1 Salmo di Asaf.
Certo, Dio è buono verso Israele,
verso quelli che sono puri di cuore.
2 Ma quasi inciamparono i miei piedi;
poco mancò che i miei passi non scivolassero.
3 Poiché invidiavo gli orgogliosi,
vedendo la prosperità dei malvagi.
4 Poiché per loro non vi sono dolori,
il loro corpo è sano e pingue.
5 Non sono tribolati come gli altri mortali,
né sono colpiti come gli altri uomini.
6 Perciò la superbia li cinge come una collana,
la violenza li avvolge come un manto.
7 I loro occhi gli escono dalle orbite per il grasso;
dal loro cuore traboccano pensieri malvagi.
8 Sbeffeggiano e tramano malvagiamente di opprimere;
parlano altezzosamente, con arroganza.
9 Alzano la loro bocca contro il cielo,
e la loro lingua percorre la terra.
10 Perciò il popolo si volge dalla loro parte,
beve abbondantemente alla loro sorgente
11 e dice: "Com’è possibile che Dio sappia ogni cosa,
che vi sia conoscenza nell’Altissimo?".
12 Ecco, costoro sono empi;
eppure, tranquilli sempre, essi accrescono i loro averi.
13 Invano dunque ho purificato il mio cuore
e ho lavato le mie mani nell’innocenza!
14 Poiché sono colpito ogni giorno
e la mia pena si rinnova ogni mattina.
15 Se avessi detto: "Parlerò come loro",
avrei tradito la generazione dei tuoi figli.
16 Ho voluto riflettere per comprendere questo,
ma la cosa mi è parsa molto ardua,
17 finché non sono entrato nel santuario di Dio,
e non ho considerato la fine di costoro.
18 Certo, tu li metti in luoghi sdrucciolevoli,
tu li fai cadere in rovina.
19 Come sono stati distrutti in un momento,
travolti e portati via in circostanze terribili!
20 Come avviene di un sogno quando uno si sveglia,
così tu, o Signore, quando ti desterai,
disprezzerai la loro vana apparenza.
21 Quando il mio cuore si inacerbiva
e io mi sentivo trafitto internamente,
22 ero insensato e senza intendimento;
io ero davanti a te come una bestia.
23 Ma pure, io resto sempre con te;
tu mi hai preso per la mano destra;
24 tu mi guiderai con il tuo consiglio,
e poi mi riceverai in gloria.
25 Chi ho io in cielo fuori di te?
E sulla terra non desidero che te.
26 La mia carne e il mio cuore possono venire meno,
ma Dio è la rocca del mio cuore e la mia parte in eterno.
27 Poiché, ecco, quelli che si allontanano da te periranno;
tu distruggi chiunque ti è infedele.
28 Ma quanto a me, il mio bene è stare vicino a Dio;
io ho fatto del Signore, dell’Eterno, il mio rifugio,
per raccontare, o Dio, tutte le opere tue.
Undran över de gudlösas framgång
1 Ps 24:4, 51:9, 12, Matt 5:8. En psalm av Asaf.
Gud är verkligen god mot Israel,
mot dem som har rena hjärtan.
2 Men jag var nära att snava
med mina fötter,
mina steg var nära att slinta,
3 Job 21:7f, Ps 37:1, Ords 23:17, Jer 12:1. för jag greps av avund
mot de högmodiga
när jag såg de gudlösas framgång.
4 De är fria från plågor
fram till sin död,
deras kroppar är välnärda.
5 De drabbas inte av mänsklig nöd,
de plågas inte
som andra människor.
6 Därför är högmod deras halsband
och våld den dräkt de sveper sig i.
7 5 Mos 32:15, Job 15:27, Jer 5:28. Deras ögon kikar fram73:7Deras ögon kikar framAndra handskrifter (Septuaginta): "Deras synd tränger fram". ur fetman,
deras hjärtans fantasier
har ingen gräns.
8 De hånar och hotar med ondska,
överlägset hotar de med förtryck.
9 De öppnar sin mun mot himlen
och deras tunga far fram på jorden.
10 Därför vänder sig folket till dem,
de suger i sig vatten i mängd.
11 Job 22:13, Ps 10:11, 94:7, Hes 8:12. De säger:
"Hur skulle Gud kunna veta?
Den Högste har väl ingen vetskap?"
12 Job 12:6, Ps 49:7, 52:9. Sådana är de gudlösa,
ständigt trygga
med växande rikedom.
13 Job 34:9, 35:3, Ps 26:6, Matt 27:24. Förgäves höll jag mitt hjärta rent
och tvådde mina händer i oskuld!
14 Jag var plågad hela dagen
och tuktad varje morgon –
15 men hade jag sagt:
"Så tänker jag tala",
då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Jag funderade
och försökte förstå det,
men det var för svårt för mig,
17 tills jag kom in i Guds helgedom
och insåg deras öde.
18 Job 21:17f, Ps 35:6f, 36:13, Jer 23:12. Du ställer dem på det hala,
du störtar dem i fördärvet.
19 4 Mos 16:21, Ps 37:38, Ords 1:27. Hur plötsligt ska de inte gå under!
De förgås och får ett fruktansvärt
slut.
20 Job 20:8, Ps 78:65. Så som en dröm är borta
när man vaknar
ska du, Herre, förakta dem
som skuggbilder när du griper in.
21 När mitt hjärta var bittert
och det stack i mitt inre,
22 då var jag oförnuftig
och förstod ingenting,
jag var som ett djur inför dig.
23 Men jag är alltid hos dig,
du håller mig i min högra hand.
24 Ps 32:8, 48:15, 49:16, Jes 28:29, 30:21, 58:11. Du leder mig med ditt råd
och tar sedan emot mig med ära.
25 Vem har jag i himlen utom dig?
Och har jag dig,
söker jag inget på jorden.
26 Ps 18:2f, 142:6, Klag 3:24. När min kropp och mitt hjärta
ger upp,
är Gud mitt hjärtas klippa
och min lott för evigt.
27 De som är fjärran från dig går under,
du förgör alla som är otrogna
mot dig.
28 Men för mig är det gott
att vara nära Gud.
Jag tar min tillflykt
till Herren, Gud,
för att förkunna
alla dina gärningar.