tjänare älskar dess stenar,

de lider med dess grus.

16 *Ps 67:8, 68:30, 138:4. Folken ska vörda Herrens namn

och jordens alla kungar

din härlighet,

17 när Herren bygger upp Sion

och visar sig i sin härlighet.

18 Han vänder sig till

den utblottades bön

och föraktar den inte.

19 *Ps 22:31f. Det ska skrivas ner

för ett kommande släkte,

ett folk som han skapar

ska prisa Herren,

20 för han blickar ner

från sin heliga höjd,

Herren ser ner

från himlen till jorden

21 *Ps 79:11, 146:7, Hebr 2:14. för att höra den fångnes klagan

och befria dödens barn.

22 Herrens namn

ska förkunnas i Sion

och hans lov i Jerusalem,

23 *Ps 22:28, 68:33, Jes 2:2f. när folk och riken samlas

för att tjäna Herren.

24 Han har försvagat min kraft

på vägen,

han har förkortat

mina dagar.

25 *Ps 90:2. Jag sade: Min Gud,

ryck inte bort mig

mitt i livet!

Dina år varar

från släkte till släkte.

26 *1 Mos 1:1, Neh 9:6, Ps 8:4, 24:2, 33:6, Hebr 1:10f. För länge sedan*102:26f Verserna 26-28 citeras i Hebr 1:10-12 med hänsyftning på Kristus som Skapare.

lade du jordens grund,

himlarna är dina händers verk.

27 *Jes 51:6, 54:10, Matt 24:35, 2 Petr 3:7f. De ska gå under,

men du ska bestå.

De ska alla nötas ut som kläder,

du ska byta ut

dem som en mantel

och de försvinner*102:27byta ut … försvinnerAnnan översättning (så Septuaginta): "förvandla … förvandlas". .

28 Men du är densamme,

och dina år har inget slut.

29 *Ps 69:37, 89:5. Dina tjänares barn

ska bo i trygghet

och deras ättlingar

bestå inför dig.