Salmos 107

1 Tacka Herren, ty han är god,ty hans nåd varar i evighet.

2 Så säger Herrens återlösta,de som han har återlöst från fiendens hand,

3 de som han har församlat från länderna,från öster och väster,från norr och söder.

4 De irrade omkring i öknen på öde stigar,de fann ingen plats där de kunde bo.

5 De var hungriga och törstiga,deras liv tynade bort.

6 Men de ropade till Herren i sin nödoch han räddade dem ur deras trångmål.

7 Han ledde dem på den rätta vägen,så att de kom till en stad där de kunde bo.

8 Må de tacka Herren för hans nåd,för hans underbara gärningar mot människors barn,

9 ty han stillade själens törstoch mättade själens hunger med sitt goda.

10 De satt i mörker och dödsskugga,fångna i elände och järnbojor,

11 ty de hade varit upproriska mot Guds ordoch föraktat den Högstes råd.

12 Han ödmjukade deras hjärtan genom lidande,de kom på fall och hade ingen hjälpare.

13 Men de ropade till Herren i sin nödoch han frälste dem ur deras trångmål.

14 Han förde dem ut ur mörker och dödsskugga,han slet sönder deras bojor.

15 Må de tacka Herren för hans nåd,för hans underbara gärningar mot människors barn,

16 ty han krossade kopparportaroch bröt sönder järnbommar.

17 De var dåraktiga och blev plågadeför sin upproriskhet och synd.

18 De kände avsky för all matoch var nära dödens portar.

19 Men de ropade till Herren i sin nöd,och han frälste dem ur deras trångmål.

20 Han sände sitt ord och botade democh räddade dem från undergång.

21 Må de tacka Herren för hans nåd,för hans underbara gärningar mot människors barn.

22 Må de offra lovets offeroch förkunna hans verk med jubel.

23 De som for ut på havet med skeppoch drev handel på stora vatten,

24 de såg Herrens gärningaroch hans under i havets djup.

25 Han talade, och en stormvind uppstodså att havets vågor gick höga.

26 De for upp mot himlenoch ner i djupen,så att de miste modet i sin olycka.

27 De raglade och stapplade som druckna,det var förbi med all deras vishet.

28 Men de ropade till Herren i sin nödoch han förde dem ut ur deras trångmål.

29 Han stillade stormenoch böljorna omkring dem tystnade.

30 De gladdes över att det blev stilla,och han förde dem till den hamn dit de ville.

31 Må de tacka Herren för hans nåd,för hans underbara gärningar mot människors barn,

32 må de upphöja honom i folkets församlingoch prisa honom där de äldste sitter.

33 Han gjorde strömmar till öken,källsprång till torr mark

34 och bördigt land till salthedför dess invånares ondskas skull.

35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjöoch torrt land till källsprång.

36 Han lät de hungriga slå sig ner däroch bygga en stad där de kunde bo.

37 De besådde åkraroch planterade vingårdarsom gav riklig skörd.

38 Han välsignade dem,och de blev mycket talrika.Han lät ej deras boskap minska i antal.

39 När de blev färreoch tyngdes av förtryck, olyckor och bekymmer,

40 utgöt han förakt över furstarnaoch lät dem irra omkringi en ödemark utan vägar.

41 Han upphöjde den fattige ur eländetoch förökade deras familjer som hjordar.

42 De rättrådiga ser det och gläder sig,och all ondska måste tiga.

43 Den som är vis må lägga märke till dettaoch tänka på Herrens nådegärningar.