Salmos 137

1 Là presso i fiumi di Babilonia,

sedevamo e piangevamo

ricordandoci di Sion.

2 Ai salici delle sponde

avevamo appese le nostre cetre.

3 Poiché là quelli che ci avevano condotti in schiavitù

ci chiedevano dei canti,

e i nostri oppressori delle canzoni d’allegrezza, dicendo:

"Cantateci delle canzoni di Sion!".

4 Come potremmo noi cantare le canzoni dell’Eterno

in terra straniera?

5 Se ti dimentico, o Gerusalemme,

dimentichi la mia destra le sue funzioni;

6 resti la mia lingua attaccata al palato

se io non mi ricordo di te,

se non metto Gerusalemme

al di sopra d’ogni mia più grande gioia.

7 Ricordati, o Eterno, dei figli di Edom,

che nel giorno di Gerusalemme

dicevano: "Spianatela, spianatela

fin dalle fondamenta!".

8 O figlia di Babilonia, che devi essere distrutta,

beato chi ti darà la retribuzione

del male che ci hai fatto!

9 Beato chi prenderà i tuoi piccoli bambini

e li sbatterà contro la roccia!

Vid Babels floder

1 Vid Babels floder,

där satt vi och grät

när vi tänkte på Sion.

2 Där i pilträden

hängde vi våra harpor,

3 för våra fångvaktare

bad oss sjunga,

våra plågare*137:3våra plågareAnnan översättning (så Septuaginta): "de som fört bort oss".

bad oss vara glada:

"Sjung för oss en av Sions sånger!"

4 Hur kan vi sjunga Herrens sång

i främmande land?

5 Glömmer jag dig, Jerusalem,

då ska min högra hand

glömma att spela.*137:5glömma att spelaOrdagrant: "glömma".

6 Låt min tunga fastna i gommen

om jag inte tänker på dig,

om jag inte har Jerusalem

som min högsta glädje.

7 *Ps 74:7, Klag 4:21f, Hes 25:12f, 35:1f, Ob v 10f.Herre, tänk på Jerusalems dag

då Edoms barn ropade:

"Riv, riv ner ända till grunden!"

8 *Jes 13:19f, Jer 50:29f, 52:24f, Upp 18:2f. Dotter Babel, du fördärvade*137:8du fördärvadeAndra handskrifter: "du fördärvare".,

lycklig är den som får ge dig

för det du har gjort mot oss.

9 *Jes 13:16, Nah 3:10, Luk 19:44. Lycklig är den

som får gripa dina späda barn

och krossa dem mot klippan.