Pular para o conteúdo
Publicidade

Salmos 10

SFB15

1 O Eterno, perché te ne stai lontano?

Perché ti nascondi in tempo d’angoscia?

2 L’empio nella sua superbia perseguita con furore i poveri;

essi rimangono presi nelle macchinazioni

che gli empi hanno ordite;

3 poiché l’empio si gloria delle brame dell’anima sua,

benedice il rapace e disprezza l’Eterno.

4 L’empio, nell’alterezza della sua faccia,

dice: "L’Eterno non farà inchieste".

Tutti i suoi pensieri sono: "Non c’è Dio!".

5 Le sue vie sono prospere in ogni tempo;

cosa troppo alta per lui sono i tuoi giudizi;

egli soffia contro tutti i suoi nemici.

6 Egli dice nel suo cuore: "Non sarò mai smosso;

d’età in età non m’accadrà male alcuno".

7 La sua bocca è piena di maledizione, di frodi e di oppressione;

sotto la sua lingua c’è malizia e iniquità.

8 Egli sta negli agguati dei villaggi;

uccide l’innocente in luoghi nascosti;

i suoi occhi spiano il misero.

9 Sta in agguato nel suo nascondiglio

come un leone nella sua tana;

sta in agguato per sorprendere l’afflitto;

egli sorprende l’infelice traendolo nella sua rete.

10 Se ne sta quatto e chino,

e gli afflitti sono sopraffatti dalla sua forza.

11 Egli dice in cuor suo: "Dio dimentica,

nasconde la sua faccia, non lo vedrà mai".

12 Ergiti o Eterno! o Dio, alza la mano!

Non dimenticare i mansueti.

13 Perché l’empio disprezza Dio?

perché dice in cuor suo: "Non ne farai ricerca?".

14 Ma tu hai visto; poiché tu osservi i travagli

e le pene per prendere la cosa in mano.

A te si affida il misero;

tu sei colui che aiuta l’orfano.

15 Fiacca il braccio dell’empio,

cerca l’empietà del malvagio finché tu non ne trovi più.

16 L’Eterno è re in eterno;

le nazioni sono state sterminate dalla sua terra.

17 O Eterno, tu esaudisci il desiderio degli umili;

tu fortifichi il loro cuore, inclinerai il tuo orecchio

18 per rendere giustizia all’orfano e all’oppresso,

affinché l’uomo, che è della terra, cessi dall’incutere spavento.

Fortsättning av föregående psalm

1 Klag 3:56.Herre, varför stannar du avstånd

och döljer dig i nödens tider?

2 Ps 37:12. De gudlösas högmod

plågar10:2plågarAnnan översättning: "jagar". den förtryckte.

Låt dem fångas i de onda planer

de har smitt,

3 för den gudlöse skryter

över sina själviska begär,

han välsignar den girige

och föraktar Herren.

4 Job 21:14, Ps 14:1. I sitt högmod

söker han inte Gud10:4 Annan översättning: "I sitt högmod (säger) han: Gud straffar inte, det finns ingen Gud – så är alla hans tankar.",

i alla hans tankar

finns ingen plats för Gud.

5 Hes 12:27. Han har ständig framgång

sina vägar,

dina domar går högt

över hans blick,

han fnyser åt alla sina fiender.

6 Han säger i sitt hjärta:

"Jag vacklar inte,

mig drabbar aldrig

någon olycka."

7 Ps 73:8, 140:4, Rom 3:14. Hans mun är full av förbannelse,

svek och förtryck,

under hans tunga

finns ondska och olycka.

8 Han ligger lur vid gårdarna,

han vill döda den oskyldige i smyg,

hans ögon spanar

efter den olycklige.

9 Ps 17:12, 37:32, 59:4, 140:6, Jer 5:26, Mika 7:2. Han lurar dold

som ett lejon i sitt snår,

han lurar för att gripa den svage,

han griper den svage

och drar in honom i sitt nät.

10 Job 39:2. Han hukar sig ner, han ligger lur,

och de olyckliga faller i hans klor.

11 Job 22:13, Ps 73:11, 94:7. Han säger i sitt hjärta:

"Gud glömmer,

han har dolt sitt ansikte,

han ser det aldrig."

12 Res dig, Herre!

Gud, lyft din hand,

glöm inte de svaga!

13 Hes 8:12. Varför får den gudlöse förakta Gud

och säga i sitt hjärta

att du inte ställer till svars?

14 Ps 68:6, 2 Tim 1:12. Du ser det,

du ser olycka och sorg

för att ta det i din hand.

Den olycklige lämnar sig åt dig,

du är den faderlöses hjälpare.

15 Ps 37:10, 36, 104:35. Bryt den ondes och gudlöses arm,

gör upp med hans gudlöshet

tills du inte ser den mer!

16 Ps 29:10, 93:1, 145:13, 146:10, Jer 10:10.Herren är kung

i evigheters evighet,

hedningar försvinner

ur hans land.

17 Du hör de förtrycktas längtan,

Herre,

du styrker deras hjärtan,

du vänder ditt öra till dem

18 5 Mos 10:18, Jes 2:22, 29:20. för att ge den faderlöse

och förtryckte rätt.

Människor komna av jord

ska aldrig mer sprida skräck.

Veja também