Salmos 35

1 Di Davide.

O Eterno, contendi con quelli che mi aggrediscono,

combatti con quelli che mi combattono.

2 Prendi lo scudo e la targa

e vieni in mio aiuto.

3 Tira fuori la lancia e chiudi il passo ai miei persecutori;

di’ all’anima mia: "Io sono la tua salvezza".

4 Siano confusi e svergognati quelli che cercano di togliermi la vita;

si ritirino e siano umiliati quelli che meditano la mia rovina.

5 Siano come pula al vento

e l’angelo dell’Eterno li scacci.

6 Sia la loro via tenebrosa e sdrucciolevole,

e l’angelo dell’Eterno li insegua.

7 Poiché, senza motivo, mi hanno teso di nascosto la loro rete,

senza motivo hanno scavato una fossa per togliermi la vita.

8 Li colga una rovina improvvisa

e siano presi nella rete che essi hanno nascosta;

scendano nella rovina preparata per me.

9 Allora l’anima mia festeggerà nell’Eterno

e si rallegrerà nella sua salvezza.

10 Tutte le mie ossa diranno: "O Eterno, chi è pari a te

che liberi il misero da chi è più forte di lui,

il misero e il bisognoso da chi lo spoglia?".

11 Perfidi testimoni si alzano contro di me;

mi domandano cose delle quali non so nulla.

12 Mi rendono male per bene;

l’anima mia è desolata.

13 Eppure io, quando erano malati, vestivo il cilicio,

affliggevo l’anima mia con il digiuno,

e pregavo con il capo curvo sul petto.

14 Camminavo triste come per la perdita di un amico, di un fratello,

andavo chino, scuro in volto, come uno che pianga sua madre.

15 Ma, quando io vacillo, essi si rallegrano, si radunano assieme;

si raduna contro di me gente abietta che io non conosco;

mi lacerano senza posa.

16 Come profani buffoni da mensa,

digrignano i denti contro di me.

17 O Signore, fino a quando vedrai tu questo?

allontana l’anima mia dalla loro malvagità,

l’unica mia, da quelle belve.

18 Io ti celebrerò nella grande assemblea,

ti loderò in mezzo a un popolo numeroso.

19 Non si rallegrino di me quelli che a torto mi sono nemici,

né ammicchino quelli che mi odiano senza motivo.

20 Poiché non parlano di pace,

anzi meditano inganni contro la gente pacifica del paese.

21 Aprono larga la bocca contro di me e dicono:

"Ah, ah! l’occhio nostro l’ha visto".

22 Anche tu hai visto, o Eterno; non tacere!

O Signore, non allontanarti da me.

23 Risvegliati, destati per farmi giustizia,

o mio Dio, mio Signore, per difendere la mia causa.

24 Giudicami secondo la tua giustizia, o Eterno, Dio mio,

e fa’ che essi non si rallegrino di me;

25 che non dicano in cuor loro: "Ah, ecco il nostro desiderio!",

che non dicano: "L’abbiamo inghiottito".

26 Siano tutti svergognati e confusi

quelli che si rallegrano del mio male;

siano ricoperti di vergogna e disonore

quelli che si innalzano superbi contro di me.

27 Cantino e si rallegrino

quelli che si compiacciono della mia giustizia,

e dicano sempre: "Glorificato sia l’Eterno

che vuole la pace del suo servitore!".

28 La mia lingua parlerà della tua giustizia,

e proclamerà sempre la tua lode.

Oskyldigt anklagad

1 Av David.

Herre, kämpa mot dem

som kämpar mot mig,

strid mot dem

som strider mot mig!

2 Grip sköld och skydd

och kom till min hjälp,

3 dra fram spjutet

och spärra vägen

för mina förföljare.

Säg till min själ:

"Jag är din frälsning!"

4 *Ps 6:11, 40:15f, 70:3. Låt dem som vill ta mitt liv

få skam och vanära,

låt dem som planerar min olycka

tvingas tillbaka med skam.

5 *Ps 1:4, 83:14, Hos 13:3. Låt dem bli som agnar för vinden,

låt Herrens ängel driva bort dem.

