Salmos 105

1 Celebrate l’Eterno, invocate il suo nome;

fate conoscere le sue gesta fra i popoli.

2 Cantate e salmeggiate a lui,

meditate su tutte le sue meraviglie.

3 Gloriatevi del suo santo nome;

gioisca il cuore di chi cerca l’Eterno!

4 Cercate l’Eterno e la sua forza,

cercate sempre il suo volto!

5 Ricordatevi dei prodigi che ha compiuto,

dei suoi miracoli e dei giudizi della sua bocca,

6 voi, figli di Abraamo, suo servitore,

discendenza di Giacobbe, suoi eletti!

7 Egli, l’Eterno, è il nostro Dio;

i suoi giudizi si esercitano su tutta la terra.

8 Egli si ricorda per sempre del suo patto,

della parola da lui data per mille generazioni,

9 del patto che fece con Abraamo,

del giuramento che fece a Isacco,

10 e che confermò a Giacobbe come uno statuto,

a Israele come un patto eterno,

11 dicendo: "Io ti darò il paese di Canaan

come vostra eredità".

12 Non erano allora che poca gente,

pochissimi e stranieri nel paese,

13 e andavano da una nazione all’altra,

da un regno a un altro popolo.

14 Egli non permise che alcuno li opprimesse;

anzi, per amor loro, castigò dei re,

15 dicendo: "Non toccate i miei unti,

e non fate alcun male ai miei profeti".

16 Poi chiamò la fame sul paese,

e fece mancare del tutto il pane che li sostentava.

17 Mandò davanti a loro un uomo.

Giuseppe fu venduto come schiavo.

18 I suoi piedi furono serrati nei ceppi,

fu messo in catene di ferro,

19 fino al tempo che avvenne quello che aveva detto.

La parola dell’Eterno, nella prova, lo affinò.

20 Allora il re lo fece slegare,

il dominatore di popoli lo liberò;

21 lo costituì signore della sua casa

e governatore di tutti i suoi beni

22 per legare i prìncipi a suo giudizio

e insegnare ai suoi anziani la sapienza.

23 Allora Israele venne in Egitto,

e Giacobbe soggiornò nel paese di Cam.

24 Dio fece moltiplicare grandemente il suo popolo

e lo rese più potente dei suoi avversari.

25 Poi mutò il loro cuore perché odiassero il suo popolo

e tramassero inganni contro i suoi servitori.

26 Egli mandò Mosè, suo servitore,

e Aaronne, che aveva eletto.

27 Essi compirono fra loro i miracoli da lui ordinati,

fecero dei prodigi nella terra di Cam.

28 Mandò le tenebre e fece oscurare l’aria,

eppure non osservarono le sue parole.

29 Cambiò le acque in sangue

e fece morire i loro pesci.

30 La terra brulicò di rane,

fin nelle camere dei loro re.

31 Egli parlò, e vennero mosche velenose

e zanzare in tutto il loro territorio.

32 Mandò loro grandine invece di pioggia,

fiamme di fuoco sul loro paese.

33 Percosse le loro vigne e i loro fichi

e fracassò gli alberi del loro territorio.

34 Egli parlò e vennero le locuste

e i bruchi innumerevoli,

35 che divorarono tutta l’erba del paese

e mangiarono il frutto della terra.

36 Poi percosse tutti i primogeniti del paese,

le primizie della loro forza.

37 Fece uscire gli Israeliti con argento e oro,

e, nelle sue tribù, nessuno vacillò.

38 L’Egitto si rallegrò della loro partenza,

poiché erano terrorizzati a causa loro.

39 Egli distese una nuvola per ripararli

e accese un fuoco per rischiararli di notte.

40 A loro richiesta fece venire delle quaglie

e li saziò con il pane del cielo.

41 Egli fendé la roccia e ne scaturirono acque:

esse scorrevano come un fiume nel deserto.

42 Poiché egli si ricordò della sua parola santa

e di Abraamo, suo servitore.

43 Trasse fuori il suo popolo con allegrezza,

i suoi eletti con grida di gioia.

44 Diede loro i paesi delle nazioni

ed essi presero possesso della fatica dei popoli,

45 perché osservassero i suoi statuti e ubbidissero alle sue leggi.

Alleluia.

Herrens gärningar mot sitt folk

1 *1 Krön 16:8f, Ps 145:12, Jes 12:4. Tacka Herren, åkalla hans namn,

gör hans gärningar kända

bland folken!

2 *Ps 103:2, 145:4. Sjung till honom, lovsjung honom,

tala om alla hans under!

3 Ha er ära i hans heliga namn!

De som söker Herren

ska glädja sig av hjärtat.

4 Fråga efter Herren och hans makt,

sök alltid hans ansikte.

5 Tänk på de under han gjort,

på hans tecken

och hans muns domar,

6 ni Abrahams barn, hans tjänare,

ni Jakobs söner, hans utvalda.

7 Han är Herren vår Gud,

över hela jorden når hans domar.

