1 Per il Maestro del coro. Su "Muori per il figlio". Salmo di Davide.
Io celebrerò l’Eterno con tutto il mio cuore,
narrerò tutte le tue meraviglie.
2 Io mi rallegrerò e festeggerò in te,
salmeggerò al tuo nome, o Altissimo,
3 poiché i miei nemici voltano le spalle,
cadono e periscono davanti al tuo cospetto.
4 Poiché tu hai sostenuto il mio diritto e la mia causa;
ti sei assiso sul trono come giusto giudice.
5 Tu hai rimproverato le nazioni,
hai fatto perire l’empio,
hai cancellato il loro nome per sempre.
6 È finita per il nemico! Sono rovine perenni!
Delle città che hai distrutte si è perso perfino il ricordo.
7 Ma l’Eterno siede come re in eterno;
egli ha preparato il suo trono per il giudizio.
8 Ed egli giudicherà il mondo con giustizia,
giudicherà i popoli con rettitudine.
9 L’Eterno sarà un rifugio sicuro per l’oppresso,
un rifugio sicuro in tempo d’angoscia;
10 e quelli che conoscono il tuo nome confideranno in te,
perché, o Eterno, tu non abbandoni quelli che ti cercano.
11 Salmeggiate all’Eterno che abita in Sion,
raccontate tra i popoli le sue gesta.
12 Perché colui che domanda ragione del sangue,
si ricorda dei miseri
e non ne dimentica il grido.
13 Abbi pietà di me, o Eterno!
Vedi l’afflizione che soffro da quelli che mi odiano,
o tu che mi fai risalire dalle porte della morte,
14 affinché io racconti tutte le tue lodi.
Nelle porte della figlia di Sion,
io festeggerò per la tua salvezza.
15 Le nazioni sono sprofondate nella fossa che avevano fatta;
il loro piede è stato preso nella rete che avevano nascosta.
16 L’Eterno si è fatto conoscere, ha fatto giustizia;
l’empio è stato preso al laccio,
opera delle sue mani. [Interludio. Pausa]
17 Gli empi se ne andranno al soggiorno dei morti,
sì, tutte le nazioni che dimenticano Dio.
18 Poiché il povero non sarà dimenticato per sempre,
né la speranza dei miseri sarà delusa in eterno.
19 Ergiti, o Eterno! Non lasciare che prevalga il mortale;
siano giudicate le nazioni in tua presenza.
20 O Eterno, infondi spavento in loro;
le nazioni sappiano che non sono altro che mortali. [Pausa]
Tacksamhet för seger över fiender
1 För körledaren, till "Sonens död".9:1till "Sonens död"Troligen en melodi. Annan översättning (så Septuaginta): "Sonens hemligheter". En psalm av David.Ps 9 Alfabetisk psalm tillsammans med Ps 10. Troligen var de ursprungligen en enda psalm.
2 Ps 138:1, Ef 5:19. Jag vill tacka Herren
av hela mitt hjärta,
jag vill förkunna alla dina under.
3 Jag vill glädja mig och jubla i dig,
jag vill lovsjunga ditt namn,
du den Högste.
4 Mina fiender viker tillbaka,
de faller och förgås
inför ditt ansikte,
5 Ps 7:12. för du har hävdat min rätt
och fört min talan.
Du sitter på din tron
som en rättfärdig domare.
6 34:17, 44:3, 119:21, Ords 10:7. Du har straffat hedningarna
och förgjort de gudlösa,
utplånat deras namn
för alltid och för evigt.
7 Job 18:17. Fienden är borta,
utrotad för alltid.
Du har ödelagt deras städer,
minnet av dem är utplånat.
8 Ps 10:16, 29:10, 102:13, 103:19, Hebr 1:11.Herren regerar för evigt,
han har rest sin tron till dom.
9 Ps 96:13, 98:9, Apg 17:31. Han ska döma världen
med rättfärdighet,
hålla dom bland folken
med rättvisa.
10 Ps 37:39, 46:8, 12, 59:10, 17f.Herren är en borg
för den förtryckte,
en borg i nödens tider.
11 De som känner ditt namn
litar på dig,
för du överger inte dem
som söker dig, Herre.
12 Ps 74:2, 76:3, 105:1. Lovsjung Herren som bor i Sion,
förkunna hans gärningar
bland folken,
13 1 Mos 9:5, 5 Mos 32:43, Ps 72:14, 116:15. för han som straffar blodsdåd
kommer ihåg dem,
han glömmer inte
de svagas rop.
14 Ps 56:14, 119:58. Förbarma dig över mig, Herre!
Se hur jag plågas
av dem som hatar mig,
du som lyfter mig
från dödens portar
15 för att förkunna allt ditt lov
och jubla över din frälsning
i dottern Sions portar.
16 Ps 7:16, 35:8, 57:7, Ords 26:27. Hedningarna sjönk
i den grav som de grävde,
deras fot fastnade
i nätet de lade ut.
17 Ps 43:1, Ords 5:22.Herren har gjort sig känd,
han har skipat rätt.
Den gudlöse snärjs
av sin egen gärning.
Higgajón9:17HiggajónEn musikterm som kan översättas med "meditativt mellanspel"., Sela
18 De gudlösa ska vika tillbaka
ner i dödsriket,
alla hedningar som glömmer Gud.
19 Ps 74:19. Men den fattige ska inte
vara glömd för alltid,
de svagas hopp ska inte
försvinna för evigt.
20 4 Mos 10:35, Ps 7:7. Res dig, Herre!
Låt inte människor få makten,
låt hedningarna bli dömda
inför ditt ansikte.
21 Ps 59:14. Slå dem med skräck, Herre.
Låt hedningarna förstå
att de bara är människor. Sela