6 *Jos 10:10f, Ps 69:24, Jer 23:12. Låt deras väg bli mörk och hal,

låt Herrens ängel förfölja dem.

7 *Ps 57:7, Matt 22:15. Utan orsak dolde de sin nätgrop

för att fånga mig,

utan orsak grävde de den

för att ta mitt liv.

8 *Ps 7:16, 9:16, 141:10. Låt fördärvet drabba dem oväntat,

låt dem fastna i nätet de lagt ut

och falla i gropen

till sitt eget fördärv.

9 *Ps 13:6, Jes 61:10, Luk 1:47. Min själ ska jubla i Herren

och glädjas över hans frälsning.

10 Varje ben i min kropp ska säga:

"Herre, vem är som du?

Du räddar den svage

från hans överman,

den svage och fattige

från den som plundrar honom."

11 *Ps 27:12, Matt 26:60, Luk 23:2, 10, Joh 10:30, 18:30, Apg 6:13. Falska vittnen träder fram,

de frågar mig om saker jag inte vet.

12 *Ps 38:21, 109:5, Jer 18:20, Joh 10:32. De lönar mig med ont mot gott,

min själ är övergiven.

13 *1 Kung 18:42, Job 30:25, Ps 69:11f, Rom 12:15. Men jag gick i sorgdräkt

när de var sjuka,

jag späkte min själ med fasta

och bad med böjt huvud*35:13bad med böjt huvudAnnan översättning: "min bön återvände till min famn"..

14 Jag gjorde som för min vän,

som för min bror,

jag gick sorgklädd och böjd

som när man sörjer sin mor.

15 *Matt 26:3f. Men när jag faller

gläder de sig och gaddar ihop sig,

uslingar jag inte känner

gaddar ihop sig mot mig.

De river i mig utan uppehåll.

16 *Job 16:9, Ps 37:12, Klag 2:16. Bland gudlösa som hånar

för en kaka bröd*35:16Bland gudlösa som hånar för en kaka brödAndra handskrifter (Septuaginta): "De prövar mig, de hånar mig hånfullt, så".

gnisslar de tänder mot mig.

17 *Ps 13:2, 22:21, Upp 6:10. Herre, hur länge ska du se på?

Befria min själ från deras härjningar,

mitt dyrbara liv från lejonen.

18 *Ps 22:23f, 40:10, 111:1. Jag ska tacka dig

i den stora församlingen,

prisa dig bland mycket folk.

19 *Ps 13:5, Ords 6:13, Joh 15:25. Låt inte mina svekfulla*35:19svekfullaAnnan översättning: "oförtjänta". fiender

få triumfera över mig,

låt inte dem som hatar mig

utan orsak

få blinka med ögonen.

20 Det är inte frid de talar,

de tänker ut svekfulla ord

mot de stilla i landet.

21 *Job 16:10, Ps 22:8, 14. De spärrar upp sina gap mot mig,

de säger: "Haha, haha!

Vi har sett det med egna ögon!"

22 *Ps 10:14, 22:12, 71:12. Du ser det, Herre.

Var inte tyst, Herre,

var inte långt från mig.

23 *Ps 7:7, 44:24, 59:5. Vakna, res dig till mitt försvar,

ta dig an min sak,

min Gud och Herre!

24 *Ps 7:9. Döm mig efter din rättfärdighet,

Herre min Gud!

Låt dem inte triumfera över mig,

25 låt dem inte få säga i sina hjärtan:

"Haha! Precis som vi ville!"

Låt dem inte få säga:

"Vi slukade honom!"

26 *Job 19:5, Ps 40:15f, 70:3, 109:29. Låt alla som gläds åt min olycka

få skämmas och blygas,

låt dem som förhäver sig över mig

kläs i skam och vanära.

27 *Ps 40:17, 70:5. Men låt dem som unnar mig min rätt

få jubla och glädjas,

låt dem alltid få säga:

"Herren är stor,

han unnar sin tjänare frid!"

28 *Ps 7:18. Då ska min tunga

förkunna din rättfärdighet,

ditt lov dagen lång.