8 *1 Mos 22:16f, 5 Mos 7:9, Ps 106:45, Luk 1:72. Han minns för evigt sitt förbund,

i tusen släktled ordet han gett,

9 *1 Mos 15:18, 17:2, 26:3, Gal 3:17. förbundet han slöt med Abraham

och eden han gav till Isak.

10 *1 Mos 28:13, 35:12, Ps 111:9, Jes 24:5, 54:10. Han bestämde det

för Jakob som en lag,

för Israel som ett evigt förbund:

11 "Till dig ger jag Kanaans land

som er arvedel och egendom."

12 Då var de en liten skara,

de var få och främlingar i landet.

13 *1 Mos 12:1, 9, 13:1. De vandrade från folk till folk,

från ett rike till ett annat.

14 *1 Mos 12:17, 20:3, 7, 26:11, 35:5. Han lät ingen förtrycka dem,

han straffade kungar

för deras skull:

15 "Rör inte mina smorda,

gör inte mina profeter något ont!"

16 *1 Mos 41:54f, Jes 3:1, Hes 4:16. Han sände svält över landet

och lät dem lida brist på bröd,

17 *1 Mos 37:28, 36, 45:5f, Apg 7:9. men han sände en man

framför dem,

Josef som såldes till slav.

18 *1 Mos 39:20. Man slog hans fötter i bojor

och lade järn om hans hals,

19 *1 Mos 40:20f. tills det han sagt slog in

och Herrens ord

bevisade hans oskuld.

20 *1 Mos 41:14f. Då släpptes han

på kungens befallning,

folkens härskare gav honom fri.

21 *1 Mos 41:40f, 45:8. Han satte honom till herre

över sitt hus,

till härskare över allt han ägde,

22 *1 Mos 41:44. till att binda*105:22bindaAndra handskrifter (Septuaginta): "fostra". hans furstar

efter sin vilja

och lära hans äldste vishet.

23 *1 Mos 46:1f, Apg 7:15, 13:17. Och Israel kom till Egypten,

Jakob blev gäst i Hams land.

24 *2 Mos 1:7, 12.Herren gjorde sitt folk

mycket fruktsamt,

starkare*105:24starkareAnnan översättning: "fler". än deras fiender.

25 *2 Mos 1:10f, Apg 7:19. Han vände deras hjärtan

till att hata hans folk,

till att handla svekfullt

mot hans tjänare.

26 *2 Mos 3:10f. Han sände Mose, sin tjänare,

och Aron som han utvalt.

27 *2 Mos 7:9f, Ps 78:43f, 106:21f. De gjorde hans tecken*105:27De gjorde hans teckenAndra handskrifter (Septuaginta): "Han gjorde sina tecken". bland dem

och under i Hams land.

28 *2 Mos 10:22f. Han sände mörker

och allt blev mörkt,

och de stod inte emot*105:28stod inte emotAndra handskrifter (Septuaginta): "stod emot". hans ord.

29 *2 Mos 7:19f. Han förvandlade deras vatten

till blod

och lät deras fisk dö.

30 *2 Mos 8:2f. Deras land vimlade av grodor,

ända in i deras kungars kamrar.

31 *2 Mos 8:17f, Ps 78:45. Han befallde,

och det kom flugsvärmar

och mygg

över hela deras rike.

32 *2 Mos 9:23f, Ps 78:47. Han gjorde regnet till hagel

och sände eldslågor i deras land.

33 Han slog ner deras vinstockar

och fikonträd

och knäckte träden i deras rike.

34 *2 Mos 10:12f, Ps 78:46. Han befallde,

och det kom gräshoppor

och gräshoppslarver

i oräknelig mängd.

35 De åt upp all grönska i landet,

slukade grödan på marken.

36 *2 Mos 12:29, Ps 78:51, 135:8, 136:10. Han slog allt förstfött i landet,

förstlingen av all deras livskraft.

37 *2 Mos 12:35f. Så förde han ut dem

med silver och guld,

i hans stammar stapplade ingen.

38 Egypten gladde sig när de drog ut,

skräck för Israel hade fallit

över dem.

39 *2 Mos 13:21f, 4 Mos 9:16, 10:34, Ps 78:14, Jes 4:5. Han bredde ut ett moln till skydd

och en eld till att lysa i natten.

40 *2 Mos 16:13f, Neh 9:15, Ps 78:23f, Joh 6:31. De bad, och han sände vaktlar

och mättade dem

med bröd från himlen.

41 *2 Mos 17:6, 4 Mos 20:11, Ps 78:15f, 114:8, 1 Kor 10:4. Han öppnade klippan

och vattnet flödade,

det rann i öknen som en ström,

42 för han tänkte på sitt heliga löfte

till sin tjänare Abraham.

43 Så förde han ut

sitt folk med fröjd,

sina utvalda med jubel.

44 *Jos 13:7, Ps 44:3, 78:55. Han gav dem hednafolkens länder,

det folken förvärvat fick de ärva,

45 *5 Mos 4:40, 6:24. för att de skulle hålla hans lagar

och följa hans undervisning.

Halleluja!