Salmos 49

1 Per il Maestro del coro. Dei figli di Core. Salmo.

Udite questo, popoli tutti;

porgete orecchio, voi tutti gli abitanti del mondo!

2 Plebei e nobili,

ricchi e poveri tutti insieme.

3 La mia bocca pronuncerà cose sagge,

e la meditazione del mio cuore sarà piena di senno.

4 Io presterò orecchio al proverbio,

spiegherò il mio enigma al suon della cetra.

5 Perché temere nei giorni dell’avversità

quando mi circonda l’iniquità dei miei avversari?

6 Essi confidano nei loro grandi averi

e si gloriano della grandezza delle loro ricchezze,

7 ma nessuno può in alcun modo redimere il fratello,

né dare a Dio il prezzo del suo riscatto.

8 Il riscatto dell’anima dell’uomo è troppo alto

e il denaro sarà sempre insufficiente,

9 perché essa viva in eterno ed eviti di vedere la tomba.

10 Infatti la vedrà: i sapienti muoiono;

lo stolto e l’ignorante periscono tutti

e lasciano ad altri le loro ricchezze.

11 Pensano che le loro case dureranno per sempre

e che le loro abitazioni siano eterne,

perciò danno i loro nomi alle terre.

12 Ma anche l’uomo che è in onore non dura;

egli è simile alle bestie che periscono.

13 Questo loro modo di comportarsi è follia;

eppure i loro successori approvano i loro discorsi. [Pausa]

14 Sono scacciati come pecore nel soggiorno dei morti;

la morte è il loro pastore

e al mattino gli uomini retti li calpestano.

La loro gloria deve consumarsi nel soggiorno dei morti

e non avrà altra dimora.

15 Ma Dio riscatterà l’anima mia

dal potere del soggiorno dei morti,

perché mi prenderà con sé. [Pausa]

16 Non temere quando uno si arricchisce,

quando si accresce la gloria della sua casa.

17 Perché, quando morrà, non porterà nulla con sé;

la sua gloria non scenderà con lui.

18 Benché tu, mentre vivi, ti reputi felice

e la gente ti lodi per i successi che ti procuri,

19 tu te ne andrai alla generazione dei tuoi padri,

che non vedranno mai più la tua luce.

20 L’uomo che è in onore e non ha intendimento

è simile alle bestie che periscono.

De rikas framgång är kort

1 För körledaren. En psalm av Koras söner.

2 Hör detta, alla folk!

Lyssna, alla som lever i världen,

3 både låg och hög,

rik som fattig.

4 Min mun ska tala vishet,

mitt hjärtas tanke

ska vara förstånd.

5 *Ps 78:2. Jag vänder mitt öra till visdomsord,

jag tyder min gåta

till harpans toner.

6 Varför vara rädd

under olyckans dagar

när mina förföljares*49:6förföljaresAnnan översättning: "bedragares". ondska

omger mig?

7 De litar till sina ägodelar

och stoltserar

med sin stora rikedom.

8 Men ingen kan köpa sin broder fri

eller ge Gud lösepenning

för honom.

9 Hans själs lösen är dyr,

den kan inte betalas till evig tid

10 så att han får leva för alltid

och aldrig se förgängelsen.

11 *Pred 2:16, 18, Jer 17:11. Nej, man ser att de visa dör,

att både dårar och oförnuftiga

går under

och lämnar sin rikedom åt andra.

12 De tror att deras hus

ska bestå*49:12De tror att deras hus ska beståAndra handskrifter (så Septuaginta): "Deras gravar förblir deras hus". för evigt,

deras boningar

från släkte till släkte.

De uppkallar sina marker

efter sina namn.

13 *Pred 3:19. Men människan i all sin härlighet

har inte bestånd*49:13beståndAndra handskrifter (Septuaginta): "förstånd" (jfr vers 21).,

hon liknar djuren som förgås.

14 Så går det dem

som litar till sig själva*49:14litar till sig självaAnnan översättning: "är dåraktiga".

och deras efterföljare

som gillar deras ord. Sela

15 Som får drivs de ner i dödsriket,

döden blir deras herde*49:15blir deras herdeAnnan översättning: "förtär dem"..

De rättfärdiga ska råda över dem

när morgonen gryr.

Deras gestalt tynar bort i dödsriket,

de får ingen upphöjd boning.

16 *1 Mos 5:24, Ps 16:10, 48:15, 73:24, Hos 13:14. Men Gud ska friköpa min själ

från dödsrikets våld,

han ska ta emot mig. Sela

17 Bli inte imponerad när någon blir rik,

när hans hus växer i härlighet,

18 *Ps 39:7, Job 27:16f, Luk 12:13f, 1 Tim 6:7. för han får inget med sig i döden,

hans härlighet följer inte

med honom ner.

19 Även om han skattar sig lycklig

under livet

och får beröm när han gör det gott

för sig själv,

20 så går hans själ till sina fäder,

till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 En människa som i all sin härlighet

inte har förstånd,

hon liknar djuren som förgås.